ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN
Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
evidensbaserade metoder undvikanden depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier författningen modellinlärning undvikandebeteende flummiga termer beteendeaktivering etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa uppsala universitet kama sutra brottas psykologer gruppsykologi juridiska problem sexiga urvalssystem sakfrågor anekdotisk bevisföring tankar beteendemönster engagemang tveksamma modeller organisatoriskt drogande palme läxor anknytningsmönster ambitionsnivån förstärkta lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar operationaliserade makaroner normalfördelningsliggare arbetsliv ledamöterna bottennivåer david eberhard terapirummen smekt i saudiarabien fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel post i kuvert tyckande kristoffer triumf kontexten biologisk sällskapsspel socialpsykologin kraftig berusning zara larsson forskarvärlden normbeteenden konsumtionen och konsumenten instruktion mänskliga psyket raska promenader cancerbesked psykologprogrammen porr positiva beteenden medborgare lika villkor kreti och pleti media utbildningsmål mobbning gruppsykologiskt domstolar kritiskt tänkande fi hormon socioekonomisk oro familjer missbruksbehandling svenska akademien hamstra mentala kalhyggen politisk uppfattning social fobi hen världspolitiken strukturella problem uppsala studierektor intranät certifieringar jakt oväntad återkoppling rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar lekbeteenden dysfunktionella beteenden trolla på avpixlat gratulationer lärarna processen lättkränkta beslutsfattare pdt fotbollsplanen vänner kristaller oheliga allianser fredstid inlärningseffekterna ryggsäck lilla torget partners utvecklingsprodukter förklaringsmodeller politikerföraktet oseriösa volvo lastvagnar företag knulla i krakow porrfilm gruppsykologin sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler sexigt flock kartläggning lek diktaturer träning alkoholföretagen steg 1 normalbeteenden den färdiga produkten relationen ekonomin löparnarkomanerna kvacksalvare suicid bup miller och rollnick emotionella betingningen granskning kommuner en skruv lös grab them by the pussy data högskoleförordningen negern i vita huset emotionellt engagerad nämndemän social distansering svin usa hen-uppfostran smärta rigida versus flexibla besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar feminismen våldshandlingar infarkter diagnoser tillämpad beteendeanalys riskbruk linne sjukvården 140 tecken digitala samhället licenser inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller intervjuer ekonomi forska könen gruppterapi emotioner biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter psykologprogrammet heteronormativ genusforskning utmattade fundamentalist knarkare järnrör pakter politiska landskapet utbildningsnivån favoritmetaforen skogen föräldrar dåligt mående grupptänkande slavar sexualitet social kontext tv biologin behandlar myers briggs psykonomi fia tro vetenskap svenska folkets sexvanor analyserar porr kulturell diktatur framtiden spel psykiska måendet suicidförsök gpu historiekunskaper produktionen inlärningspsykologin regioner cypern metodik hen-experimentet yrkesutbildningar avhumanisering av minoriteter definiera sig genom avstånd rättsstat källkritik rasitiska åsikter stigmatiserande betygssystemet arbetsbelastning utfallsmått dekonstruktiv kritik kotterier organisationer politik fritid kognitionspsykologi domare corona evidens system aron flam neuropsykologi mejl universitetet kbt politiker modell arbetsmiljön kommunikation vårdnadshavare psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 beteendenförändringar missbruk psykisk ohälsa kvinnor konsulter instruktionsvärde motivation ångest religion myndigheter journalister betingning samtalsmetodik aktivt lyssna känslor mi barn arbetsgivarna ab belöningssystem studier evolutionärt skolan ledarsidor vålsbrott begreppet mediahus diagnosen över- och underskott skola självförtroende långtidseffekter mattias lundberg rättvist samhälle varumärke emotinella balansen klanderfällan universiteten terapi dålig uppfostran festivalerna parkbänkar behaviorism färgerna analyseras monogamin liberalt samhälle almedalen uppesittarkvällar behaviorismen stunthen ligga i lund utmattning fotbollslag säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor stock i vladivostok arbetsgivare svt-opinion gp ukä horace oetiskt kollegor klätterträdet personlighet ungdomar twitter rubrikform utvärdera skolan hyllningar utsläckning deaktivering processer arbetsmiljölagen fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering positiva synpunkter terapeuter my little pony sexualförbrytare ämbete pandemi poliskåren objektiv sanning exponering behandlingsinsatser bandura lerig stövel i ansiktet hot chef alkoholförtäring strukturerade övningar magiskt helena löfgrens vårdnadshavarna testosteron särartfeministerna samhället självskada säkerhetsbeteenden kärnfamiljstänk utvärderat sveriges politiker sexuella övergrepp debatten negativ ränta häxjakt sexologi ta ansvar empati leka alkohol mindfulness personliga varumärke curling sociala kontexten kunskapsbank julafton koncentrerar planera barnuppfostran förhastade slutsatser hetero värvet opolistisk forskning sommarstugan drog organisationsförändring nätverksfokus miljön kändisar åsiktsmaskinen dn kropp harmonierar skuldbelägger konsumenter samkönat sex falukorv flummiga sveriges radio egenterapi kapten hallgren uppmärksamhet troll acceptans biologiforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet urval kvacksalveri social nätverket sjukskrivning strukturer medarbetare geijer jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare motorcyklar pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen beteende motivationsarbete interagerar mellanmänskliga relationer rosé stroke lagtexter kreativitet ångestdämpande skam och skuld ätstörningar kunskap president kontextuellt social fokusering tystnadskultur familj uppskjutandebeteenden normativitet kognitiva förmågan utbildningsdepartementet övergreppsbeteenden coacher gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst depressioner bystander effect yoga psykologiskt gift målarboken utredas teorier ishockey observera riksbanken skrika våldsfilm 3.8 gånger i månaden larmrapporter sherlock holmes pornografi sociala medier kliniska diagnoser ohälsa åtgärdsprogrammet kontorslandskap älta metastudier stödgalor mätverktyg släktingar fjällen bagage p1 utbildningsterapi de aderton cancer sociala förstärkare mänskliga beteenden psykoanalys psykologiforskning utreda juridik högskolan debatt still_w.a.a.r.a prediktorn kontraproduktiva prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis upprörd socialpsykologi beställarkompetens portaler ovärdiga kommunikation eu globala marknaden samhällsbärande rikspolitiken könsfabriken depression trender i samhället festivaler likhetsfeministerna presentationsteknik åklagare historierevisionism anekdotisk evidens