johanwaara

 

2017 > 12

« Tillbaka

I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
 
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
 
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: beteenden, religion, psykologi, neuropsykologi, socialpsykologi, kognitionspsykologi, aktivt lyssna, forskning, exponering, evolutionärt, instruktionsvärde, system, kbt, politik, organisationer, mellanmänskliga relationer, flummiga termer, magiskt, familjer, anekdotisk evidens, kärnfamiljstänk, normativitet, skola, bup, socialtjänst, universiteten, kunskapsbank, teorier, monogamin, flock, kontexten, biologin, miljön, kontorslandskap, skogen, lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen, mänskliga beteenden, emotioner, betingning, beteendemönster, inlärningshistorik, utvecklingspsykologi, gruppsykologi, tillämpad beteendeanalys, interagerar, beteendeaktivering, strukturerade övningar, missbruksbehandling, undvikanden, säkerhetsbeteenden, uppskjutandebeteenden, över- och underskott, psykisk ohälsa, miller och rollnick, mi, klanderfällan

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter

socialpsykologin eu ovärdiga kommunikation forskarvärlden larmrapporter biologisk samhällsbärande rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade depressioner utredas polis organisatoriskt drogande palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst debatt enögda dokusåpa emotionella utmaningar kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden lovord hamstra bottennivåer stroke rosé familjer ångestdämpande mätverktyg sociala medier bandura motorcyklar social fobi interagerar emotionellt engagerad finkalibrerad våg riksbanken observera medarbetare strukturer jakt rökandet lekfulla urval raska promenader beslutsfattare dysfunktionella beteenden social nätverket kvacksalveri kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen kristaller förklaringsmodeller fi hormon volvo lastvagnar falukorv partners utvecklingsprodukter gruppsykologin lagtexter opolistisk forskning kändisar miljön organisationsförändring uppsala barnbördshusen julafton flock lek utbildningsfabriken triggervarning cancerbesked suicid kunskapsbank curling personliga varumärke kommuner psykoterapeutprogrammet kreti och pleti data empati miller och rollnick gratulationer social distansering egenterapi president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden uppmärksamhet hot politikerföraktet infarkter smärta strukturerade övningar definiera sig genom avstånd harmonierar drog sommarstugan digitala samhället licenser exponering riskbruk intervjuer koncentrerar arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran ekonomin alkohol genusforskning gruppterapi emotioner upprörd relationen negativ ränta en skruv lös utbildningsnivån utmattade kollegor oetiskt grupptänkande svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående behaviorismen feminismen våldshandlingar liberalt samhälle utmattning behandlar enorma stressorer linne sjukvården 140 tecken suicidförsök vetenskap analyseras poliskåren regioner ekonomi kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan generalisering utvärdera skolan psykologprogrammet grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott hyllningar strategier ukä usa undvikandebeteende anekdotisk evidens depressionsymtom psykologiska mekanismer rädlsa slavar portaler beställarkompetens flummiga termer etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi urvalssystem uppesittarkvällar almedalen psykologer gruppsykologi sexiga behaviorism spel läxor anknytningsmönster prediktorn engagemang tveksamma modeller rättvist samhälle mattias lundberg psykoanalys mänskliga beteenden historiekunskaper inlärningspsykologin källkritik rasitiska åsikter metastudier älta makaroner släktingar arbetsliv kliniska diagnoser likhetsfeministerna festivaler tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet åklagare fritid utfallsmått kvinnor belöningssystem barn betingning aron flam domare arbetsgivarna myndigheter ångest motivation mejl kbt skolan evolutionärt politiker studier organisationer kommunikation missbruk beteendenförändringar psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 vårdnadshavare arbetsmiljön psykisk ohälsa dekonstruktiv kritik modell känslor arbetsbelastning universitetet instruktionsvärde neuropsykologi journalister evidens religion samtalsmetodik aktivt lyssna kognitionspsykologi system corona kotterier mi politik konsulter ohälsa kontorslandskap sherlock holmes säljaren författningen presentationsteknik rättsstat avhumanisering av minoriteter fjällen bagage david eberhard vålsbrott begreppet ledamöterna cancer sociala förstärkare ambitionsnivån operationaliserade cypern de aderton världspolitiken beteendemönster tankar psykologiforskning festivalerna parkbänkar högskolan juridiska problem socialpsykologi kontraproduktiva fia psykonomi gemene hen gruppsykologiskt beteendeaktivering depression brottas aldrig bättre förr jungfrusilen järnrör knarkare undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället politiska landskapet pakter mediahus diagnosen skola betygssystemet stigmatiserande twitter rubrikform varumärke emotinella balansen universiteten självförtroende långtidseffekter fälldin varning läs- och skrivkunskaper färgerna monogamin terapi dålig uppfostran ämbete framtiden kulturell diktatur myers briggs biologin tv tro lerig stövel i ansiktet innovationsövningar nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext testosteron särartfeministerna häxjakt ta ansvar klätterträdet svt-opinion sexuella övergrepp debatten horace handpåläggning biologiska markörer deaktivering personlighet ungdomar löparnarkomanerna omgiven av idioter oseriösa modeller cannabis terapeuter könen alkoholföretagen träning historierevisionism tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna pandemi chef alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser modellinlärning kropp samhället självskada kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna fredstid oheliga allianser granskning emotionella betingningen bup utvärderat sveriges politiker lättkränkta processen lärarna rasism sociala kontexten steg 1 leka geijer mindfulness strukturella problem kartläggning värvet studierektor planera diktaturer nätverksfokus företag sexigt mentala kalhyggen kreativitet domstolar mobbning lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen kontextuellt kritiskt tänkande positiva beteenden vänner acceptans flummiga övergreppsbeteenden medborgare instruktion objektiv sanning sjukskrivning biologiforskning bystander effect mänskliga psyket skrika besmittar företeelser och beteenden utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning jäv beteende motivationsarbete mellanmänskliga relationer certifieringar intranät post i kuvert organisatoriskt krångel svenska akademien missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning ab stödgalor tystnadskultur familj normativitet oro socioekonomisk utbildningsterapi social fokusering gustav den tredje inlärningshistoriken psykologprogrammen media metodik juridik coacher målarboken teorier psykiska måendet sakfrågor yoga psykologiskt gift sällskapsspel kontexten kristoffer triumf ishockey uppsala universitet globala marknaden