2018 > 01
Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön.
Senaste inläggen
- TEXTER I SAMARBETE MED APOHEM
- BAKFULL EFTER MINDFYLLAN?
- Varning till Sveriges kommuner, regioner och myndigheter
- SOCIAL FOKUSERING
- ÄR DU RÄDD? DET ÄR HELT OKEJ!
- Intervjuer är ingen bra metod för urval till högskolan
- NÄR PROFFSEN TYSTNAR
- KULTURELL DIKTATUR!
- MÅLARBOK FÖR VUXNA
- VAD MENAR VI EGENTLIGEN MED "PSYKOLOGISKT FÖRSVAR"?
- ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN
- FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
- VI STRESSAR INTE BARA PÅ JOBBET!
- POLITIK OCH VETENSKAP!
- SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!
- ATT OROA VÅRDNADSHAVARE!
- DET ÄR SEXIGARE ATT VARA FLUMMIG!
- EBERHARD HAR BÅDE FEL OCH RÄTT!
- Därför kan Donald Trump vara livsfarlig!
- Därför är Donald Trump fullt normal.
- LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!
- KVACKSALVERI INOM ORGANISATIONER
- MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket
- PORNOGRAFI ÄR FARLIGT!Det stod ju i DN!
- #våldtäktsfriafestivaler
- Ovärdig kommunikation
- Omöjliga val!
- Att skilja på sak, person och ämbete!
- Viktigt att UKÄ agerar!
- Löparnarkoman
- Feminismen?
- Tidigarelägg triggervarningarna!
- Den organisatoriska drogen
- Psykologisk ränta!
- Pisa-utredningen?!?!
Arkiv
Etiketter
mänskliga psyket raska promenader cancerbesked teorier utredas målarboken psykologiskt gift lika villkor kreti och pleti media psykologprogrammen porr positiva beteenden medborgare fi hormon socioekonomisk oro normativitet uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur hamstra mentala kalhyggen politisk uppfattning ätstörningar skam och skuld ångestdämpande kreativitet studierektor intranät certifieringar mellanmänskliga relationer interagerar motivationsarbete beteende jäv geijer medarbetare strukturer jakt oväntad återkoppling rasism utbildningsfabriken processen lättkränkta beslutsfattare dysfunktionella beteenden trolla på avpixlat gratulationer lärarna oheliga allianser fredstid inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen vänner kristaller kropp dn åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget partners utvecklingsprodukter drog sommarstugan opolistisk forskning kändisar miljön nätverksfokus organisationsförändring planera koncentrerar julafton flock kartläggning lek diktaturer löparnarkomanerna kvacksalvare suicid kunskapsbank sociala kontexten curling personliga varumärke kommuner en skruv lös grab them by the pussy data empati ta ansvar sexologi häxjakt negativ ränta särartfeministerna testosteron vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk säkerhetsbeteenden självskada samhället feminismen våldshandlingar infarkter smärta rigida versus flexibla besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar sjukvården 140 tecken digitala samhället licenser exponering objektiv sanning poliskåren intervjuer ekonomi forska könen terapeuter positiva synpunkter generalisering läs- och skrivkunskaper rubrikform twitter ungdomar personlighet deaktivering utsläckning hyllningar utvärdera skolan pakter politiska landskapet utbildningsnivån utmattade fundamentalist knarkare järnrör jungfrusilen aldrig bättre förr säljaren fotbollslag arbetsgivare stock i vladivostok dåliga arbetsvilkor gemene hen uppesittarkvällar almedalen liberalt samhälle utmattning ligga i lund stunthen behaviorismen framtiden spel psykiska måendet suicidförsök vetenskap svenska folkets sexvanor analyserar porr kulturell diktatur rättvist samhälle mattias lundberg långtidseffekter självförtroende universiteten klanderfällan emotinella balansen varumärke rasitiska åsikter stigmatiserande betygssystemet skola över- och underskott diagnosen mediahus strategier författningen modellinlärning undvikandebeteende anekdotisk evidens historierevisionism åklagare presentationsteknik eu ovärdiga kommunikation portaler beställarkompetens flummiga termer beteendeaktivering etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi urvalssystem sakfrågor anekdotisk bevisföring psykologer gruppsykologi juridiska problem sexiga högskolan juridik utreda psykologiforskning tankar beteendemönster engagemang tveksamma modeller dokusåpa emotionella utmaningar operationaliserade ambitionsnivån förstärkta lovord enögda stödgalor metastudier älta makaroner normalfördelningsliggare arbetsliv organisatoriskt krångel post i kuvert tyckande terapirummen smekt i saudiarabien fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg riksbanken observera ishockey kristoffer triumf kontexten biologisk sällskapsspel socialpsykologin fritid kognitionspsykologi aktivt lyssna domare samtalsmetodik system aron flam neuropsykologi myndigheter ångest motivation kbt politiker kvinnor arbetsbelastning utfallsmått dekonstruktiv kritik ab organisationer psykisk ohälsa missbruk beteendenförändringar covid-19 forskningsstöd organisation beteenden stress forskning arbetsmiljön psykologi vårdnadshavare kommunikation arbetsgivarna belöningssystem kotterier studier evolutionärt skolan modell konsulter instruktionsvärde universitetet mejl religion journalister betingning evidens corona känslor mi politik barn skrika våldsfilm 3.8 gånger i månaden larmrapporter forskarvärlden zara larsson kraftig berusning kliniska diagnoser ohälsa åtgärdsprogrammet kontorslandskap sherlock holmes pornografi sociala medier mätverktyg släktingar fjällen bagage david eberhard bottennivåer ledamöterna cancer sociala förstärkare mänskliga beteenden psykoanalys p1 utbildningsterapi de aderton debatt still_w.a.a.r.a prediktorn anknytningsmönster läxor palme organisatoriskt drogande rabblakunskaper polis upprörd socialpsykologi kontraproduktiva prostituerade universitetsvärlden globala marknaden samhällsbärande rikspolitiken könsfabriken depression brottas kama sutra uppsala universitet rädlsa psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället festivaler likhetsfeministerna källkritik rättsstat definiera sig genom avstånd avhumanisering av minoriteter yrkesutbildningar ledarsidor vålsbrott begreppet inlärningspsykologin produktionen historiekunskaper gpu hen-experimentet metodik cypern regioner färgerna analyseras monogamin terapi dålig uppfostran festivalerna parkbänkar behaviorism myers briggs behandlar biologin tv tro fia psykonomi dåligt mående föräldrar skogen favoritmetaforen social kontext sexualitet slavar grupptänkande oetiskt kollegor klätterträdet svt-opinion gp ukä horace handpåläggning biologiska markörer emotioner gruppterapi genusforskning heteronormativ psykologprogrammet omgiven av idioter oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen fälldin varning linne riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony sexualförbrytare ämbete pandemi chef alkoholförtäring strukturerade övningar magiskt behandlingsinsatser bandura lerig stövel i ansiktet hot nämndemän emotionellt engagerad negern i vita huset högskoleförordningen hen-uppfostran usa svin social distansering granskning emotionella betingningen miller och rollnick bup utvärderat sveriges politiker sexuella övergrepp debatten ekonomin relationen den färdiga produkten normalbeteenden steg 1 leka alkohol mindfulness barnuppfostran förhastade slutsatser hetero värvet alkoholföretagen träning gruppsykologin porrfilm knulla i krakow företag sexigt våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna harmonierar skuldbelägger konsumenter samkönat sex falukorv volvo lastvagnar oseriösa politikerföraktet förklaringsmodeller uppmärksamhet troll acceptans flummiga sveriges radio egenterapi kapten hallgren kvacksalveri social nätverket sjukskrivning biologiforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet urval lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden djupa avsugningar triggervarning uppsala strukturella problem världspolitiken hen social fobi motorcyklar pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen svenska akademien missbruksbehandling familjer rosé stroke lagtexter kritiskt tänkande domstolar gruppsykologiskt mobbning utbildningsmål kunskap president kontextuellt social fokusering gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet övergreppsbeteenden coacher instruktion konsumtionen och konsumenten normbeteenden depressioner bystander effect yoga