2017 > 12
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Senaste inläggen
- TEXTER I SAMARBETE MED APOHEM
- BAKFULL EFTER MINDFYLLAN?
- Varning till Sveriges kommuner, regioner och myndigheter
- SOCIAL FOKUSERING
- ÄR DU RÄDD? DET ÄR HELT OKEJ!
- Intervjuer är ingen bra metod för urval till högskolan
- NÄR PROFFSEN TYSTNAR
- KULTURELL DIKTATUR!
- MÅLARBOK FÖR VUXNA
- VAD MENAR VI EGENTLIGEN MED "PSYKOLOGISKT FÖRSVAR"?
- ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN
- FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
- VI STRESSAR INTE BARA PÅ JOBBET!
- POLITIK OCH VETENSKAP!
- SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!
- ATT OROA VÅRDNADSHAVARE!
- DET ÄR SEXIGARE ATT VARA FLUMMIG!
- EBERHARD HAR BÅDE FEL OCH RÄTT!
- Därför kan Donald Trump vara livsfarlig!
- Därför är Donald Trump fullt normal.
- LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!
- KVACKSALVERI INOM ORGANISATIONER
- MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket
- PORNOGRAFI ÄR FARLIGT!Det stod ju i DN!
- #våldtäktsfriafestivaler
- Ovärdig kommunikation
- Omöjliga val!
- Att skilja på sak, person och ämbete!
- Viktigt att UKÄ agerar!
- Löparnarkoman
- Feminismen?
- Tidigarelägg triggervarningarna!
- Den organisatoriska drogen
- Psykologisk ränta!
- Pisa-utredningen?!?!
Arkiv
Etiketter
engagemang tveksamma modeller högskolan ekonomi forska psykologiforskning tankar beteendemönster hyllningar utvärdera skolan rubrikform twitter operationaliserade ambitionsnivån mobbning knarkare järnrör pakter politiska landskapet metastudier älta makaroner åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser slavar sexualitet tyckande terapirummen biologisk sällskapsspel psykonomi fia ishockey kristoffer triumf kontexten målarboken behaviorism parkbänkar festivalerna depressioner utredas inlärningshistoriken gustav den tredje rättvist samhälle mattias lundberg utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst rättsstat källkritik begreppet vålsbrott kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden ångestdämpande svenska akademien hamstra författningen modellinlärning politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling motivationsarbete beteende eu ovärdiga kommunikation intranät certifieringar mellanmänskliga relationer rikspolitiken polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade medarbetare strukturer jakt upprörd debatt urval juridik utreda biologiforskning sjukskrivning vänner kristaller kapten hallgren utbildningsterapi p1 flummiga acceptans negern i vita huset utvecklingsprodukter förklaringsmodeller bottennivåer volvo lastvagnar falukorv nätverksfokus organisationsförändring gruppsykologin sociala medier pornografi sexigt företag våldsfilm skrika riksbanken kraftig berusning zara larsson värvet kartläggning curling personliga varumärke mindfulness bystander effect leka steg 1 sociala kontexten positiva beteenden medborgare lika villkor kreti och pleti data empati miller och rollnick självskada samhället social distansering kontextuellt president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden alkoholförtäring kreativitet lagtexter infarkter smärta strukturerade övningar strukturella problem pandemi studierektor digitala samhället licenser exponering världspolitiken rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar könen terapeuter historiekunskaper gratulationer lärarna processen lättkränkta ungdomar personlighet deaktivering avhumanisering av minoriteter uppmärksamhet horace egenterapi sveriges radio svt-opinion klätterträdet skuldbelägger konsumenter harmonierar kropp dn social kontext favoritmetaforen skogen porrfilm behaviorismen sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler liberalt samhälle utmattning förhastade slutsatser barnuppfostran framtiden koncentrerar dålig uppfostran terapi monogamin den färdiga produkten relationen ekonomin löparnarkomanerna kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan häxjakt negativ ränta en skruv lös grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott depressionsymtom psykologiska mekanismer särartfeministerna testosteron trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa lerig stövel i ansiktet bandura brottas depression beteendeaktivering juridiska problem sexiga urvalssystem ämbete sexualförbrytare psykologer gruppsykologi studier organisationer konsulter fritid mi corona system aron flam kotterier arbetsgivarna myndigheter ångest domare känslor samtalsmetodik journalister kbt mejl skolan evolutionärt psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar covid-19 forskningsstöd organisation beteenden forskning stress missbruk vårdnadshavare psykologi kommunikation arbetsbelastning universitetet neuropsykologi instruktionsvärde evidens motivation aktivt lyssna kognitionspsykologi barn religion ab belöningssystem betingning utfallsmått kvinnor politik modell politiker dekonstruktiv kritik objektiv sanning socialpsykologi kontraproduktiva 140 tecken sjukvården linne poliskåren besmittar företeelser och beteenden flummiga termer beställarkompetens portaler våldshandlingar feminismen innovationsövningar enorma stressorer emotionellt engagerad anekdotisk evidens undvikandebeteende usa svin strategier nämndemän sexologi skola betygssystemet stigmatiserande sexuella övergrepp debatten mediahus diagnosen universiteten självförtroende långtidseffekter alkohol regioner varumärke emotinella balansen analyseras vetenskap suicidförsök alkoholföretagen träning kulturell diktatur färgerna biologin tv tro sommarstugan drog myers briggs behandlar arbetsgivare fotbollslag oseriösa politikerföraktet grupptänkande dåligt mående föräldrar utmattade utbildningsnivån fredstid oheliga allianser oetiskt kollegor emotioner gruppterapi genusforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen geijer intervjuer oseriösa modeller cannabis tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen uppsala riskbruk magiskt behandlingsinsatser mentala kalhyggen hot chef gruppsykologiskt kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna hormon fi kritiskt tänkande domstolar porr bup utvärderat sveriges politiker övergreppsbeteenden kommuner granskning emotionella betingningen kunskapsbank suicid cancerbesked raska promenader mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten flock julafton observera planera diktaturer lek miljön kändisar opolistisk forskning post i kuvert organisatoriskt krångel finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen stödgalor mätverktyg partners fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord ta ansvar dysfunktionella beteenden beslutsfattare palme organisatoriskt drogande kvacksalveri social nätverket utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden anekdotisk bevisföring sakfrågor jäv lekfulla rökandet interagerar social fobi motorcyklar kama sutra uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande historierevisionism familjer rosé stroke festivaler likhetsfeministerna presentationsteknik åklagare definiera sig genom avstånd normativitet oro socioekonomisk rasitiska åsikter social fokusering tystnadskultur familj psykologprogrammen media metodik cypern coacher inlärningspsykologin produktionen teorier psykiska måendet spel yoga psykologiskt gift analyserar porr larmrapporter forskarvärlden almedalen uppesittarkvällar socialpsykologin stunthen kontorslandskap sherlock holmes säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor fjällen bagage david eberhard gp ukä ledamöterna arbetsliv släktingar mänskliga beteenden psykoanalys heteronormativ psykologprogrammet de aderton cancer sociala förstärkare prediktorn anknytningsmönster läxor fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering