johanwaara

 

2017 > 12

« Tillbaka

I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
 
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
 
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: beteenden, religion, psykologi, neuropsykologi, socialpsykologi, kognitionspsykologi, aktivt lyssna, forskning, exponering, evolutionärt, instruktionsvärde, system, kbt, politik, organisationer, mellanmänskliga relationer, flummiga termer, magiskt, familjer, anekdotisk evidens, kärnfamiljstänk, normativitet, skola, bup, socialtjänst, universiteten, kunskapsbank, teorier, monogamin, flock, kontexten, biologin, miljön, kontorslandskap, skogen, lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen, mänskliga beteenden, emotioner, betingning, beteendemönster, inlärningshistorik, utvecklingspsykologi, gruppsykologi, tillämpad beteendeanalys, interagerar, beteendeaktivering, strukturerade övningar, missbruksbehandling, undvikanden, säkerhetsbeteenden, uppskjutandebeteenden, över- och underskott, psykisk ohälsa, miller och rollnick, mi, klanderfällan

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter

festivaler stroke rosé familjer historierevisionism åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna ovärdiga kommunikation intranät certifieringar mellanmänskliga relationer rikspolitiken samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet anekdotisk bevisföring lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi rökandet lekfulla jäv sakfrågor utreda biologiforskning sjukskrivning social nätverket kvacksalveri organisatoriskt drogande emotionella utmaningar inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen vänner kristaller kapten hallgren utbildningsterapi åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget utvecklingsprodukter förklaringsmodeller post i kuvert opolistisk forskning kändisar miljön fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel observera julafton flock våldsfilm skrika riksbanken kraftig berusning cancerbesked suicid kunskapsbank konsumtionen och konsumenten instruktion mänskliga psyket raska promenader kreti och pleti data empati miller och rollnick emotionella betingningen granskning kommuner hormon vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk gruppsykologiskt domstolar kritiskt tänkande fi mentala kalhyggen behandlingsinsatser magiskt alkoholförtäring kreativitet lagtexter digitala samhället licenser exponering världspolitiken strukturella problem pandemi studierektor djupa avsugningar könen terapeuter historiekunskaper rasism utbildningsfabriken triggervarning utvärdera genusforskning gruppterapi emotioner biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter psykoterapeutprogrammet sveriges radio svt-opinion klätterträdet uppmärksamhet horace egenterapi dn social kontext favoritmetaforen skogen skuldbelägger konsumenter harmonierar kropp våldtäktsfriafestivaler liberalt samhälle utmattning behandlar myers briggs drog koncentrerar dålig uppfostran terapi monogamin förhastade slutsatser barnuppfostran framtiden alkohol långtidseffekter självförtroende universiteten den färdiga produkten relationen ekonomin löparnarkomanerna grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott diagnosen mediahus debatten testosteron trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden depressionsymtom psykologiska mekanismer särartfeministerna våldshandlingar portaler beställarkompetens flummiga termer besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar feminismen 140 tecken kontraproduktiva socialpsykologi objektiv sanning poliskåren linne sjukvården fälldin läxor anknytningsmönster prediktorn engagemang tveksamma modeller högskolan ekonomi heteronormativ psykoanalys mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer de aderton psykologprogrammet gp david eberhard bagage fjällen knarkare järnrör pakter aldrig bättre förr säljaren sherlock holmes kontorslandskap dåliga arbetsvilkor gemene hen jungfrusilen fia ishockey kristoffer triumf kontexten stunthen socialpsykologin uppesittarkvällar festivalerna depressioner utredas målarboken behaviorism parkbänkar mattias lundberg utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst inlärningshistoriken gustav den tredje rättvist samhälle socioekonomisk oro normativitet definiera sig genom avstånd rättsstat källkritik begreppet corona betingning aron flam belöningssystem arbetsgivarna myndigheter ångest känslor aktivt lyssna motivation instruktionsvärde journalister mejl universitetet evolutionärt dekonstruktiv kritik konsulter fritid modell kvinnor vårdnadshavare missbruk kommunikation psykologi forskningsstöd organisation beteenden forskning stress psykisk ohälsa covid-19 beteendenförändringar arbetsmiljön mi politik politiker organisationer studier arbetsbelastning skolan neuropsykologi kbt evidens samtalsmetodik domare kognitionspsykologi barn religion kotterier ab utfallsmått system rasitiska åsikter social fokusering tystnadskultur familj uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap vålsbrott coacher inlärningspsykologin produktionen psykologprogrammen media metodik cypern yoga psykologiskt gift analyserar porr teorier psykiska måendet spel psykonomi sällskapsspel biologisk larmrapporter forskarvärlden almedalen slavar kliniska diagnoser ohälsa åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande sexualitet ukä ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner älta metastudier politiska landskapet rubrikform utvärdera skolan hyllningar mobbning ambitionsnivån operationaliserade twitter varning läs- och skrivkunskaper generalisering beteendemönster tankar psykologiforskning forska ämbete urvalssystem sexiga juridiska problem gruppsykologi psykologer sexualförbrytare lerig stövel i ansiktet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering depression brottas bandura svin strategier nämndemän emotionellt engagerad anekdotisk evidens undvikandebeteende usa en skruv lös negativ ränta häxjakt sexologi skola betygssystemet stigmatiserande sexuella övergrepp regioner varumärke emotinella balansen klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare träning kulturell diktatur färgerna analyseras vetenskap suicidförsök alkoholföretagen sociala förstärkarna behaviorismen porrfilm biologin tv tro sommarstugan grupptänkande dåligt mående föräldrar arbetsgivare fotbollslag oseriösa politikerföraktet oheliga allianser oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån fredstid processen lärarna gratulationer avhumanisering av minoriteter deaktivering personlighet ungdomar lättkränkta intervjuer oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen geijer barnbördshusen uppsala riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony pornografi- och sexmissbrukare hot chef strukturerade övningar smärta infarkter kontextuellt social distansering samhället självskada säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president lika villkor medborgare positiva beteenden porr bup utvärderat sveriges politiker övergreppsbeteenden mindfulness personliga varumärke curling sociala kontexten steg 1 leka bystander effect planera diktaturer lek kartläggning värvet zara larsson sociala medier gruppsykologin organisationsförändring nätverksfokus företag sexigt pornografi stödgalor mätverktyg partners falukorv volvo lastvagnar bottennivåer dokusåpa enögda lovord negern i vita huset acceptans flummiga p1 juridik urval debatt ta ansvar dysfunktionella beteenden beslutsfattare palme universitetsvärlden rabblakunskaper polis upprörd jakt strukturer medarbetare prostituerade eu beteende motivationsarbete interagerar social fobi motorcyklar kama sutra författningen hamstra svenska akademien ångestdämpande missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning modellinlärning