johanwaara

 

LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!

25 november 2016 « Tillbaka

Inlärningseffekterna av läxor är långtifrån entydigt positiv och studier pekar åt lite olika håll. Vad man önskar med läxor är generaliseringseffekter av kunskaper samt att barn och ungdomar fördjupar dessa. Det är såklart ett problem att något som är så vedertaget i samhället och bland beslutsfattare inte har bättre stöd i forskningen. Men om vi ändå gör ett antagande om att läxor har en alldeles fantastisk effekt på inlärningen så vill jag ändå höja några varnande fingrar.
 
I år har arbetsmiljölagen återigen korrigeras så att arbetsgivaren tar ett ännu större ansvar för sina medarbetare. Stress och dåligt mående till följd av exempelvis dåliga organisationer samt arbetsbelastning måste hanteras så att de anställda mår bra. En bov är att vi i det moderna digitala samhället fortsätter arbeta efter ”stängning” vilket mejl, intranät och portaler gjort möjligt på ett utmärkt sätt. Vi kan ju konstatera att denna utveckling är av godo inom många organisationer eftersom vi kan jobba lite när vi vill och ta ikapp en förlorad timma ganska lätt. Problemet uppstår dock för alla de personer som inte slutar jobba och som till följd av dessa beteenden jobbar alldeles för mycket. Belastning på dessa personer är hög och många klappar ihop mentalt eller får fysiologiska problem så som dåliga värden, infarkter och stroke.
 
Så vad gör då skolan? Jo, de lär barnen att jobba efter arbetstid och lägger ett ok av stress på deras axlar. Vi lär alltså barnen precis de beteenden som vi inte önskar av dem i framtiden. Precis som med allt annat så lägger vi grunden för vuxna beteenden i unga år och med läxor har vi denna bakvända inlärning inför framtiden. Vidare så lägger samhället en enorm börda i knäet på barnen och vårdnadshavarna som redan är hårt belastade. Det hela blir dels en socioekonomisk fråga och dels en fråga om vilken utbildningsnivå som föräldrarna besitter. Läxorna renderar alltså en utslagning tidigt av vissa elever som inte får hjälp och styrning på hemmaplan.
 
Som förälder kan jag inte heller säga till mina barn att jag önskar att de inte gör sina läxor då det är stigmatiserande för dem och då får de stå med skammen inför läraren. Inte heller vill jag på något sätt skuldbelägga alla lärare som jag tycker gör ett magiskt jobb med våra små. Nej, de jag önskar putta till i sidan är de som fattar beslut avseende utformningen av skolan, dvs Sveriges politiker. Sedan är det ju upp till oss att välja de politiker som baserar sin politik på forskning.
 
Med detta sagt önskar jag följande från utbildningsdepartementet:
·      Beställ en metastudie där någon/några kartlägger inlärningseffekterna med läxor
·      Utred vidare hur läxor påverkar barn och ungdomars arbetsbelastning
·      Fatta sedan beslut avseende långtidseffekter och vilka beteenden samhället önskar att barnen skall ha med sig in i framtiden
 
För min del så anser jag (med visst forskningsstöd i ryggen) att vi skall förlänga skoltiden något och därmed kunna ta bort läxorna. Då kan barnen vara ledig, leka och ha en fritid som de är rädda och värnar om. Ty, så som läxor ser ut idag är det riktigt dålig uppfostran!

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys historierevisionism drog sommarstugan arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran träning alkohol genusforskning gruppterapi emotioner upprörd relationen ekonomin sexuella övergrepp svt-opinion klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta en skruv lös oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande svin tro tv biologin myers briggs behaviorismen feminismen 140 tecken suicidförsök vetenskap analyseras poliskåren linne sjukvården fälldin långtidseffekter självförtroende universiteten emotinella balansen varumärke regioner ekonomi grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott hyllningar utvärdera skolan psykologprogrammet usa undvikandebeteende anekdotisk evidens depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier ukä portaler beställarkompetens flummiga termer etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa slavar kontraproduktiva socialpsykologi juridiska problem urvalssystem uppesittarkvällar festivalerna psykologiforskning tankar beteendemönster världspolitiken högskolan parkbänkar mattias lundberg psykoanalys mänskliga beteenden historiekunskaper inlärningspsykologin rättvist samhälle vålsbrott david eberhard bagage fjällen avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik rasitiska åsikter säljaren sherlock holmes kontorslandskap ohälsa kliniska diagnoser likhetsfeministerna ovärdiga kommunikation forskarvärlden larmrapporter biologisk samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet psykiska måendet teorier målarboken psykologiskt gift yoga sakfrågor metodik media psykologprogrammen inlärningshistoriken gustav den tredje organisatoriskt drogande emotionella utmaningar kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden lovord enögda dokusåpa bottennivåer stroke rosé familjer ångestdämpande mätverktyg stödgalor intranät certifieringar mellanmänskliga relationer motivationsarbete beteende organisatoriskt krångel post i kuvert medarbetare strukturer jakt rökandet lekfulla jäv kraftig berusning bystander effect biologiforskning sjukskrivning objektiv sanning instruktion mänskliga psyket övergreppsbeteenden flummiga acceptans vänner positiva beteenden medborgare hormon volvo lastvagnar falukorv partners utvecklingsprodukter förklaringsmodeller fi mentala kalhyggen sexigt företag nätverksfokus gruppsykologin lagtexter värvet kartläggning strukturella problem uppsala barnbördshusen geijer leka steg 1 sociala kontexten rasism utbildningsfabriken triggervarning kreti och pleti data empati miller och rollnick gratulationer lärarna processen fredstid vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk självskada samhället oheliga allianser politikerföraktet infarkter smärta strukturerade övningar definiera sig genom avstånd harmonierar kropp neuropsykologi instruktionsvärde universitetet arbetsbelastning känslor modell dekonstruktiv kritik konsulter politik utfallsmått belöningssystem corona betingning aron flam domare samtalsmetodik religion ångest journalister covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön missbruk stress forskning beteenden organisation forskningsstöd vårdnadshavare kommunikation psykologi beteendenförändringar evidens myndigheter arbetsgivarna aktivt lyssna kognitionspsykologi barn system kotterier kvinnor mi fritid organisationer studier politiker evolutionärt skolan kbt mejl motivation hot chef alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser modellinlärning egenterapi social distansering uppmärksamhet säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen bup utvärderat sveriges politiker lättkränkta mindfulness personliga varumärke curling kunskapsbank suicid cancerbesked studierektor planera diktaturer lek flock julafton kreativitet organisationsförändring miljön kändisar opolistisk forskning kontextuellt kritiskt tänkande domstolar mobbning lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen lika villkor kapten hallgren kristaller fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna raska promenader urval kvacksalveri social nätverket dysfunktionella beteenden beslutsfattare observera riksbanken skrika besmittar företeelser och beteenden utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden zara larsson sociala medier finkalibrerad våg emotionellt engagerad interagerar social fobi motorcyklar bandura hamstra svenska akademien missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning ab utbildningsterapi social fokusering tystnadskultur familj normativitet oro socioekonomisk juridik coacher debatt socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet palme universitetsvärlden rabblakunskaper polis utredas depressioner prostituerade eu socialpsykologin sällskapsspel kontexten kristoffer triumf ishockey författningen presentationsteknik åklagare åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande festivaler begreppet ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner älta metastudier cypern de aderton cancer sociala förstärkare ambitionsnivån operationaliserade spel behaviorism tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor fia psykonomi sexiga gruppsykologi psykologer almedalen jungfrusilen gemene hen gruppsykologiskt beteendeaktivering depression brottas aldrig bättre förr pakter järnrör knarkare undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället politiska landskapet rubrikform mediahus diagnosen skola betygssystemet stigmatiserande twitter varning läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare ämbete framtiden kulturell diktatur färgerna monogamin terapi dålig uppfostran lerig stövel i ansiktet innovationsövningar enorma stressorer behandlar utmattning liberalt samhälle våldshandlingar särartfeministerna nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext testosteron debatten horace oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån löparnarkomanerna omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer deaktivering personlighet ungdomar koncentrerar intervjuer oseriösa modeller cannabis terapeuter könen alkoholföretagen sociala förstärkarna pandemi riskbruk exponering licenser digitala samhället