johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

globala marknaden uppsala universitet ishockey kristoffer triumf kontexten sällskapsspel socialpsykologin yoga sakfrågor psykiska måendet teorier målarboken psykologiskt gift organisatoriskt drogande palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst debatt social fokusering utbildningsterapi socioekonomisk oro normativitet familj tystnadskultur hamstra bottennivåer stroke rosé familjer ångestdämpande mätverktyg sociala medier bandura motorcyklar social fobi interagerar emotionellt engagerad finkalibrerad våg riksbanken observera medarbetare strukturer jakt rökandet lekfulla urval raska promenader beslutsfattare dysfunktionella beteenden social nätverket kvacksalveri kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen kristaller förklaringsmodeller fi hormon volvo lastvagnar falukorv partners utvecklingsprodukter gruppsykologin lagtexter opolistisk forskning kändisar miljön organisationsförändring planera studierektor värvet kartläggning strukturella problem utbildningsfabriken triggervarning cancerbesked suicid kunskapsbank curling personliga varumärke processen lättkränkta sveriges politiker utvärderat bup emotionella betingningen granskning social distansering egenterapi president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden uppmärksamhet hot politikerföraktet infarkter smärta strukturerade övningar definiera sig genom avstånd harmonierar drog sommarstugan digitala samhället licenser exponering riskbruk intervjuer koncentrerar arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran ekonomin alkohol genusforskning gruppterapi emotioner upprörd relationen negativ ränta en skruv lös utbildningsnivån utmattade kollegor oetiskt grupptänkande svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående innovationsövningar lerig stövel i ansiktet tro tv biologin myers briggs behaviorismen framtiden ämbete dålig uppfostran terapi monogamin färgerna kulturell diktatur varning fälldin långtidseffekter självförtroende universiteten emotinella balansen varumärke rubrikform twitter stigmatiserande betygssystemet skola diagnosen mediahus strategier ukä usa undvikandebeteende anekdotisk evidens depressionsymtom psykologiska mekanismer rädlsa slavar portaler beställarkompetens flummiga termer etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi urvalssystem uppesittarkvällar almedalen psykologer gruppsykologi sexiga behaviorism spel läxor anknytningsmönster prediktorn engagemang tveksamma modeller rättvist samhälle mattias lundberg psykoanalys mänskliga beteenden historiekunskaper inlärningspsykologin källkritik rasitiska åsikter metastudier älta makaroner släktingar arbetsliv kliniska diagnoser likhetsfeministerna festivaler tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet åklagare fritid mi kvinnor belöningssystem barn betingning aron flam domare arbetsgivarna myndigheter ångest motivation mejl kbt skolan evolutionärt politiker studier organisationer kommunikation missbruk beteendenförändringar psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 vårdnadshavare arbetsmiljön psykisk ohälsa dekonstruktiv kritik modell känslor arbetsbelastning universitetet instruktionsvärde neuropsykologi journalister evidens religion samtalsmetodik aktivt lyssna kognitionspsykologi system corona kotterier utfallsmått politik konsulter ohälsa kontorslandskap sherlock holmes säljaren författningen presentationsteknik rättsstat avhumanisering av minoriteter fjällen bagage david eberhard vålsbrott begreppet ledamöterna cancer sociala förstärkare ambitionsnivån operationaliserade cypern de aderton världspolitiken beteendemönster tankar psykologiforskning festivalerna parkbänkar högskolan juridiska problem socialpsykologi kontraproduktiva fia psykonomi gemene hen gruppsykologiskt beteendeaktivering depression brottas aldrig bättre förr jungfrusilen järnrör knarkare undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället politiska landskapet pakter utvärdera skolan hyllningar över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy psykologprogrammet läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare ekonomi regioner poliskåren analyseras vetenskap suicidförsök 140 tecken sjukvården linne enorma stressorer behandlar utmattning liberalt samhälle våldshandlingar feminismen nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext testosteron särartfeministerna häxjakt ta ansvar klätterträdet svt-opinion sexuella övergrepp debatten horace handpåläggning biologiska markörer deaktivering personlighet ungdomar löparnarkomanerna omgiven av idioter oseriösa modeller cannabis terapeuter könen alkoholföretagen träning historierevisionism tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna pandemi chef alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser modellinlärning kropp samhället självskada kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna fredstid oheliga allianser lärarna gratulationer miller och rollnick empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner rasism sociala kontexten steg 1 leka geijer mindfulness diktaturer lek flock julafton barnbördshusen uppsala nätverksfokus företag sexigt mentala kalhyggen kreativitet domstolar mobbning lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen kontextuellt kritiskt tänkande positiva beteenden vänner acceptans flummiga övergreppsbeteenden medborgare instruktion objektiv sanning sjukskrivning biologiforskning bystander effect mänskliga psyket skrika besmittar företeelser och beteenden utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning jäv beteende motivationsarbete mellanmänskliga relationer certifieringar intranät post i kuvert organisatoriskt krångel svenska akademien missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning ab stödgalor enögda lovord uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap emotionella utmaningar dokusåpa gustav den tredje inlärningshistoriken psykologprogrammen media metodik juridik coacher polis utredas depressioner prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper samhällsbärande biologisk larmrapporter forskarvärlden ovärdiga kommunikation eu