ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN
Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
oseriösa volvo lastvagnar falukorv samkönat sex skuldbelägger konsumenter harmonierar kropp dn sexigt företag knulla i krakow porrfilm gruppsykologin sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler värvet hetero förhastade slutsatser barnuppfostran planera koncentrerar kvacksalvare suicid kunskapsbank sociala kontexten curling personliga varumärke mindfulness alkohol sveriges politiker utvärderat bup miller och rollnick emotionella betingningen granskning kommuner en skruv lös vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk säkerhetsbeteenden självskada samhället särartfeministerna testosteron infarkter smärta rigida versus flexibla besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar feminismen våldshandlingar digitala samhället licenser exponering objektiv sanning poliskåren pandemi ämbete sexualförbrytare könen terapeuter positiva synpunkter generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin ungdomar personlighet deaktivering utsläckning hyllningar utvärdera skolan rubrikform twitter utbildningsnivån utmattade fundamentalist knarkare järnrör pakter politiska landskapet säljaren fotbollslag arbetsgivare stock i vladivostok dåliga arbetsvilkor gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr tro tv biologin behandlar myers briggs psykonomi fia psykiska måendet suicidförsök vetenskap svenska folkets sexvanor analyserar porr kulturell diktatur framtiden spel metodik hen-experimentet gpu historiekunskaper produktionen inlärningspsykologin regioner cypern stigmatiserande betygssystemet skola över- och underskott diagnosen mediahus begreppet vålsbrott undvikandebeteende anekdotisk evidens historierevisionism åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler portaler beställarkompetens flummiga termer beteendeaktivering etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa uppsala universitet kama sutra psykologer gruppsykologi juridiska problem sexiga urvalssystem sakfrågor anekdotisk bevisföring psykologiforskning tankar beteendemönster engagemang tveksamma modeller organisatoriskt drogande palme operationaliserade ambitionsnivån förstärkta lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar metastudier älta makaroner normalfördelningsliggare arbetsliv ledamöterna bottennivåer sherlock holmes kontorslandskap åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser sociala medier pornografi forskarvärlden larmrapporter 3.8 gånger i månaden våldsfilm skrika riksbanken observera cancerbesked teorier utredas målarboken psykologiskt gift yoga bystander effect utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst inlärningshistoriken gustav den tredje coacher övergreppsbeteenden kunskap utbildningsmål mobbning gruppsykologiskt domstolar kritiskt tänkande fi hormon stroke rosé familjer missbruksbehandling svenska akademien hamstra mentala kalhyggen motorcyklar social fobi hen världspolitiken strukturella problem uppsala studierektor medarbetare strukturer jakt oväntad återkoppling rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar biologiforskning sjukskrivning social nätverket kvacksalveri urval psykoterapeutprogrammet utvärdera flummiga acceptans troll uppmärksamhet kapten hallgren egenterapi sveriges radio myndigheter ångest universitetet instruktionsvärde konsulter modell skolan evolutionärt studier belöningssystem ab arbetsgivarna politik mi känslor aktivt lyssna samtalsmetodik system aron flam missbruk beteendenförändringar covid-19 psykisk ohälsa forskningsstöd stress beteenden forskning organisation kommunikation arbetsmiljön psykologi vårdnadshavare journalister betingning evidens corona domare kognitionspsykologi barn fritid organisationer kotterier dekonstruktiv kritik utfallsmått arbetsbelastning kvinnor politiker kbt motivation mejl neuropsykologi religion fredstid oheliga allianser kristaller vänner fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna lättkränkta processen lärarna gratulationer trolla på avpixlat dysfunktionella beteenden beslutsfattare geijer jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen beteende motivationsarbete interagerar mellanmänskliga relationer certifieringar intranät lagtexter kreativitet ångestdämpande skam och skuld ätstörningar politisk uppfattning president kontextuellt social fokusering tystnadskultur familj uppskjutandebeteenden normativitet oro socioekonomisk lika villkor medborgare positiva beteenden porr psykologprogrammen media kreti och pleti raska promenader mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten normbeteenden depressioner zara larsson kraftig berusning socialpsykologin sällskapsspel biologisk kontexten kristoffer triumf ishockey post i kuvert organisatoriskt krångel finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden smekt i saudiarabien terapirummen tyckande stödgalor mätverktyg släktingar fjällen bagage david eberhard p1 utbildningsterapi de aderton cancer sociala förstärkare mänskliga beteenden psykoanalys utreda juridik högskolan debatt still_w.a.a.r.a prediktorn anknytningsmönster läxor prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis upprörd socialpsykologi kontraproduktiva ovärdiga kommunikation eu globala marknaden samhällsbärande rikspolitiken könsfabriken depression brottas modellinlärning författningen strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället rasitiska åsikter källkritik rättsstat definiera sig genom avstånd avhumanisering av minoriteter yrkesutbildningar ledarsidor mattias lundberg rättvist samhälle varumärke emotinella balansen klanderfällan universiteten självförtroende långtidseffekter festivalerna parkbänkar behaviorism färgerna analyseras monogamin terapi dålig uppfostran almedalen uppesittarkvällar behaviorismen stunthen ligga i lund utmattning liberalt samhälle sexualitet slavar grupptänkande dåligt mående föräldrar skogen favoritmetaforen social kontext gp ukä horace oetiskt kollegor klätterträdet svt-opinion heteronormativ psykologprogrammet omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer emotioner gruppterapi genusforskning forska ekonomi intervjuer oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen 140 tecken sjukvården linne riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony bandura lerig stövel i ansiktet hot chef alkoholförtäring strukturerade övningar magiskt behandlingsinsatser usa svin social distansering nämndemän emotionellt engagerad negern i vita huset högskoleförordningen hen-uppfostran sexuella övergrepp debatten negativ ränta häxjakt sexologi ta ansvar empati data grab them by the pussy löparnarkomanerna ekonomin relationen den färdiga produkten normalbeteenden steg 1 leka alkoholföretagen träning diktaturer lek kartläggning flock julafton sommarstugan drog organisationsförändring nätverksfokus miljön kändisar opolistisk forskning politikerföraktet förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen