KVACKSALVERI INOM ORGANISATIONER
Ingen eller i alla fall väldigt få skulle gå till en kvacksalvare om man fått ett cancerbesked. Då det psykiska måendet är i gungning så är det tyvärr en del som fattar detta felbeslut och söker hjälp hos någon utan kompetens och som dessutom använder tveksamma metoder. Ännu värre blir det då en organisation är i gungning och i behov av externt stöd. Då saknas tyvärr ofta kompetensen hos beställarna och de köper det som själaren matar dem med. Detta gäller självfallet inte alla utan vissa är skickliga på att genomskåda vilka som är oseriösa samt vilka metoder som är skräp. Vidare så är det heller inte så lätt för en eller flera beställare att avgöra vilken metodik som är bättre än en annan. Värst tycker jag att det blir då skattepengar går till att bekosta dessa dyra konsulttimmar, ett privat företag får självfallet köpa dåliga tjänster om de så önskar. Sedan måste jag i ärlighetens namn också skriva att det är välidgt få metoder som ger effekter över tid och där återfallen i gamla beteenden är låga. Utfallen av insatser är dessutom ofta baserade på upplevelsen och känslan hos den enskilde snarare än beteendeförändringar och resultat.
Jag är självfallet inte så naiv att jag likställer en cancerdiagnos med de problem som kan uppstå i en organisation. Lika fullt så skall organisatoriska problem inte underskattas då de lätt leder till dåligt mående hos de personer som befolkar organisationen. Arbetsgivarna har ju från och med i år ett utökat ansvar för sina anställda och då bör de anställda också kunna förvänta sig att de konsulter som kopplas in skall tillföra åtgärder som har forskningsstöd. Det är ju också så att arbetsmiljön är central för oss eftersom vi tillbringar väldigt mycket av våra liv inom organisationer. Av den anledningen skall beställarna av dessa tjänster och produkter:
1) ta reda på vilken informell och formell kompetens som säljaren besitter
2) söka information om metoden som säljaren använder
3) efter bästa förmåga orientera sig kring vilket forskningsstöd metoden har
4) efterfråga mätbara effekter av de insatser som genomföras
5) före få veta vilka förändringar organisationen kan förvänta sig att åtnjuta
Det finns självfallet ytterligare saker som kan vara värda att få reda på som omfattning, totalkostnaden, tidsramar m.m. Om beställarna lägger ner tid på detta så kommer de också göra en bättre beställning och därmed tillföra åtgärder som organisationen så väl behöver. I slutändan kommer kvacksalvarna då också att försvinna och istället så kan de redan fungerande metoderna ytterligare utvecklas. En stillsam förhoppning är att detta skulle innebära slutet på kvacksalveri inom organisationer.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
modellinlärning undvikandebeteende anekdotisk evidens historierevisionism åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler portaler beställarkompetens flummiga termer beteendeaktivering etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa uppsala universitet anekdotisk bevisföring psykologer gruppsykologi juridiska problem sexiga urvalssystem sakfrågor utreda psykologiforskning tankar beteendemönster engagemang tveksamma modeller organisatoriskt drogande palme operationaliserade ambitionsnivån förstärkta lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar david eberhard bagage fjällen släktingar mätverktyg stödgalor pornografi sherlock holmes kontorslandskap åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser sociala medier zara larsson forskarvärlden larmrapporter 3.8 gånger i månaden våldsfilm skrika riksbanken observera cancerbesked teorier utredas målarboken psykologiskt gift yoga övergreppsbeteenden utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst inlärningshistoriken gustav den tredje coacher hormon socioekonomisk oro normativitet uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur social fokusering kontextuellt politisk uppfattning ätstörningar skam och skuld ångestdämpande kreativitet lagtexter pornografi- och sexmissbrukare motorcyklar social fobi hen världspolitiken strukturella problem uppsala studierektor medarbetare strukturer jakt oväntad återkoppling rasism utbildningsfabriken triggervarning utvärdera biologiforskning sjukskrivning social nätverket kvacksalveri urval psykoterapeutprogrammet sveriges radio flummiga acceptans troll uppmärksamhet kapten hallgren egenterapi dn åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget partners utvecklingsprodukter förklaringsmodeller politikerföraktet opolistisk forskning kändisar miljön nätverksfokus organisationsförändring drog sommarstugan julafton flock kartläggning lek diktaturer träning alkohol leka steg 1 normalbeteenden den färdiga produkten relationen ekonomin löparnarkomanerna grab them by the pussy data empati ta ansvar sexologi häxjakt negativ ränta debatten usa hen-uppfostran högskoleförordningen negern i vita huset emotionellt engagerad nämndemän social distansering svin bandura behandlingsinsatser magiskt strukturerade övningar alkoholförtäring chef hot lerig stövel i ansiktet sexualförbrytare my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys riskbruk linne sjukvården 140 tecken arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller intervjuer ekonomi heteronormativ genusforskning gruppterapi emotioner biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter psykologprogrammet gp svt-opinion klätterträdet kollegor oetiskt horace ukä sexualitet social kontext favoritmetaforen skogen föräldrar dåligt mående grupptänkande slavar almedalen liberalt samhälle utmattning ligga i lund stunthen behaviorismen uppesittarkvällar festivalerna dålig uppfostran terapi monogamin analyseras färgerna behaviorism parkbänkar mattias lundberg långtidseffekter självförtroende universiteten klanderfällan emotinella balansen varumärke rättvist samhälle vålsbrott ledarsidor yrkesutbildningar avhumanisering av minoriteter definiera sig genom avstånd rättsstat källkritik rasitiska åsikter arbetsbelastning utfallsmått dekonstruktiv kritik belöningssystem organisationer fritid barn kognitionspsykologi domare corona evidens betingning journalister myndigheter ångest universitetet instruktionsvärde konsulter modell arbetsmiljön kommunikation vårdnadshavare psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 beteendenförändringar missbruk psykisk ohälsa kvinnor politiker kbt motivation mejl neuropsykologi religion aron flam system samtalsmetodik aktivt lyssna känslor mi politik arbetsgivarna kotterier ab studier evolutionärt skolan begreppet mediahus diagnosen över- och underskott skola betygssystemet stigmatiserande cypern regioner inlärningspsykologin produktionen historiekunskaper gpu hen-experimentet metodik spel framtiden kulturell diktatur analyserar porr svenska folkets sexvanor vetenskap suicidförsök psykiska måendet fia psykonomi myers briggs behandlar biologin tv tro aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor stock i vladivostok arbetsgivare fotbollslag säljaren politiska landskapet pakter järnrör knarkare fundamentalist utmattade utbildningsnivån twitter rubrikform utvärdera skolan hyllningar utsläckning deaktivering personlighet ungdomar fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering positiva synpunkter terapeuter könen forska ämbete pandemi poliskåren objektiv sanning exponering licenser digitala samhället våldshandlingar feminismen innovationsövningar enorma stressorer besmittar företeelser och beteenden rigida versus flexibla smärta infarkter testosteron särartfeministerna samhället självskada säkerhetsbeteenden kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna en skruv lös kommuner granskning emotionella betingningen miller och rollnick bup utvärderat sveriges politiker sexuella övergrepp mindfulness personliga varumärke curling sociala kontexten kunskapsbank suicid kvacksalvare koncentrerar planera barnuppfostran förhastade slutsatser hetero värvet alkoholföretagen sociala förstärkarna gruppsykologin porrfilm knulla i krakow företag sexigt våldtäktsfriafestivaler kropp harmonierar skuldbelägger konsumenter samkönat sex falukorv volvo lastvagnar oseriösa fredstid oheliga allianser kristaller vänner fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna lättkränkta processen lärarna gratulationer trolla på avpixlat dysfunktionella beteenden beslutsfattare geijer jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden djupa avsugningar barnbördshusen beteende motivationsarbete interagerar mellanmänskliga relationer certifieringar intranät mentala kalhyggen hamstra svenska akademien missbruksbehandling familjer rosé stroke fi kritiskt tänkande domstolar gruppsykologiskt mobbning utbildningsmål kunskap president lika villkor medborgare positiva beteenden porr psykologprogrammen media kreti och pleti raska promenader mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten normbeteenden depressioner bystander effect kraftig berusning socialpsykologin sällskapsspel biologisk kontexten kristoffer triumf ishockey post i kuvert organisatoriskt krångel finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden smekt i saudiarabien terapirummen tyckande bottennivåer ledamöterna arbetsliv normalfördelningsliggare makaroner älta metastudier utbildningsterapi de aderton cancer sociala förstärkare mänskliga beteenden psykoanalys p1 juridik högskolan debatt still_w.a.a.r.a prediktorn anknytningsmönster läxor prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis upprörd socialpsykologi kontraproduktiva ovärdiga kommunikation eu globala marknaden samhällsbärande rikspolitiken könsfabriken depression brottas kama sutra författningen strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället