2017 > 02

Varje månad rullar någon ny debatt upp i såväl traditionella som i sociala medier. Ibland är dessa debatter och diskussioner grundade i data och forskning men allt som oftast baseras de känsloargument, det sunda förnuftet och den bedrägliga magkänslan. I morgonsofforna så radas tyckare och kändisar upp och redovisar sina åsikter samt sin syn på den senaste heta frågan. I skrivande stund så är det Den Springande Polisens inlägg som blivit allmänhetens hetaste fråga att diskutera från olika håll. För mig så väcker själva debatterna en rad frågor och tankar.
 
Först så måste vi självfallet vara tydliga med att en av de finaste delarna i en demokrati är att alla får tycka vad de vill. Att vem som helst när som helst kan slänga ur sig en åsikt vid en middag, i en blogg eller via sociala medier. Den som gör detta måste dock vara beredd på att inte bara försvara sin åsikt, utan även på att andra kommer kunna skjuta in andra åsikter. Idag kan vi sedan ganska lätt kontrollera hur det förhåller sig kring just det vi diskuterar genom att på internet söka fakta som styrker det ena eller andra argumentet. När det gäller vissa frågor så kan det vara komplicerat och svårt att läsa ut vad studier faktiskt visar och det kan finnas data som upplevs bitvis motsägelsefull. Dessutom långt ifrån allt är kartlagt och genomlyst.
 
Problemet är att vissa inlägg eller uttalanden från en eller flera personer som tillhör en yrkeskategori lätt generaliseras till att det skulle vara en sanning. Ta exempelvis någon ur min egen yrkeskategori, dvs en psykolog. Låt oss anta att hen gör uttalanden om könsskillnader helt baserat på de patienter vederbörande har träffat. Detta skall du enbart behandlas som anekdoter och möjligtvis ett antal fallstudier och inte som generaliserbara fakta. Om vi återgår till debatten kring Den Springande Polisen så är det ett problem att debatten nu förs av poliser som redovisar sina anekdoter från fältet och att dessa observationer ses som data och fakta vilket de självfallet inte är. Både Springaren själv och andra debattörer har alltså haft en tendens att inte titta på generaliserbara data utan endast anekdoter.
 
Jag önskar nu att media tar sitt ansvar styr upp debatterna då de blossar upp och lär sig ställa rätt frågor samt själva vara pålästa om vad data faktiskt visar. Självklart så måste även företrädare för forskning, utredning, utvärdering och kartläggning öva sig mycket mer i att kommunicera data med just media. När detta är i hamn kommer vi hamna i ett läge där vi som konsumerar media kan få veta vilka åsikter i debatten som faktiskt är grundade.

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

-

Etiketter