johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

uppsala universitet ishockey kristoffer triumf kontexten sällskapsspel socialpsykologin eu prostituerade depressioner utredas polis rabblakunskaper universitetsvärlden palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst debatt coacher utbildningsterapi socioekonomisk oro normativitet familj tystnadskultur social fokusering stödgalor ab politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling svenska akademien hamstra post i kuvert intranät certifieringar mellanmänskliga relationer motivationsarbete beteende organisatoriskt krångel observera medarbetare strukturer jakt rökandet lekfulla jäv raska promenader beslutsfattare dysfunktionella beteenden social nätverket kvacksalveri urval lika villkor inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen kristaller kapten hallgren kontextuellt åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget mobbning domstolar kritiskt tänkande lagtexter opolistisk forskning kändisar miljön organisationsförändring kreativitet julafton flock lek diktaturer planera geijer leka steg 1 sociala kontexten rasism utbildningsfabriken triggervarning lättkränkta sveriges politiker utvärderat bup emotionella betingningen granskning kommuner egenterapi president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden uppmärksamhet social distansering kropp modellinlärning behandlingsinsatser magiskt alkoholförtäring chef hot sommarstugan digitala samhället licenser exponering riskbruk pandemi träning alkoholföretagen könen terapeuter cannabis oseriösa modeller intervjuer alkohol genusforskning gruppterapi emotioner upprörd relationen ekonomin sexuella övergrepp svt-opinion klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande lerig stövel i ansiktet tro tv biologin myers briggs behaviorismen feminismen 140 tecken suicidförsök vetenskap analyseras poliskåren linne sjukvården fälldin långtidseffekter självförtroende universiteten emotinella balansen varumärke regioner psykologprogrammet grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott hyllningar utvärdera skolan ukä usa undvikandebeteende anekdotisk evidens depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier slavar portaler beställarkompetens flummiga termer etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa uppesittarkvällar almedalen psykologer gruppsykologi sexiga psykonomi spel läxor anknytningsmönster prediktorn engagemang tveksamma modeller behaviorism cypern operationaliserade ambitionsnivån sociala förstärkare cancer de aderton vålsbrott david eberhard bagage fjällen avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik författningen säljaren sherlock holmes kontorslandskap ohälsa kliniska diagnoser likhetsfeministerna fritid mi kvinnor kotterier barn betingning aron flam aktivt lyssna arbetsgivarna myndigheter ångest motivation mejl kbt skolan evolutionärt politiker studier organisationer kommunikation vårdnadshavare beteendenförändringar psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 missbruk arbetsmiljön psykisk ohälsa dekonstruktiv kritik modell känslor arbetsbelastning universitetet instruktionsvärde neuropsykologi journalister evidens religion samtalsmetodik domare kognitionspsykologi system corona belöningssystem utfallsmått politik konsulter presentationsteknik åklagare åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande festivaler begreppet ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner älta metastudier rasitiska åsikter inlärningspsykologin historiekunskaper mänskliga beteenden psykoanalys mattias lundberg rättvist samhälle högskolan världspolitiken beteendemönster tankar psykologiforskning festivalerna parkbänkar urvalssystem juridiska problem socialpsykologi kontraproduktiva fia jungfrusilen gemene hen gruppsykologiskt beteendeaktivering depression brottas aldrig bättre förr pakter järnrör knarkare undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället politiska landskapet rubrikform mediahus diagnosen skola betygssystemet stigmatiserande twitter varning läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare ekonomi framtiden kulturell diktatur färgerna monogamin terapi dålig uppfostran ämbete innovationsövningar enorma stressorer behandlar utmattning liberalt samhälle våldshandlingar särartfeministerna nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext testosteron debatten horace oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån en skruv lös omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer deaktivering personlighet ungdomar löparnarkomanerna barnuppfostran rikspolitiken inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen koncentrerar drog historierevisionism tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna harmonierar definiera sig genom avstånd strukturerade övningar smärta infarkter politikerföraktet oheliga allianser samhället självskada kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna fredstid processen lärarna gratulationer miller och rollnick empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet mindfulness personliga varumärke curling kunskapsbank suicid cancerbesked barnbördshusen uppsala strukturella problem kartläggning värvet studierektor gruppsykologin nätverksfokus företag sexigt mentala kalhyggen fi förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners falukorv volvo lastvagnar hormon medborgare positiva beteenden vänner acceptans flummiga övergreppsbeteenden mänskliga psyket instruktion objektiv sanning sjukskrivning biologiforskning bystander effect riksbanken skrika besmittar företeelser och beteenden utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning finkalibrerad våg emotionellt engagerad interagerar social fobi motorcyklar bandura sociala medier mätverktyg ångestdämpande familjer rosé stroke bottennivåer dokusåpa enögda lovord uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap emotionella utmaningar organisatoriskt drogande gustav den tredje inlärningshistoriken psykologprogrammen media metodik juridik yoga psykologiskt gift målarboken teorier psykiska måendet sakfrågor globala marknaden samhällsbärande biologisk larmrapporter forskarvärlden ovärdiga kommunikation