johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

över- och underskott hyllningar utvärdera skolan psykologprogrammet grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier ukä usa undvikandebeteende anekdotisk evidens etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa slavar portaler beställarkompetens flummiga termer juridiska problem urvalssystem uppesittarkvällar almedalen psykologer gruppsykologi världspolitiken högskolan parkbänkar festivalerna psykologiforskning tankar beteendemönster historiekunskaper inlärningspsykologin rättvist samhälle mattias lundberg psykoanalys mänskliga beteenden avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik rasitiska åsikter metastudier älta makaroner åtgärdsprogrammet åklagare presentationsteknik författningen säljaren sherlock holmes kontorslandskap sällskapsspel socialpsykologin eu ovärdiga kommunikation forskarvärlden larmrapporter utredas polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade depressioner inlärningshistoriken gustav den tredje organisatoriskt drogande palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst familj tystnadskultur social fokusering utbildningsterapi socioekonomisk oro normativitet svenska akademien hamstra bottennivåer stroke rosé familjer motivationsarbete beteende organisatoriskt krångel post i kuvert intranät certifieringar mellanmänskliga relationer rökandet lekfulla jäv kraftig berusning zara larsson lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi objektiv sanning instruktion mänskliga psyket bystander effect biologiforskning sjukskrivning kristaller kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen mobbning domstolar kritiskt tänkande kontextuellt åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget organisationsförändring kreativitet mentala kalhyggen sexigt företag kartläggning strukturella problem uppsala barnbördshusen julafton flock curling personliga varumärke mindfulness geijer leka steg 1 miller och rollnick gratulationer lärarna processen lättkränkta sveriges politiker utvärderat bup uppmärksamhet social distansering egenterapi president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden definiera sig genom avstånd harmonierar kropp modellinlärning behandlingsinsatser magiskt riskbruk pandemi sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys rikspolitiken barnuppfostran träning alkoholföretagen könen terapeuter biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter löparnarkomanerna ungdomar personlighet deaktivering kollegor oetiskt horace debatten sexuella övergrepp svt-opinion klätterträdet negern i vita huset nämndemän särartfeministerna testosteron social kontext favoritmetaforen skogen myers briggs behaviorismen feminismen våldshandlingar liberalt samhälle utmattning analyseras poliskåren linne sjukvården 140 tecken suicidförsök vetenskap klanderfällan generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin långtidseffekter självförtroende universiteten känslor arbetsbelastning modell dekonstruktiv kritik konsulter politik utfallsmått belöningssystem corona system kognitionspsykologi domare samtalsmetodik religion evidens journalister neuropsykologi instruktionsvärde universitetet psykologi kommunikation missbruk beteendenförändringar forskningsstöd organisation beteenden forskning stress vårdnadshavare arbetsmiljön psykisk ohälsa covid-19 kbt mejl motivation ångest myndigheter arbetsgivarna aktivt lyssna aron flam betingning barn kotterier kvinnor mi fritid organisationer studier evolutionärt politiker skolan gpu hen-experimentet kvacksalvare ekonomi regioner varumärke emotinella balansen monogamin terapi dålig uppfostran ämbete framtiden kulturell diktatur färgerna biologin tv tro lerig stövel i ansiktet innovationsövningar enorma stressorer behandlar arbetsgivare fotbollslag oseriösa svin grupptänkande dåligt mående föräldrar utmattade utbildningsnivån en skruv lös negativ ränta häxjakt ta ansvar emotioner gruppterapi genusforskning alkohol ekonomin relationen upprörd inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen koncentrerar intervjuer oseriösa modeller cannabis exponering licenser digitala samhället sommarstugan drog historierevisionism strukturerade övningar smärta infarkter politikerföraktet hot chef alkoholförtäring kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna fredstid oheliga allianser samhället självskada empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen kunskapsbank suicid cancerbesked triggervarning utbildningsfabriken rasism sociala kontexten värvet studierektor planera diktaturer lek miljön kändisar opolistisk forskning lagtexter gruppsykologin nätverksfokus falukorv volvo lastvagnar hormon fi förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners acceptans flummiga övergreppsbeteenden medborgare positiva beteenden vänner dysfunktionella beteenden beslutsfattare raska promenader urval kvacksalveri social nätverket jakt strukturer medarbetare observera riksbanken skrika besmittar företeelser och beteenden interagerar social fobi motorcyklar bandura sociala medier finkalibrerad våg emotionellt engagerad missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning ab stödgalor mätverktyg ångestdämpande utbildningsmål kunskap emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord uppskjutandebeteenden psykologprogrammen media metodik juridik coacher debatt teorier psykiska måendet sakfrågor yoga psykologiskt gift målarboken kontexten kristoffer triumf ishockey uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande biologisk terapirummen tyckande festivaler likhetsfeministerna kliniska diagnoser ohälsa fjällen bagage david eberhard vålsbrott begreppet ledamöterna arbetsliv släktingar ambitionsnivån operationaliserade cypern de aderton cancer sociala förstärkare prediktorn anknytningsmönster läxor spel behaviorism tveksamma modeller engagemang socialpsykologi kontraproduktiva fia psykonomi sexiga beteendeaktivering depression brottas aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen gruppsykologiskt undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället politiska landskapet pakter järnrör knarkare skola betygssystemet stigmatiserande twitter rubrikform mediahus diagnosen