NY KOMMUNIKATION

Vet inte hur många gånger jag varit med i tv, radio och tidningar för att prata om kommunikationen på nätet och de så kallade trollen som där vistas. Vad vi nu ser världen över är att dessa trollbeteenden har lyckats bli generaliserade avseende vad som är okej och inte då det gäller att prata med och om varandra. I Sverige kan vi tydligt se hur ledartonen hos GP, AB, SvD, DN och Expressen har skruvats upp i samma takt som personer med vänster- och högerextrema åsikter tar i allt mer i forum, diskussioner samt i digitala tidskrifter. Detta blir i stora stycken ironiskt då jag och många andra försöker få våra barn att kommunicera värdigt och respektfullt med andra människor samtidigt som tonen är så högt uppskruvad. Vi försöker säga att de inte får kalla svarta för negrer, romer för zigenare, de med sydländsk härkomst för blattar, judar för barndödare, muslimer för terrorister osv. Men visst det är ju inte allt igenom lätt och så sent som igår så pratade jag med min son om SD och kunde inte hålla tungan rätt i munnen. Den presidentvalskampanj som nu är slut har ju, inte minst från Trumps sida, präglats av att ett troll har fått mänsklig skepnad och pratar med trollspråk rakt ut till allmänheten. Då kan en ju direkt tänka att borde inte människor reagera, men inte då. Hur kommer detta sig? Jo, det är precis det som är grejen med generalisering, att vi då normaliserar vad som är norm och inte. Om vi dessutom adderar en känsla, i detta fall rädsla, för det främmande, okända och nya till detta så blir det plötsligt okej att vräka ur sig nästan vad som helst. För det har ju alltid varit retoriskt briljant att koppla kommunikation till känsla om en så vill skrämmas, ragga eller övertyga någon om ett lysande köp av en vara. Media har självfallet en stor roll som länge också har förmedlat en bild av hur farligt och våldsamt det är överallt i samhället. Dessa artiklar delas sedan i lokala grupper och blir till sanningar. I dylika grupper skulle tex denna text aldrig delas, inte heller faktisk statistik eller riktiga data. Exponeringen via media och sociala medier för våld och allt som hen inte själv kan kontrollera skapar alltså rädsla. I ljuset av detta så blir den hårda och råa jargongen sanning och de som inte tar i är fega, politiskt korrekta och törs inte beskriva den verklighet som alla andra lever i. Anekdoter och förmågan att skapa en vikänsla genom att kasta skit på andra är ett framgångsrecept som inte är nytt för 2016, men som många kanske trodde att vi hade förpassat till historieböckerna.
 
Botemedlet mot dessa otyg är att vi måste ändra våra beteenden mot en värdiga och respektfulla kommunikationen genom att aktivt lyssna. Vi får även arbeta med oss själva och inte gå igång så förbannat då någon tar i ty detta är det perfekta bränslet för hård kommunikation. Ett perspektivtagande borde också vara på sin plats där alla gjorde en ansats att ställa sig i grannens skor. För den som har den skarpa och kraftiga åsikten har säkert sina anledningar till detta, men oftast avfärdar vi den som galenskap då vi inte förstår den. Sedan måste utbildning i kritiskt förhållningssätt flyttas upp överst på dagordningen för alla i samhället. Om vi gör dessa omfattande insatser så kommer vi kunna vända skutan och få till positiva generaliseringar.
 
”The times are tough now, just getting tougher. This old world is rough, it's just getting rougher. Cover me, come on baby, cover me”

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln