ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN
Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
kropp dn åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget partners utvecklingsprodukter förklaringsmodeller sommarstugan opolistisk forskning kändisar miljön nätverksfokus organisationsförändring drog koncentrerar julafton flock kartläggning lek diktaturer löparnarkomanerna kvacksalvare suicid kunskapsbank sociala kontexten curling personliga varumärke mindfulness sexuella övergrepp sveriges politiker utvärderat bup miller och rollnick emotionella betingningen granskning kommuner svin usa hen-uppfostran högskoleförordningen negern i vita huset emotionellt engagerad nämndemän social distansering lerig stövel i ansiktet bandura behandlingsinsatser magiskt strukturerade övningar alkoholförtäring chef hot ämbete sexualförbrytare my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys riskbruk linne sjukvården fälldin arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller intervjuer psykologprogrammet heteronormativ genusforskning gruppterapi emotioner biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter ukä gp svt-opinion klätterträdet kollegor oetiskt horace slavar sexualitet social kontext favoritmetaforen skogen föräldrar dåligt mående grupptänkande uppesittarkvällar almedalen liberalt samhälle utmattning ligga i lund stunthen behaviorismen parkbänkar festivalerna dålig uppfostran terapi monogamin analyseras färgerna behaviorism cypern metodik hen-experimentet gpu historiekunskaper produktionen inlärningspsykologin regioner rasitiska åsikter stigmatiserande betygssystemet skola över- och underskott diagnosen mediahus begreppet festivaler trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier uppsala universitet kama sutra brottas depression könsfabriken rikspolitiken samhällsbärande globala marknaden eu prostituerade kontraproduktiva socialpsykologi upprörd polis rabblakunskaper universitetsvärlden palme läxor anknytningsmönster prediktorn still_w.a.a.r.a debatt högskolan utbildningsterapi p1 psykoanalys mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer de aderton stödgalor metastudier älta makaroner normalfördelningsliggare arbetsliv ledamöterna post i kuvert tyckande terapirummen smekt i saudiarabien fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel observera ishockey kristoffer triumf kontexten biologisk sällskapsspel socialpsykologin raska promenader cancerbesked teorier utredas målarboken psykologiskt gift yoga kreti och pleti media psykologprogrammen porr positiva beteenden medborgare lika villkor hormon socioekonomisk oro normativitet uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur social fokusering lagtexter stroke rosé familjer missbruksbehandling svenska akademien hamstra pornografi- och sexmissbrukare motorcyklar social fobi hen världspolitiken strukturella problem uppsala geijer medarbetare strukturer jakt oväntad återkoppling rasism utbildningsfabriken triggervarning lättkränkta beslutsfattare dysfunktionella beteenden trolla på avpixlat gratulationer lärarna processen fredstid inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen vänner kristaller oheliga allianser myndigheter mejl universitetet instruktionsvärde konsulter modell skolan evolutionärt studier ab kotterier arbetsgivarna fritid kognitionspsykologi känslor aktivt lyssna corona system aron flam missbruk beteendenförändringar covid-19 psykisk ohälsa forskningsstöd stress beteenden forskning organisation kommunikation arbetsmiljön psykologi vårdnadshavare journalister betingning evidens samtalsmetodik domare mi politik barn organisationer belöningssystem dekonstruktiv kritik utfallsmått arbetsbelastning kvinnor politiker kbt motivation ångest neuropsykologi religion kapten hallgren uppmärksamhet troll acceptans flummiga sveriges radio egenterapi urval kvacksalveri social nätverket sjukskrivning biologiforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden djupa avsugningar barnbördshusen beteende motivationsarbete interagerar mellanmänskliga relationer certifieringar intranät studierektor kreativitet ångestdämpande skam och skuld ätstörningar politisk uppfattning mentala kalhyggen fi kritiskt tänkande domstolar gruppsykologiskt mobbning utbildningsmål kunskap president kontextuellt coacher gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet övergreppsbeteenden mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten normbeteenden depressioner bystander effect riksbanken skrika våldsfilm 3.8 gånger i månaden larmrapporter forskarvärlden zara larsson kraftig berusning kliniska diagnoser ohälsa åtgärdsprogrammet kontorslandskap sherlock holmes pornografi sociala medier mätverktyg släktingar fjällen bagage david eberhard bottennivåer dokusåpa enögda lovord förstärkta ambitionsnivån operationaliserade emotionella utmaningar organisatoriskt drogande tveksamma modeller engagemang beteendemönster tankar psykologiforskning utreda juridik urvalssystem sexiga juridiska problem gruppsykologi psykologer anekdotisk bevisföring sakfrågor rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering flummiga termer beställarkompetens portaler ovärdiga kommunikation likhetsfeministerna presentationsteknik åklagare historierevisionism anekdotisk evidens undvikandebeteende modellinlärning författningen källkritik rättsstat definiera sig genom avstånd avhumanisering av minoriteter yrkesutbildningar ledarsidor vålsbrott rättvist samhälle varumärke emotinella balansen klanderfällan universiteten självförtroende långtidseffekter mattias lundberg framtiden kulturell diktatur analyserar porr svenska folkets sexvanor vetenskap suicidförsök psykiska måendet spel psykonomi myers briggs behandlar biologin tv tro fia jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor stock i vladivostok arbetsgivare fotbollslag säljaren aldrig bättre förr pakter järnrör knarkare fundamentalist utmattade utbildningsnivån politiska landskapet rubrikform utvärdera skolan hyllningar utsläckning deaktivering personlighet ungdomar twitter varning läs- och skrivkunskaper generalisering positiva synpunkter terapeuter könen forska ekonomi pandemi poliskåren objektiv sanning exponering licenser digitala samhället 140 tecken feminismen innovationsövningar enorma stressorer besmittar företeelser och beteenden rigida versus flexibla smärta infarkter våldshandlingar särartfeministerna samhället självskada säkerhetsbeteenden kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna testosteron debatten negativ ränta häxjakt sexologi ta ansvar empati data grab them by the pussy en skruv lös ekonomin relationen den färdiga produkten normalbeteenden steg 1 leka alkohol planera barnuppfostran förhastade slutsatser hetero värvet alkoholföretagen träning gruppsykologin porrfilm knulla i krakow företag sexigt våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna harmonierar skuldbelägger konsumenter samkönat sex falukorv volvo lastvagnar oseriösa politikerföraktet