ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN
Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier författningen modellinlärning undvikandebeteende anekdotisk evidens historierevisionism samhällsbärande globala marknaden eu ovärdiga kommunikation portaler beställarkompetens flummiga termer beteendeaktivering juridiska problem sexiga urvalssystem sakfrågor anekdotisk bevisföring psykologer gruppsykologi engagemang tveksamma modeller organisatoriskt drogande palme läxor anknytningsmönster prediktorn still_w.a.a.r.a lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar operationaliserade ambitionsnivån förstärkta arbetsliv ledamöterna bottennivåer david eberhard bagage fjällen åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser sociala medier pornografi sherlock holmes kontorslandskap våldsfilm skrika riksbanken observera ishockey kristoffer triumf kontexten biologisk målarboken psykologiskt gift yoga bystander effect depressioner normbeteenden inlärningshistoriken gustav den tredje coacher övergreppsbeteenden utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst familj tystnadskultur social fokusering kontextuellt president kunskap utbildningsmål mobbning gruppsykologiskt svenska akademien hamstra mentala kalhyggen politisk uppfattning ätstörningar skam och skuld motivationsarbete beteende barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare motorcyklar social fobi hen världspolitiken rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi social nätverket kvacksalveri urval psykoterapeutprogrammet utvärdera biologiforskning sjukskrivning vänner kristaller oheliga allianser fredstid inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen partners utvecklingsprodukter förklaringsmodeller politikerföraktet oseriösa volvo lastvagnar falukorv samkönat sex organisationsförändring drog sommarstugan opolistisk forskning kändisar miljön nätverksfokus lek diktaturer träning alkoholföretagen värvet hetero curling personliga varumärke mindfulness alkohol leka steg 1 normalbeteenden den färdiga produkten häxjakt negativ ränta debatten sexuella övergrepp sveriges politiker utvärderat bup miller och rollnick självskada samhället särartfeministerna testosteron vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk säkerhetsbeteenden alkoholförtäring chef hot lerig stövel i ansiktet bandura behandlingsinsatser magiskt strukturerade övningar riskbruk linne sjukvården 140 tecken digitala samhället licenser exponering objektiv sanning generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter psykologprogrammet heteronormativ genusforskning gruppterapi emotioner kollegor oetiskt horace ukä gp svt-opinion klätterträdet föräldrar dåligt mående grupptänkande slavar sexualitet social kontext favoritmetaforen skogen stunthen behaviorismen uppesittarkvällar almedalen liberalt samhälle utmattning ligga i lund analyserar porr kulturell diktatur framtiden spel psykiska måendet suicidförsök vetenskap svenska folkets sexvanor emotinella balansen varumärke rättvist samhälle mattias lundberg långtidseffekter självförtroende universiteten klanderfällan diagnosen mediahus begreppet vålsbrott ledarsidor yrkesutbildningar avhumanisering av minoriteter definiera sig genom avstånd arbetsbelastning utfallsmått dekonstruktiv kritik kotterier organisationer barn politik mi aktivt lyssna corona evidens betingning aron flam religion mejl universitetet instruktionsvärde politiker modell arbetsmiljön kommunikation vårdnadshavare psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 beteendenförändringar missbruk psykisk ohälsa kvinnor konsulter kbt motivation ångest myndigheter neuropsykologi journalister system samtalsmetodik känslor domare kognitionspsykologi fritid arbetsgivarna ab belöningssystem studier evolutionärt skolan över- och underskott skola betygssystemet stigmatiserande rasitiska åsikter källkritik rättsstat produktionen historiekunskaper gpu hen-experimentet metodik cypern regioner inlärningspsykologin analyseras monogamin terapi dålig uppfostran festivalerna parkbänkar behaviorism färgerna behandlar biologin tv tro fia psykonomi myers briggs stock i vladivostok arbetsgivare fotbollslag säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor fundamentalist utmattade utbildningsnivån politiska landskapet pakter järnrör knarkare utsläckning deaktivering personlighet ungdomar twitter rubrikform utvärdera skolan hyllningar positiva synpunkter terapeuter könen forska ekonomi intervjuer oseriösa modeller cannabis tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony sexualförbrytare ämbete pandemi poliskåren besmittar företeelser och beteenden rigida versus flexibla smärta infarkter våldshandlingar feminismen innovationsövningar enorma stressorer emotionellt engagerad negern i vita huset högskoleförordningen hen-uppfostran usa svin social distansering nämndemän sexologi ta ansvar empati data grab them by the pussy en skruv lös kommuner granskning emotionella betingningen sociala kontexten kunskapsbank suicid kvacksalvare löparnarkomanerna ekonomin relationen kartläggning flock julafton koncentrerar planera barnuppfostran förhastade slutsatser knulla i krakow företag sexigt våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna gruppsykologin porrfilm lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen dn kropp harmonierar skuldbelägger konsumenter troll acceptans flummiga sveriges radio egenterapi kapten hallgren uppmärksamhet trolla på avpixlat dysfunktionella beteenden beslutsfattare lättkränkta processen lärarna gratulationer oväntad återkoppling jakt strukturer medarbetare geijer jäv lekfulla rökandet interagerar mellanmänskliga relationer certifieringar intranät studierektor uppsala strukturella problem missbruksbehandling familjer rosé stroke lagtexter kreativitet ångestdämpande uppskjutandebeteenden normativitet oro socioekonomisk hormon fi kritiskt tänkande domstolar porr psykologprogrammen media kreti och pleti lika villkor medborgare positiva beteenden utredas teorier cancerbesked raska promenader mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten 3.8 gånger i månaden larmrapporter forskarvärlden zara larsson kraftig berusning socialpsykologin sällskapsspel smekt i saudiarabien terapirummen tyckande post i kuvert organisatoriskt krångel finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden normalfördelningsliggare makaroner älta metastudier stödgalor mätverktyg släktingar mänskliga beteenden psykoanalys p1 utbildningsterapi de aderton cancer sociala förstärkare beteendemönster tankar psykologiforskning utreda juridik högskolan debatt upprörd socialpsykologi kontraproduktiva prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis rikspolitiken könsfabriken depression brottas kama sutra uppsala universitet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället festivaler likhetsfeministerna presentationsteknik åklagare