FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
anekdotisk evidens historierevisionism åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler trender i samhället evidensbaserade metoder könsfabriken rikspolitiken samhällsbärande globala marknaden eu ovärdiga kommunikation portaler beställarkompetens socialpsykologi upprörd polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade kontraproduktiva prediktorn still_w.a.a.r.a debatt högskolan juridik utreda psykologiforskning tankar mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer de aderton utbildningsterapi p1 psykoanalys fjällen släktingar mätverktyg stödgalor metastudier älta kontorslandskap åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser sociala medier pornografi sherlock holmes kontexten biologisk sällskapsspel socialpsykologin kraftig berusning zara larsson forskarvärlden larmrapporter normbeteenden konsumtionen och konsumenten instruktion mänskliga psyket raska promenader cancerbesked socialtjänst inlärningshistoriken gustav den tredje coacher övergreppsbeteenden utbildningsdepartementet kognitiva förmågan normativitet uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur social fokusering kontextuellt president kunskap utbildningsmål skam och skuld ångestdämpande kreativitet lagtexter stroke rosé mellanmänskliga relationer interagerar motivationsarbete beteende barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare motorcyklar social fobi utvecklingspsykologi rökandet lekfulla jäv geijer medarbetare strukturer sjukskrivning social nätverket kvacksalveri urval psykoterapeutprogrammet utvärdera biologiforskning acceptans troll uppmärksamhet kapten hallgren egenterapi sveriges radio flummiga falukorv samkönat sex skuldbelägger konsumenter harmonierar kropp dn åsiktsmaskinen ryggsäck knulla i krakow porrfilm gruppsykologin sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler sexigt företag hetero förhastade slutsatser barnuppfostran planera koncentrerar julafton kunskapsbank sociala kontexten curling personliga varumärke mindfulness alkohol leka steg 1 ta ansvar sexologi häxjakt negativ ränta debatten sexuella övergrepp sveriges politiker utvärderat kärnfamiljstänk säkerhetsbeteenden självskada samhället särartfeministerna testosteron vårdnadshavarna helena löfgrens magiskt strukturerade övningar alkoholförtäring chef hot lerig stövel i ansiktet bandura behandlingsinsatser exponering objektiv sanning poliskåren pandemi ämbete sexualförbrytare my little pony diagnoser positiva synpunkter generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin arbetsmiljölagen processer deaktivering utsläckning hyllningar utvärdera skolan rubrikform twitter ungdomar personlighet utmattade fundamentalist knarkare järnrör pakter politiska landskapet utbildningsnivån skogen föräldrar dåligt mående grupptänkande slavar sexualitet social kontext favoritmetaforen biologin behandlar myers briggs psykonomi fia tro tv monogamin analyseras färgerna behaviorism parkbänkar festivalerna dålig uppfostran terapi universiteten klanderfällan emotinella balansen varumärke rättvist samhälle mattias lundberg långtidseffekter självförtroende skola över- och underskott diagnosen mediahus begreppet vålsbrott ledarsidor yrkesutbildningar arbetsbelastning utfallsmått dekonstruktiv kritik kotterier organisationer barn politik kognitionspsykologi domare corona evidens system aron flam religion mejl universitetet instruktionsvärde politiker modell arbetsmiljön kommunikation vårdnadshavare psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 beteendenförändringar missbruk psykisk ohälsa kvinnor konsulter kbt motivation ångest myndigheter neuropsykologi journalister betingning samtalsmetodik aktivt lyssna känslor mi fritid arbetsgivarna ab belöningssystem studier evolutionärt skolan betygssystemet stigmatiserande rasitiska åsikter källkritik rättsstat definiera sig genom avstånd avhumanisering av minoriteter gpu hen-experimentet metodik cypern regioner inlärningspsykologin produktionen historiekunskaper vetenskap suicidförsök psykiska måendet spel framtiden kulturell diktatur analyserar porr svenska folkets sexvanor utmattning liberalt samhälle almedalen uppesittarkvällar behaviorismen stunthen ligga i lund arbetsgivare fotbollslag säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor stock i vladivostok svt-opinion gp ukä horace oetiskt kollegor klätterträdet gruppterapi genusforskning heteronormativ psykologprogrammet omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer emotioner terapeuter könen forska ekonomi intervjuer oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik licenser digitala samhället 140 tecken sjukvården linne riskbruk tillämpad beteendeanalys smärta infarkter våldshandlingar feminismen innovationsövningar enorma stressorer besmittar företeelser och beteenden rigida versus flexibla högskoleförordningen hen-uppfostran usa svin social distansering nämndemän emotionellt engagerad negern i vita huset empati data grab them by the pussy en skruv lös kommuner granskning emotionella betingningen miller och rollnick bup suicid kvacksalvare löparnarkomanerna ekonomin relationen den färdiga produkten normalbeteenden värvet alkoholföretagen träning diktaturer lek kartläggning flock kändisar opolistisk forskning sommarstugan drog organisationsförändring nätverksfokus miljön volvo lastvagnar oseriösa politikerföraktet förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners lilla torget pdt inlärningseffekterna fredstid oheliga allianser kristaller vänner fotbollsplanen dysfunktionella beteenden beslutsfattare lättkränkta processen lärarna gratulationer trolla på avpixlat behandlare lekbeteenden djupa avsugningar triggervarning utbildningsfabriken rasism oväntad återkoppling jakt certifieringar intranät studierektor uppsala strukturella problem världspolitiken hen ätstörningar politisk uppfattning mentala kalhyggen hamstra svenska akademien missbruksbehandling familjer oro socioekonomisk hormon fi kritiskt tänkande domstolar gruppsykologiskt mobbning psykologprogrammen media kreti och pleti lika villkor medborgare positiva beteenden porr depressioner bystander effect yoga psykologiskt gift målarboken utredas teorier kristoffer triumf ishockey observera riksbanken skrika våldsfilm 3.8 gånger i månaden terapirummen tyckande post i kuvert organisatoriskt krångel finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden smekt i saudiarabien bagage david eberhard bottennivåer ledamöterna arbetsliv normalfördelningsliggare makaroner operationaliserade emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord förstärkta ambitionsnivån anknytningsmönster läxor palme organisatoriskt drogande tveksamma modeller engagemang beteendemönster psykologer anekdotisk bevisföring sakfrågor urvalssystem sexiga juridiska problem gruppsykologi depression brottas kama sutra uppsala universitet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering flummiga termer undvikandebeteende modellinlärning författningen strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden