FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
teorier utredas målarboken psykologiskt gift yoga bystander effect depressioner porr positiva beteenden medborgare lika villkor kreti och pleti media psykologprogrammen mobbning gruppsykologiskt domstolar kritiskt tänkande fi hormon socioekonomisk oro familjer missbruksbehandling svenska akademien hamstra mentala kalhyggen politisk uppfattning ätstörningar hen världspolitiken strukturella problem uppsala studierektor intranät certifieringar jakt oväntad återkoppling rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar lekbeteenden behandlare trolla på avpixlat gratulationer lärarna processen lättkränkta beslutsfattare dysfunktionella beteenden fotbollsplanen vänner kristaller oheliga allianser fredstid inlärningseffekterna pdt samkönat sex skuldbelägger konsumenter harmonierar kropp dn åsiktsmaskinen ryggsäck miljön nätverksfokus organisationsförändring drog sommarstugan opolistisk forskning kändisar flock kartläggning lek diktaturer träning alkoholföretagen värvet normalbeteenden den färdiga produkten relationen ekonomin löparnarkomanerna kvacksalvare suicid bup miller och rollnick emotionella betingningen granskning kommuner en skruv lös grab them by the pussy data empati negern i vita huset emotionellt engagerad nämndemän social distansering svin usa hen-uppfostran högskoleförordningen rigida versus flexibla besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar feminismen våldshandlingar infarkter smärta tillämpad beteendeanalys riskbruk linne sjukvården 140 tecken digitala samhället licenser inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller intervjuer ekonomi forska könen terapeuter emotioner biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter psykologprogrammet heteronormativ genusforskning gruppterapi fundamentalist knarkare järnrör pakter politiska landskapet utbildningsnivån utmattade stock i vladivostok dåliga arbetsvilkor gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr säljaren fotbollslag arbetsgivare ligga i lund stunthen behaviorismen uppesittarkvällar almedalen liberalt samhälle utmattning svenska folkets sexvanor analyserar porr kulturell diktatur framtiden spel psykiska måendet suicidförsök vetenskap historiekunskaper produktionen inlärningspsykologin regioner cypern metodik hen-experimentet gpu avhumanisering av minoriteter definiera sig genom avstånd rättsstat källkritik rasitiska åsikter stigmatiserande betygssystemet anekdotisk evidens historierevisionism åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler trender i samhället evidensbaserade metoder könsfabriken rikspolitiken samhällsbärande globala marknaden eu ovärdiga kommunikation portaler beställarkompetens socialpsykologi upprörd polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade kontraproduktiva prediktorn still_w.a.a.r.a debatt högskolan juridik utreda psykologiforskning tankar mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer de aderton utbildningsterapi p1 psykoanalys normalfördelningsliggare arbetsliv ledamöterna bottennivåer david eberhard bagage kontorslandskap åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser sociala medier pornografi sherlock holmes kontexten biologisk sällskapsspel socialpsykologin kraftig berusning zara larsson forskarvärlden larmrapporter fritid mi känslor aktivt lyssna samtalsmetodik betingning journalister neuropsykologi myndigheter ångest motivation kbt konsulter kvinnor arbetsbelastning utfallsmått dekonstruktiv kritik kotterier organisationer psykisk ohälsa missbruk beteendenförändringar covid-19 forskningsstöd organisation beteenden stress forskning arbetsmiljön psykologi vårdnadshavare kommunikation arbetsgivarna ab belöningssystem studier evolutionärt skolan modell politiker instruktionsvärde universitetet mejl religion aron flam system evidens corona domare kognitionspsykologi politik barn kristoffer triumf ishockey observera riksbanken skrika våldsfilm 3.8 gånger i månaden terapirummen tyckande post i kuvert organisatoriskt krångel finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden smekt i saudiarabien makaroner älta metastudier stödgalor mätverktyg släktingar fjällen operationaliserade emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord förstärkta ambitionsnivån anknytningsmönster läxor palme organisatoriskt drogande tveksamma modeller engagemang beteendemönster psykologer anekdotisk bevisföring sakfrågor urvalssystem sexiga juridiska problem gruppsykologi depression brottas kama sutra uppsala universitet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering flummiga termer undvikandebeteende modellinlärning författningen strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden yrkesutbildningar ledarsidor vålsbrott begreppet mediahus diagnosen över- och underskott skola självförtroende långtidseffekter mattias lundberg rättvist samhälle varumärke emotinella balansen klanderfällan universiteten terapi dålig uppfostran festivalerna parkbänkar behaviorism färgerna analyseras monogamin tv tro fia psykonomi myers briggs behandlar biologin favoritmetaforen social kontext sexualitet slavar grupptänkande dåligt mående föräldrar skogen svt-opinion gp ukä horace oetiskt kollegor klätterträdet personlighet ungdomar twitter rubrikform utvärdera skolan hyllningar utsläckning deaktivering processer arbetsmiljölagen fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering positiva synpunkter diagnoser my little pony sexualförbrytare ämbete pandemi poliskåren objektiv sanning exponering behandlingsinsatser bandura lerig stövel i ansiktet hot chef alkoholförtäring strukturerade övningar magiskt helena löfgrens vårdnadshavarna testosteron särartfeministerna samhället självskada säkerhetsbeteenden kärnfamiljstänk utvärderat sveriges politiker sexuella övergrepp debatten negativ ränta häxjakt sexologi ta ansvar steg 1 leka alkohol mindfulness personliga varumärke curling sociala kontexten kunskapsbank julafton koncentrerar planera barnuppfostran förhastade slutsatser hetero företag sexigt våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna gruppsykologin porrfilm knulla i krakow falukorv volvo lastvagnar oseriösa politikerföraktet förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners lilla torget flummiga sveriges radio egenterapi kapten hallgren uppmärksamhet troll acceptans biologiforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet urval kvacksalveri social nätverket sjukskrivning strukturer medarbetare geijer jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi social fobi motorcyklar pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen beteende motivationsarbete interagerar mellanmänskliga relationer rosé stroke lagtexter kreativitet ångestdämpande skam och skuld utbildningsmål kunskap president kontextuellt social fokusering tystnadskultur familj uppskjutandebeteenden normativitet kognitiva förmågan utbildningsdepartementet övergreppsbeteenden coacher gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst cancerbesked raska promenader mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten normbeteenden