johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

bystander effect leka steg 1 sociala kontexten curling personliga varumärke mindfulness övergreppsbeteenden sveriges politiker utvärderat bup porr positiva beteenden medborgare lika villkor president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden självskada samhället social distansering kontextuellt infarkter smärta strukturerade övningar chef hot pornografi- och sexmissbrukare my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys riskbruk uppsala barnbördshusen geijer arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller intervjuer lättkränkta ungdomar personlighet deaktivering avhumanisering av minoriteter gratulationer lärarna processen fredstid utbildningsnivån utmattade kollegor oetiskt oheliga allianser politikerföraktet oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande sommarstugan tro tv biologin porrfilm behaviorismen sociala förstärkarna alkoholföretagen suicidförsök vetenskap analyseras färgerna kulturell diktatur träning kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan emotinella balansen varumärke regioner sexuella övergrepp stigmatiserande betygssystemet skola sexologi häxjakt negativ ränta en skruv lös usa undvikandebeteende anekdotisk evidens emotionellt engagerad nämndemän strategier svin bandura brottas depression beteendeaktivering etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa lerig stövel i ansiktet sexualförbrytare psykologer gruppsykologi juridiska problem sexiga urvalssystem ämbete forska psykologiforskning tankar beteendemönster generalisering läs- och skrivkunskaper varning twitter operationaliserade ambitionsnivån mobbning hyllningar utvärdera skolan rubrikform politiska landskapet metastudier älta makaroner släktingar arbetsliv ledamöterna ukä sexualitet tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser slavar almedalen forskarvärlden larmrapporter biologisk sällskapsspel psykonomi spel psykiska måendet teorier analyserar porr psykologiskt gift yoga mattias lundberg utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst inlärningshistoriken gustav den tredje rättvist samhälle vålsbrott kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur social fokusering rasitiska åsikter modellinlärning politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling ångestdämpande svenska akademien hamstra författningen kama sutra motorcyklar social fobi interagerar motivationsarbete beteende eu prostituerade medarbetare strukturer jakt upprörd polis rabblakunskaper universitetsvärlden palme beslutsfattare dysfunktionella beteenden ta ansvar debatt urval juridik p1 flummiga acceptans negern i vita huset lovord enögda dokusåpa bottennivåer volvo lastvagnar falukorv partners mätverktyg stödgalor pornografi sexigt företag nätverksfokus organisationsförändring gruppsykologin sociala medier zara larsson värvet kartläggning lek diktaturer planera barn kognitionspsykologi domare samtalsmetodik evidens kbt neuropsykologi skolan arbetsbelastning studier organisationer politiker politik mi corona betingning aron flam belöningssystem arbetsgivarna myndigheter beteendenförändringar covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön stress organisation beteenden forskning forskningsstöd psykologi kommunikation missbruk vårdnadshavare religion kotterier ab utfallsmått system kvinnor modell fritid konsulter dekonstruktiv kritik evolutionärt universitetet mejl journalister instruktionsvärde motivation aktivt lyssna känslor ångest kraftig berusning riksbanken skrika våldsfilm flock julafton observera organisatoriskt krångel finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden miljön kändisar opolistisk forskning post i kuvert förklaringsmodeller utvecklingsprodukter lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen utbildningsterapi kapten hallgren kristaller vänner fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna emotionella utmaningar organisatoriskt drogande kvacksalveri social nätverket sjukskrivning biologiforskning utreda sakfrågor jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden anekdotisk bevisföring uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande rikspolitiken mellanmänskliga relationer certifieringar intranät ovärdiga kommunikation likhetsfeministerna presentationsteknik åklagare historierevisionism familjer rosé stroke festivaler begreppet källkritik rättsstat definiera sig genom avstånd normativitet oro socioekonomisk cypern coacher inlärningspsykologin produktionen psykologprogrammen media metodik parkbänkar behaviorism målarboken utredas depressioner festivalerna uppesittarkvällar socialpsykologin stunthen kontexten kristoffer triumf ishockey fia jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor kontorslandskap sherlock holmes säljaren aldrig bättre förr pakter järnrör knarkare fjällen bagage david eberhard gp psykologprogrammet de aderton cancer sociala förstärkare mänskliga beteenden psykoanalys heteronormativ ekonomi högskolan tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor fälldin sjukvården linne poliskåren objektiv sanning socialpsykologi kontraproduktiva 140 tecken feminismen innovationsövningar enorma stressorer besmittar företeelser och beteenden flummiga termer beställarkompetens portaler våldshandlingar särartfeministerna psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället testosteron debatten mediahus diagnosen över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy löparnarkomanerna ekonomin relationen den färdiga produkten universiteten självförtroende långtidseffekter alkohol framtiden barnuppfostran förhastade slutsatser monogamin terapi dålig uppfostran koncentrerar drog myers briggs behandlar utmattning liberalt samhälle våldtäktsfriafestivaler kropp harmonierar skuldbelägger konsumenter skogen favoritmetaforen social kontext dn egenterapi horace uppmärksamhet klätterträdet svt-opinion sveriges radio psykoterapeutprogrammet omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer emotioner gruppterapi genusforskning utvärdera triggervarning utbildningsfabriken rasism historiekunskaper terapeuter könen djupa avsugningar studierektor pandemi strukturella problem världspolitiken exponering licenser digitala samhället lagtexter kreativitet alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser mentala kalhyggen fi kritiskt tänkande domstolar gruppsykologiskt kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna hormon kommuner granskning emotionella betingningen miller och rollnick empati data kreti och pleti raska promenader mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten kunskapsbank suicid cancerbesked