2017 > 12
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Senaste inläggen
- TEXTER I SAMARBETE MED APOHEM
- BAKFULL EFTER MINDFYLLAN?
- Varning till Sveriges kommuner, regioner och myndigheter
- SOCIAL FOKUSERING
- ÄR DU RÄDD? DET ÄR HELT OKEJ!
- Intervjuer är ingen bra metod för urval till högskolan
- NÄR PROFFSEN TYSTNAR
- KULTURELL DIKTATUR!
- MÅLARBOK FÖR VUXNA
- VAD MENAR VI EGENTLIGEN MED "PSYKOLOGISKT FÖRSVAR"?
- ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN
- FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
- VI STRESSAR INTE BARA PÅ JOBBET!
- POLITIK OCH VETENSKAP!
- SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!
- ATT OROA VÅRDNADSHAVARE!
- DET ÄR SEXIGARE ATT VARA FLUMMIG!
- EBERHARD HAR BÅDE FEL OCH RÄTT!
- Därför kan Donald Trump vara livsfarlig!
- Därför är Donald Trump fullt normal.
- LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!
- KVACKSALVERI INOM ORGANISATIONER
- MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket
- #våldtäktsfriafestivaler
- Ovärdig kommunikation
- Omöjliga val!
- Att skilja på sak, person och ämbete!
- Viktigt att UKÄ agerar!
- Löparnarkoman
- Feminismen?
- Tidigarelägg triggervarningarna!
- Den organisatoriska drogen
- Psykologisk ränta!
- Pisa-utredningen?!?!
- Instruktion vs modell
- Vem skall hjälpa den som är satt att hjälpa andra?
- Tack för knarket!
- Känslor stör allt vi gör
- Får man inte säga vad man vill längre!
Arkiv
Etiketter
lika villkor inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen kristaller kapten hallgren fi hormon volvo lastvagnar falukorv partners utvecklingsprodukter förklaringsmodeller lagtexter opolistisk forskning kändisar miljön organisationsförändring kreativitet barnbördshusen julafton flock lek diktaturer mindfulness geijer leka steg 1 sociala kontexten rasism utbildningsfabriken processen lättkränkta sveriges politiker utvärderat bup emotionella betingningen granskning social distansering egenterapi president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden uppmärksamhet hot politikerföraktet infarkter smärta strukturerade övningar definiera sig genom avstånd harmonierar sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys historierevisionism träning alkoholföretagen könen terapeuter cannabis oseriösa modeller intervjuer alkohol genusforskning gruppterapi emotioner upprörd relationen ekonomin en skruv lös utbildningsnivån utmattade kollegor oetiskt horace särartfeministerna testosteron social kontext favoritmetaforen skogen negern i vita huset nämndemän feminismen våldshandlingar liberalt samhälle utmattning behandlar enorma stressorer innovationsövningar sjukvården 140 tecken suicidförsök vetenskap analyseras poliskåren linne varning fälldin långtidseffekter självförtroende universiteten emotinella balansen varumärke rubrikform twitter stigmatiserande betygssystemet skola diagnosen mediahus strategier ukä usa undvikandebeteende anekdotisk evidens depressionsymtom psykologiska mekanismer jungfrusilen aldrig bättre förr brottas depression beteendeaktivering gruppsykologiskt gemene hen psykonomi fia kontraproduktiva socialpsykologi juridiska problem urvalssystem spel läxor anknytningsmönster prediktorn engagemang tveksamma modeller behaviorism cypern operationaliserade ambitionsnivån sociala förstärkare cancer de aderton rasitiska åsikter metastudier älta makaroner släktingar arbetsliv ledamöterna likhetsfeministerna festivaler tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet åklagare presentationsteknik uppsala universitet ishockey kristoffer triumf kontexten sällskapsspel socialpsykologin yoga sakfrågor psykiska måendet teorier målarboken psykologiskt gift coacher juridik metodik media psykologprogrammen inlärningshistoriken gustav den tredje dokusåpa emotionella utmaningar kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden lovord enögda stödgalor ab politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling svenska akademien organisatoriskt krångel post i kuvert intranät certifieringar mellanmänskliga relationer motivationsarbete beteende riksbanken observera medarbetare strukturer jakt rökandet lekfulla jäv bystander effect biologiforskning sjukskrivning objektiv sanning instruktion mänskliga psyket aron flam domare arbetsgivarna myndigheter ångest motivation mejl kbt skolan evolutionärt politiker studier organisationer fritid mi kvinnor belöningssystem barn betingning arbetsmiljön vårdnadshavare covid-19 psykisk ohälsa forskningsstöd forskning beteenden organisation stress psykologi beteendenförändringar missbruk kommunikation system corona kotterier utfallsmått politik konsulter dekonstruktiv kritik modell känslor arbetsbelastning universitetet instruktionsvärde neuropsykologi journalister evidens religion samtalsmetodik aktivt lyssna kognitionspsykologi urval kvacksalveri social nätverket dysfunktionella beteenden beslutsfattare raska promenader skrika besmittar företeelser och beteenden utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning finkalibrerad våg emotionellt engagerad interagerar social fobi motorcyklar bandura sociala medier mätverktyg ångestdämpande familjer rosé stroke bottennivåer hamstra tystnadskultur familj normativitet oro socioekonomisk utbildningsterapi social fokusering debatt socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet palme organisatoriskt drogande rabblakunskaper polis utredas depressioner prostituerade universitetsvärlden globala marknaden samhällsbärande biologisk larmrapporter forskarvärlden ovärdiga kommunikation eu kliniska diagnoser ohälsa kontorslandskap sherlock holmes säljaren författningen källkritik rättsstat avhumanisering av minoriteter fjällen bagage david eberhard vålsbrott begreppet inlärningspsykologin historiekunskaper mänskliga beteenden psykoanalys mattias lundberg rättvist samhälle högskolan världspolitiken beteendemönster tankar psykologiforskning festivalerna parkbänkar sexiga gruppsykologi psykologer almedalen uppesittarkvällar rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan flummiga termer beställarkompetens portaler slavar järnrör knarkare undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället politiska landskapet pakter utvärdera skolan hyllningar över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy psykologprogrammet läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare ekonomi regioner kulturell diktatur färgerna monogamin terapi dålig uppfostran ämbete framtiden behaviorismen myers briggs biologin tv tro lerig stövel i ansiktet grupptänkande dåligt mående föräldrar arbetsgivare fotbollslag oseriösa svin negativ ränta häxjakt ta ansvar klätterträdet svt-opinion sexuella övergrepp debatten omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer deaktivering personlighet ungdomar löparnarkomanerna barnuppfostran rikspolitiken inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen koncentrerar pandemi riskbruk exponering licenser digitala samhället sommarstugan drog chef alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser modellinlärning kropp samhället självskada kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna fredstid oheliga allianser lärarna gratulationer miller och rollnick empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner personliga varumärke curling kunskapsbank suicid cancerbesked triggervarning uppsala strukturella problem kartläggning värvet studierektor planera gruppsykologin nätverksfokus företag sexigt mentala kalhyggen kritiskt tänkande domstolar mobbning lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen kontextuellt medborgare positiva beteenden vänner acceptans flummiga övergreppsbeteenden
1 kommentarer