ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN
Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
raska promenader cancerbesked teorier utredas målarboken psykologiskt gift yoga kreti och pleti media psykologprogrammen porr positiva beteenden medborgare lika villkor hormon socioekonomisk oro normativitet uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur social fokusering lagtexter stroke rosé familjer missbruksbehandling svenska akademien hamstra pornografi- och sexmissbrukare motorcyklar social fobi hen världspolitiken strukturella problem uppsala geijer medarbetare strukturer jakt oväntad återkoppling rasism utbildningsfabriken triggervarning lättkränkta beslutsfattare dysfunktionella beteenden trolla på avpixlat gratulationer lärarna processen fredstid inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen vänner kristaller oheliga allianser politikerföraktet oseriösa volvo lastvagnar falukorv samkönat sex skuldbelägger konsumenter harmonierar sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler sexigt företag knulla i krakow porrfilm gruppsykologin träning alkoholföretagen värvet hetero förhastade slutsatser barnuppfostran planera kvacksalvare suicid kunskapsbank sociala kontexten curling personliga varumärke mindfulness en skruv lös grab them by the pussy data empati ta ansvar sexologi häxjakt negativ ränta debatten testosteron vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk säkerhetsbeteenden självskada samhället särartfeministerna våldshandlingar infarkter smärta rigida versus flexibla besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar feminismen 140 tecken digitala samhället licenser exponering objektiv sanning poliskåren pandemi ekonomi forska könen terapeuter positiva synpunkter generalisering läs- och skrivkunskaper varning twitter ungdomar personlighet deaktivering utsläckning hyllningar utvärdera skolan rubrikform politiska landskapet utbildningsnivån utmattade fundamentalist knarkare järnrör pakter aldrig bättre förr säljaren fotbollslag arbetsgivare stock i vladivostok dåliga arbetsvilkor gemene hen jungfrusilen fia tro tv biologin behandlar myers briggs psykonomi spel psykiska måendet suicidförsök vetenskap svenska folkets sexvanor analyserar porr kulturell diktatur framtiden mattias lundberg långtidseffekter självförtroende universiteten klanderfällan emotinella balansen varumärke rättvist samhälle vålsbrott ledarsidor yrkesutbildningar avhumanisering av minoriteter definiera sig genom avstånd rättsstat källkritik författningen modellinlärning undvikandebeteende anekdotisk evidens historierevisionism åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna ovärdiga kommunikation portaler beställarkompetens flummiga termer beteendeaktivering etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa sakfrågor anekdotisk bevisföring psykologer gruppsykologi juridiska problem sexiga urvalssystem juridik utreda psykologiforskning tankar beteendemönster engagemang tveksamma modeller organisatoriskt drogande emotionella utmaningar operationaliserade ambitionsnivån förstärkta lovord enögda dokusåpa bottennivåer david eberhard bagage fjällen släktingar mätverktyg sociala medier pornografi sherlock holmes kontorslandskap åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser kraftig berusning zara larsson forskarvärlden larmrapporter 3.8 gånger i månaden våldsfilm skrika riksbanken fritid kognitionspsykologi känslor aktivt lyssna corona system aron flam religion neuropsykologi ångest motivation kbt politiker kvinnor arbetsbelastning utfallsmått dekonstruktiv kritik belöningssystem organisationer psykisk ohälsa missbruk beteendenförändringar covid-19 forskningsstöd organisation beteenden stress forskning arbetsmiljön psykologi vårdnadshavare kommunikation arbetsgivarna kotterier ab studier evolutionärt skolan modell konsulter instruktionsvärde universitetet mejl myndigheter journalister betingning evidens samtalsmetodik domare mi politik barn socialpsykologin sällskapsspel biologisk kontexten kristoffer triumf ishockey observera organisatoriskt krångel finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden smekt i saudiarabien terapirummen tyckande post i kuvert ledamöterna arbetsliv normalfördelningsliggare makaroner älta metastudier stödgalor de aderton cancer sociala förstärkare mänskliga beteenden psykoanalys p1 utbildningsterapi högskolan debatt still_w.a.a.r.a prediktorn anknytningsmönster läxor palme universitetsvärlden rabblakunskaper polis upprörd socialpsykologi kontraproduktiva prostituerade eu globala marknaden samhällsbärande rikspolitiken könsfabriken depression brottas kama sutra uppsala universitet strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället festivaler begreppet mediahus diagnosen över- och underskott skola betygssystemet stigmatiserande rasitiska åsikter regioner inlärningspsykologin produktionen historiekunskaper gpu hen-experimentet metodik cypern behaviorism färgerna analyseras monogamin terapi dålig uppfostran festivalerna parkbänkar behaviorismen stunthen ligga i lund utmattning liberalt samhälle almedalen uppesittarkvällar grupptänkande dåligt mående föräldrar skogen favoritmetaforen social kontext sexualitet slavar horace oetiskt kollegor klätterträdet svt-opinion gp ukä omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer emotioner gruppterapi genusforskning heteronormativ psykologprogrammet intervjuer oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen fälldin sjukvården linne riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony sexualförbrytare ämbete hot chef alkoholförtäring strukturerade övningar magiskt behandlingsinsatser bandura lerig stövel i ansiktet social distansering nämndemän emotionellt engagerad negern i vita huset högskoleförordningen hen-uppfostran usa svin kommuner granskning emotionella betingningen miller och rollnick bup utvärderat sveriges politiker sexuella övergrepp löparnarkomanerna ekonomin relationen den färdiga produkten normalbeteenden steg 1 leka alkohol diktaturer lek kartläggning flock julafton koncentrerar drog organisationsförändring nätverksfokus miljön kändisar opolistisk forskning sommarstugan förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen dn kropp kapten hallgren uppmärksamhet troll acceptans flummiga sveriges radio egenterapi urval kvacksalveri social nätverket sjukskrivning biologiforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden djupa avsugningar barnbördshusen beteende motivationsarbete interagerar mellanmänskliga relationer certifieringar intranät studierektor kreativitet ångestdämpande skam och skuld ätstörningar politisk uppfattning mentala kalhyggen fi kritiskt tänkande domstolar gruppsykologiskt mobbning utbildningsmål kunskap president kontextuellt coacher gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet övergreppsbeteenden mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten normbeteenden depressioner bystander effect