ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN
Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
undvikanden depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier författningen modellinlärning undvikandebeteende anekdotisk evidens rikspolitiken samhällsbärande globala marknaden eu ovärdiga kommunikation portaler beställarkompetens flummiga termer gruppsykologi juridiska problem sexiga urvalssystem sakfrågor anekdotisk bevisföring psykologer beteendemönster engagemang tveksamma modeller organisatoriskt drogande palme läxor anknytningsmönster prediktorn sociala förstärkare cancer de aderton utbildningsterapi p1 psykoanalys mänskliga beteenden släktingar mätverktyg stödgalor metastudier älta makaroner åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser sociala medier pornografi sherlock holmes kontorslandskap biologisk sällskapsspel socialpsykologin kraftig berusning zara larsson forskarvärlden larmrapporter 3.8 gånger i månaden konsumtionen och konsumenten instruktion mänskliga psyket raska promenader cancerbesked teorier porr positiva beteenden medborgare lika villkor kreti och pleti media psykologprogrammen uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur social fokusering kontextuellt president kunskap utbildningsmål mobbning ångestdämpande kreativitet lagtexter stroke rosé familjer interagerar motivationsarbete beteende barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare motorcyklar social fobi hen oväntad återkoppling rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar lekbeteenden behandlare trolla på avpixlat gratulationer lärarna processen lättkränkta beslutsfattare dysfunktionella beteenden troll uppmärksamhet kapten hallgren egenterapi sveriges radio flummiga acceptans samkönat sex skuldbelägger konsumenter harmonierar kropp dn åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget porrfilm gruppsykologin sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler sexigt företag knulla i krakow förhastade slutsatser barnuppfostran planera koncentrerar julafton flock sociala kontexten curling personliga varumärke mindfulness alkohol leka steg 1 normalbeteenden sexologi häxjakt negativ ränta debatten sexuella övergrepp sveriges politiker utvärderat bup säkerhetsbeteenden självskada samhället särartfeministerna testosteron vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk strukturerade övningar alkoholförtäring chef hot lerig stövel i ansiktet bandura behandlingsinsatser magiskt tillämpad beteendeanalys riskbruk linne sjukvården 140 tecken digitala samhället licenser exponering positiva synpunkter generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin arbetsmiljölagen processer utsläckning hyllningar utvärdera skolan rubrikform twitter ungdomar personlighet deaktivering fundamentalist knarkare järnrör pakter politiska landskapet utbildningsnivån utmattade föräldrar dåligt mående grupptänkande slavar sexualitet social kontext favoritmetaforen skogen behandlar myers briggs psykonomi fia tro tv biologin analyseras färgerna behaviorism parkbänkar festivalerna dålig uppfostran terapi monogamin klanderfällan emotinella balansen varumärke rättvist samhälle mattias lundberg långtidseffekter självförtroende universiteten över- och underskott diagnosen mediahus begreppet vålsbrott ledarsidor yrkesutbildningar avhumanisering av minoriteter arbetsbelastning utfallsmått dekonstruktiv kritik kotterier organisationer barn politik kognitionspsykologi domare corona evidens system aron flam religion mejl universitetet instruktionsvärde politiker modell arbetsmiljön kommunikation vårdnadshavare psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 beteendenförändringar missbruk psykisk ohälsa kvinnor konsulter kbt motivation ångest myndigheter neuropsykologi journalister betingning samtalsmetodik aktivt lyssna känslor mi fritid arbetsgivarna ab belöningssystem studier evolutionärt skolan skola betygssystemet stigmatiserande rasitiska åsikter källkritik rättsstat definiera sig genom avstånd historiekunskaper gpu hen-experimentet metodik cypern regioner inlärningspsykologin produktionen svenska folkets sexvanor vetenskap suicidförsök psykiska måendet spel framtiden kulturell diktatur analyserar porr ligga i lund utmattning liberalt samhälle almedalen uppesittarkvällar behaviorismen stunthen stock i vladivostok arbetsgivare fotbollslag säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor klätterträdet svt-opinion gp ukä horace oetiskt kollegor emotioner gruppterapi genusforskning heteronormativ psykologprogrammet omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer terapeuter könen forska ekonomi intervjuer oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik diagnoser my little pony sexualförbrytare ämbete pandemi poliskåren objektiv sanning rigida versus flexibla smärta infarkter våldshandlingar feminismen innovationsövningar enorma stressorer besmittar företeelser och beteenden negern i vita huset högskoleförordningen hen-uppfostran usa svin social distansering nämndemän emotionellt engagerad ta ansvar empati data grab them by the pussy en skruv lös kommuner granskning emotionella betingningen miller och rollnick kunskapsbank suicid kvacksalvare löparnarkomanerna ekonomin relationen den färdiga produkten hetero värvet alkoholföretagen träning diktaturer lek kartläggning miljön kändisar opolistisk forskning sommarstugan drog organisationsförändring nätverksfokus falukorv volvo lastvagnar oseriösa politikerföraktet förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna fredstid oheliga allianser kristaller vänner sjukskrivning biologiforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet urval kvacksalveri social nätverket jakt strukturer medarbetare geijer jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi mellanmänskliga relationer certifieringar intranät studierektor uppsala strukturella problem världspolitiken skam och skuld ätstörningar politisk uppfattning mentala kalhyggen hamstra svenska akademien missbruksbehandling normativitet oro socioekonomisk hormon fi kritiskt tänkande domstolar gruppsykologiskt socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet övergreppsbeteenden coacher gustav den tredje inlärningshistoriken normbeteenden depressioner bystander effect yoga psykologiskt gift målarboken utredas kontexten kristoffer triumf ishockey observera riksbanken skrika våldsfilm smekt i saudiarabien terapirummen tyckande post i kuvert organisatoriskt krångel finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden fjällen bagage david eberhard bottennivåer ledamöterna arbetsliv normalfördelningsliggare ambitionsnivån operationaliserade emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord förstärkta tankar psykologiforskning utreda juridik högskolan debatt still_w.a.a.r.a socialpsykologi kontraproduktiva prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis upprörd könsfabriken depression brottas kama sutra uppsala universitet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering evidensbaserade metoder trender i samhället festivaler likhetsfeministerna presentationsteknik åklagare historierevisionism