johanwaara

 

2018 > 01

« Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: sociala kontexten, utredas, analyseras, kartläggning, beteendenförändringar, psykisk ohälsa, biologisk, behandlar, nätverksfokus, åtgärdsprogrammet, föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner, sociala förstärkare, biologiska markörer, social nätverket, engagemang, cannabis, rökandet, juridiska problem, riskbruk, missbruk, motivationsarbete, mi, etiketterings- och fokuseringsfällan, alkoholförtäring, ångestdämpande, depressionsymtom, självskada, familj, diagnosen, beteenden, emotionella betingningen, inlärningshistoriken, vårdnadshavare, emotinella balansen, curling

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter

exponering riskbruk pandemi sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser cannabis oseriösa modeller intervjuer koncentrerar arbetsmiljölagen processer deaktivering biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter löparnarkomanerna ungdomar personlighet klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta en skruv lös utbildningsnivån utmattade föräldrar dåligt mående grupptänkande svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare behandlar enorma stressorer innovationsövningar lerig stövel i ansiktet tro tv monogamin färgerna kulturell diktatur framtiden ämbete dålig uppfostran terapi universiteten emotinella balansen varumärke regioner ekonomi kvacksalvare hen-experimentet gpu över- och underskott hyllningar utvärdera skolan psykologprogrammet grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar undvikanden knarkare järnrör pakter politiska landskapet trender i samhället evidensbaserade metoder beteendeaktivering gruppsykologiskt gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr brottas depression gruppsykologi sexiga psykonomi fia kontraproduktiva prediktorn engagemang tveksamma modeller behaviorism spel läxor anknytningsmönster mänskliga beteenden historiekunskaper inlärningspsykologin rättvist samhälle mattias lundberg psykoanalys fjällen avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik rasitiska åsikter metastudier älta makaroner åtgärdsprogrammet åklagare presentationsteknik författningen säljaren sherlock holmes kontexten sällskapsspel socialpsykologin eu ovärdiga kommunikation forskarvärlden larmrapporter utredas polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade depressioner inlärningshistoriken gustav den tredje organisatoriskt drogande palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan normativitet familj tystnadskultur social fokusering utbildningsterapi socioekonomisk oro familjer ångestdämpande mätverktyg stödgalor ab politisk uppfattning ätstörningar interagerar emotionellt engagerad finkalibrerad våg sociala medier bandura motorcyklar social fobi utvecklingspsykologi besmittar företeelser och beteenden skrika riksbanken observera medarbetare strukturer sjukskrivning objektiv sanning instruktion mänskliga psyket bystander effect biologiforskning fotbollsplanen kristaller kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna pdt lilla torget mobbning domstolar kritiskt tänkande kontextuellt åsiktsmaskinen ryggsäck miljön organisationsförändring kreativitet mentala kalhyggen sexigt företag kartläggning strukturella problem uppsala barnbördshusen julafton kunskapsbank curling personliga varumärke mindfulness geijer leka steg 1 miller och rollnick gratulationer lärarna processen lättkränkta sveriges politiker utvärderat kärnfamiljstänk självskada samhället oheliga allianser fredstid vårdnadshavarna helena löfgrens magiskt alkoholförtäring chef hot politikerföraktet infarkter smärta neuropsykologi instruktionsvärde universitetet känslor arbetsbelastning modell dekonstruktiv kritik konsulter politik utfallsmått belöningssystem corona barn kognitionspsykologi domare samtalsmetodik religion evidens journalister covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön vårdnadshavare stress forskning beteenden organisation forskningsstöd missbruk kommunikation psykologi beteendenförändringar ångest myndigheter arbetsgivarna aktivt lyssna aron flam system betingning kotterier kvinnor mi fritid organisationer studier evolutionärt politiker skolan kbt mejl motivation behandlingsinsatser modellinlärning kropp harmonierar definiera sig genom avstånd strukturerade övningar högskoleförordningen hen-uppfostran president egenterapi social distansering uppmärksamhet säkerhetsbeteenden empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen bup suicid cancerbesked triggervarning utbildningsfabriken rasism sociala kontexten värvet studierektor planera diktaturer lek flock kändisar opolistisk forskning lagtexter gruppsykologin nätverksfokus falukorv volvo lastvagnar hormon fi förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners acceptans flummiga övergreppsbeteenden medborgare positiva beteenden vänner dysfunktionella beteenden beslutsfattare raska promenader urval kvacksalveri social nätverket behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning jäv lekfulla rökandet jakt certifieringar intranät post i kuvert organisatoriskt krångel beteende motivationsarbete mellanmänskliga relationer rosé stroke bottennivåer hamstra svenska akademien missbruksbehandling utbildningsmål kunskap emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord uppskjutandebeteenden psykologprogrammen media metodik juridik coacher debatt socialtjänst psykiska måendet sakfrågor yoga psykologiskt gift målarboken teorier kristoffer triumf ishockey uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande biologisk terapirummen tyckande festivaler likhetsfeministerna kliniska diagnoser ohälsa kontorslandskap bagage david eberhard vålsbrott begreppet ledamöterna arbetsliv släktingar ambitionsnivån operationaliserade cypern de aderton cancer sociala förstärkare tankar psykologiforskning festivalerna parkbänkar högskolan världspolitiken beteendemönster psykologer almedalen uppesittarkvällar urvalssystem juridiska problem socialpsykologi beställarkompetens portaler slavar rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan flummiga termer undvikandebeteende usa ukä strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom anekdotisk evidens betygssystemet stigmatiserande twitter rubrikform mediahus diagnosen skola självförtroende långtidseffekter fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan vetenskap suicidförsök 140 tecken sjukvården linne poliskåren analyseras utmattning liberalt samhälle våldshandlingar feminismen behaviorismen myers briggs biologin favoritmetaforen social kontext testosteron särartfeministerna nämndemän negern i vita huset skogen svt-opinion sexuella övergrepp debatten horace oetiskt kollegor gruppterapi genusforskning alkohol ekonomin relationen upprörd emotioner terapeuter könen alkoholföretagen träning barnuppfostran rikspolitiken inlärningshistorik licenser digitala samhället sommarstugan drog historierevisionism tillämpad beteendeanalys