johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

harmonierar kropp dn social kontext favoritmetaforen skogen skuldbelägger konsumenter behaviorismen sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler liberalt samhälle utmattning behandlar myers briggs framtiden koncentrerar dålig uppfostran terapi monogamin förhastade slutsatser barnuppfostran ekonomin löparnarkomanerna kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan emotinella balansen mediahus debatten sexuella övergrepp stigmatiserande betygssystemet skola sexologi häxjakt strategier svin usa undvikandebeteende anekdotisk evidens emotionellt engagerad nämndemän innovationsövningar feminismen våldshandlingar portaler beställarkompetens flummiga termer besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer linne sjukvården 140 tecken kontraproduktiva socialpsykologi objektiv sanning poliskåren läs- och skrivkunskaper varning fälldin läxor anknytningsmönster prediktorn engagemang cancer de aderton psykologprogrammet heteronormativ psykoanalys mänskliga beteenden sociala förstärkare järnrör pakter politiska landskapet metastudier älta makaroner släktingar arbetsliv kliniska diagnoser slavar sexualitet tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet ohälsa psykonomi fia ishockey kristoffer triumf kontexten stunthen psykologiskt gift yoga spel psykiska måendet teorier analyserar porr gustav den tredje rättvist samhälle mattias lundberg utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst inlärningshistoriken tystnadskultur social fokusering rasitiska åsikter socioekonomisk oro normativitet definiera sig genom avstånd rättsstat presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler stroke rosé familjer historierevisionism åklagare globala marknaden uppsala universitet kama sutra motorcyklar social fobi interagerar motivationsarbete lekfulla jäv sakfrågor anekdotisk bevisföring lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi rökandet kvacksalveri organisatoriskt drogande palme beslutsfattare dysfunktionella beteenden ta ansvar debatt kapten hallgren utbildningsterapi p1 flummiga acceptans negern i vita huset lovord mätverktyg stödgalor åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget utvecklingsprodukter organisatoriskt krångel post i kuvert opolistisk forskning kändisar miljön fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg riksbanken kraftig berusning zara larsson värvet kartläggning lek personliga varumärke mindfulness bystander effect leka steg 1 sociala kontexten curling granskning kommuner övergreppsbeteenden sveriges politiker utvärderat bup porr positiva beteenden kritiskt tänkande fi hormon vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk gruppsykologiskt domstolar kreativitet lagtexter infarkter smärta strukturerade övningar uppsala barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys riskbruk oseriösa modeller intervjuer geijer arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik cannabis handpåläggning omgiven av idioter psykoterapeutprogrammet utvärdera genusforskning gruppterapi emotioner biologiska markörer horace egenterapi sveriges radio svt-opinion klätterträdet uppmärksamhet neuropsykologi universitetet arbetsbelastning studier organisationer politiker politik mi corona system aron flam ab arbetsgivarna myndigheter ångest aktivt lyssna domare samtalsmetodik journalister kbt covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar stress forskning beteenden organisation forskningsstöd vårdnadshavare psykologi kommunikation missbruk instruktionsvärde evidens motivation känslor kognitionspsykologi barn religion belöningssystem kotterier betingning utfallsmått kvinnor modell fritid konsulter dekonstruktiv kritik evolutionärt skolan mejl oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån fredstid oheliga allianser gratulationer avhumanisering av minoriteter deaktivering personlighet ungdomar lättkränkta processen lärarna rasism historiekunskaper terapeuter könen djupa avsugningar triggervarning utbildningsfabriken strukturella problem världspolitiken exponering licenser digitala samhället studierektor pandemi alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser mentala kalhyggen hot chef självskada säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president kontextuellt social distansering samhället emotionella betingningen miller och rollnick empati data kreti och pleti lika villkor medborgare instruktion konsumtionen och konsumenten kunskapsbank suicid cancerbesked raska promenader mänskliga psyket skrika våldsfilm flock julafton observera planera diktaturer organisationsförändring nätverksfokus företag sexigt pornografi sociala medier gruppsykologin partners falukorv volvo lastvagnar bottennivåer förklaringsmodeller kristaller vänner fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna emotionella utmaningar dokusåpa enögda social nätverket sjukskrivning biologiforskning utreda juridik urval polis upprörd jakt strukturer medarbetare prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper samhällsbärande rikspolitiken mellanmänskliga relationer certifieringar intranät ovärdiga kommunikation eu beteende ångestdämpande missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning modellinlärning författningen hamstra svenska akademien familj uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap vålsbrott begreppet källkritik inlärningspsykologin produktionen psykologprogrammen media metodik cypern coacher målarboken utredas depressioner festivalerna parkbänkar behaviorism sällskapsspel biologisk larmrapporter forskarvärlden almedalen uppesittarkvällar socialpsykologin dåliga arbetsvilkor kontorslandskap sherlock holmes säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen knarkare fjällen bagage david eberhard gp ukä ledamöterna hyllningar mobbning ambitionsnivån operationaliserade twitter rubrikform utvärdera skolan generalisering beteendemönster tankar psykologiforskning forska ekonomi högskolan tveksamma modeller juridiska problem gruppsykologi psykologer sexualförbrytare ämbete urvalssystem sexiga etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering depression brottas bandura lerig stövel i ansiktet rädlsa arbets- och organisationspsykologi depressionsymtom undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället testosteron särartfeministerna psykologiska mekanismer diagnosen över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy en skruv lös negativ ränta relationen den färdiga produkten universiteten självförtroende långtidseffekter alkohol regioner varumärke färgerna analyseras vetenskap suicidförsök alkoholföretagen träning kulturell diktatur porrfilm biologin tv tro sommarstugan drog dåligt mående föräldrar arbetsgivare fotbollslag oseriösa politikerföraktet grupptänkande