johanwaara

 

2018 > 01

« Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: sociala kontexten, utredas, analyseras, kartläggning, beteendenförändringar, psykisk ohälsa, biologisk, behandlar, nätverksfokus, åtgärdsprogrammet, föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner, sociala förstärkare, biologiska markörer, social nätverket, engagemang, cannabis, rökandet, juridiska problem, riskbruk, missbruk, motivationsarbete, mi, etiketterings- och fokuseringsfällan, alkoholförtäring, ångestdämpande, depressionsymtom, självskada, familj, diagnosen, beteenden, emotionella betingningen, inlärningshistoriken, vårdnadshavare, emotinella balansen, curling

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter

social kontext favoritmetaforen skogen skuldbelägger konsumenter harmonierar kropp dn liberalt samhälle utmattning behandlar myers briggs drog sommarstugan tro terapi monogamin förhastade slutsatser barnuppfostran framtiden koncentrerar dålig uppfostran självförtroende universiteten den färdiga produkten relationen ekonomin löparnarkomanerna kvacksalvare ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott diagnosen mediahus debatten sexuella övergrepp stigmatiserande undvikandebeteende anekdotisk evidens emotionellt engagerad nämndemän strategier svin usa beställarkompetens flummiga termer besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar feminismen våldshandlingar portaler psykologer gruppsykologi juridiska problem sexiga urvalssystem ämbete sexualförbrytare anknytningsmönster prediktorn engagemang tveksamma modeller högskolan ekonomi forska operationaliserade ambitionsnivån mobbning hyllningar utvärdera skolan rubrikform twitter david eberhard bagage fjällen knarkare järnrör pakter politiska landskapet metastudier sherlock holmes kontorslandskap dåliga arbetsvilkor gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr säljaren kristoffer triumf kontexten stunthen socialpsykologin uppesittarkvällar almedalen depressioner utredas målarboken behaviorism parkbänkar festivalerna media psykologprogrammen produktionen inlärningspsykologin coacher cypern metodik kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur social fokusering rasitiska åsikter socioekonomisk rosé familjer historierevisionism åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler stroke certifieringar mellanmänskliga relationer rikspolitiken samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet kama sutra lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi rökandet lekfulla jäv sakfrågor anekdotisk bevisföring biologiforskning sjukskrivning social nätverket kvacksalveri organisatoriskt drogande palme beslutsfattare pdt fotbollsplanen vänner kristaller kapten hallgren utbildningsterapi p1 åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget utvecklingsprodukter förklaringsmodeller bottennivåer kändisar miljön fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel post i kuvert opolistisk forskning värvet kartläggning lek diktaturer planera observera suicid kunskapsbank konsumtionen och konsumenten instruktion mänskliga psyket raska promenader cancerbesked data empati miller och rollnick emotionella betingningen granskning kommuner övergreppsbeteenden sveriges politiker helena löfgrens kärnfamiljstänk gruppsykologiskt domstolar kritiskt tänkande fi hormon vårdnadshavarna smärta strukturerade övningar chef hot mentala kalhyggen my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys riskbruk uppsala barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare könen terapeuter historiekunskaper rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar genusforskning gruppterapi emotioner biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter psykoterapeutprogrammet utvärdera svt-opinion klätterträdet uppmärksamhet horace egenterapi sveriges radio neuropsykologi universitetet evolutionärt dekonstruktiv kritik organisationer konsulter modell mi corona betingning aron flam kotterier myndigheter religion barn känslor aktivt lyssna samtalsmetodik instruktionsvärde journalister covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar stress forskning beteenden organisation forskningsstöd vårdnadshavare psykologi kommunikation missbruk kbt evidens motivation domare kognitionspsykologi ångest arbetsgivarna ab belöningssystem utfallsmått system kvinnor fritid politik politiker studier arbetsbelastning skolan mejl utbildningsnivån fredstid oheliga allianser oetiskt kollegor utmattade ungdomar lättkränkta processen lärarna gratulationer avhumanisering av minoriteter deaktivering personlighet arbetsmiljölagen geijer intervjuer oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik processer digitala samhället studierektor pandemi strukturella problem världspolitiken exponering licenser infarkter lagtexter kreativitet alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser president kontextuellt social distansering samhället självskada säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran kreti och pleti lika villkor medborgare positiva beteenden porr bup utvärderat leka bystander effect mindfulness personliga varumärke curling sociala kontexten steg 1 zara larsson kraftig berusning riksbanken skrika våldsfilm flock julafton pornografi sociala medier gruppsykologin organisationsförändring nätverksfokus företag sexigt stödgalor mätverktyg partners falukorv volvo lastvagnar inlärningseffekterna emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord negern i vita huset acceptans flummiga utreda juridik urval debatt ta ansvar dysfunktionella beteenden medarbetare prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis upprörd jakt strukturer intranät ovärdiga kommunikation eu beteende motivationsarbete interagerar social fobi motorcyklar modellinlärning författningen hamstra svenska akademien ångestdämpande missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning vålsbrott begreppet källkritik rättsstat definiera sig genom avstånd normativitet oro utbildningsdepartementet mattias lundberg rättvist samhälle gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan psykiska måendet spel yoga psykologiskt gift analyserar porr teorier ishockey fia psykonomi sällskapsspel biologisk larmrapporter forskarvärlden sexualitet slavar kliniska diagnoser ohälsa åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande gp ukä ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner älta heteronormativ psykologprogrammet de aderton cancer sociala förstärkare mänskliga beteenden psykoanalys läxor fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering beteendemönster tankar psykologiforskning 140 tecken sjukvården linne poliskåren objektiv sanning socialpsykologi kontraproduktiva bandura lerig stövel i ansiktet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering depression brottas testosteron särartfeministerna psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället grab them by the pussy en skruv lös negativ ränta häxjakt sexologi skola betygssystemet långtidseffekter alkohol regioner varumärke emotinella balansen klanderfällan gpu hen-experimentet alkoholföretagen träning kulturell diktatur färgerna analyseras vetenskap suicidförsök våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna behaviorismen porrfilm biologin tv oseriösa politikerföraktet grupptänkande dåligt mående föräldrar arbetsgivare fotbollslag