johanwaara

 

2018 > 01

« Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: sociala kontexten, utredas, analyseras, kartläggning, beteendenförändringar, psykisk ohälsa, biologisk, behandlar, nätverksfokus, åtgärdsprogrammet, föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner, sociala förstärkare, biologiska markörer, social nätverket, engagemang, cannabis, rökandet, juridiska problem, riskbruk, missbruk, motivationsarbete, mi, etiketterings- och fokuseringsfällan, alkoholförtäring, ångestdämpande, depressionsymtom, självskada, familj, diagnosen, beteenden, emotionella betingningen, inlärningshistoriken, vårdnadshavare, emotinella balansen, curling

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter

favoritmetaforen skogen skuldbelägger konsumenter harmonierar kropp dn social kontext tv biologin porrfilm behaviorismen sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler liberalt samhälle vetenskap analyseras färgerna kulturell diktatur träning alkoholföretagen suicidförsök gpu klanderfällan emotinella balansen varumärke regioner alkohol långtidseffekter betygssystemet skola sexologi häxjakt negativ ränta en skruv lös grab them by the pussy ledarsidor anekdotisk evidens emotionellt engagerad nämndemän strategier svin usa undvikandebeteende flummiga termer besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar feminismen våldshandlingar portaler beställarkompetens socialpsykologi objektiv sanning poliskåren linne sjukvården 140 tecken kontraproduktiva prediktorn engagemang tveksamma modeller högskolan ekonomi forska psykologiforskning psykoanalys mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer de aderton psykologprogrammet heteronormativ bagage fjällen knarkare järnrör pakter politiska landskapet metastudier älta kontorslandskap dåliga arbetsvilkor gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr säljaren sherlock holmes larmrapporter biologisk sällskapsspel psykonomi fia ishockey teorier analyserar porr psykologiskt gift yoga spel psykiska måendet kognitiva förmågan socialtjänst inlärningshistoriken gustav den tredje rättvist samhälle mattias lundberg utbildningsdepartementet oro normativitet definiera sig genom avstånd rättsstat källkritik begreppet vålsbrott kunskap familjer historierevisionism åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler stroke rosé mellanmänskliga relationer rikspolitiken samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet kama sutra motorcyklar behandlare utvecklingspsykologi rökandet lekfulla jäv sakfrågor anekdotisk bevisföring lekbeteenden dysfunktionella beteenden ta ansvar debatt urval juridik utreda biologiforskning acceptans negern i vita huset lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar inlärningseffekterna ryggsäck lilla torget utvecklingsprodukter förklaringsmodeller bottennivåer volvo lastvagnar företag nätverksfokus organisationsförändring gruppsykologin sociala medier pornografi sexigt flock våldsfilm skrika riksbanken kraftig berusning zara larsson suicid kunskapsbank konsumtionen och konsumenten instruktion mänskliga psyket raska promenader cancerbesked utvärderat bup porr positiva beteenden medborgare lika villkor kreti och pleti data kärnfamiljstänk gruppsykologiskt domstolar kritiskt tänkande fi hormon vårdnadshavarna helena löfgrens magiskt alkoholförtäring kreativitet lagtexter infarkter diagnoser tillämpad beteendeanalys riskbruk uppsala barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare my little pony terapeuter historiekunskaper rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar könen gruppterapi emotioner biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter psykoterapeutprogrammet utvärdera genusforskning utmattade kollegor oetiskt oheliga allianser fredstid utbildningsnivån neuropsykologi universitetet arbetsbelastning studier organisationer konsulter modell mi corona utfallsmått aron flam kotterier myndigheter religion ångest känslor aktivt lyssna samtalsmetodik kbt instruktionsvärde covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar stress forskning beteenden organisation forskningsstöd vårdnadshavare psykologi kommunikation missbruk journalister evidens motivation domare kognitionspsykologi barn arbetsgivarna ab belöningssystem system betingning kvinnor fritid politik politiker dekonstruktiv kritik evolutionärt skolan mejl svt-opinion sveriges radio egenterapi horace uppmärksamhet klätterträdet personlighet ungdomar lättkränkta processen lärarna gratulationer avhumanisering av minoriteter deaktivering processer arbetsmiljölagen geijer intervjuer oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik licenser digitala samhället studierektor pandemi strukturella problem världspolitiken exponering behandlingsinsatser mentala kalhyggen hot chef strukturerade övningar smärta hen-uppfostran president kontextuellt social distansering samhället självskada säkerhetsbeteenden högskoleförordningen sveriges politiker övergreppsbeteenden kommuner granskning emotionella betingningen miller och rollnick empati leka bystander effect mindfulness personliga varumärke curling sociala kontexten steg 1 julafton observera planera diktaturer lek kartläggning värvet opolistisk forskning post i kuvert organisatoriskt krångel finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden miljön kändisar åsiktsmaskinen stödgalor mätverktyg partners falukorv flummiga p1 utbildningsterapi kapten hallgren kristaller vänner fotbollsplanen pdt beslutsfattare palme organisatoriskt drogande kvacksalveri social nätverket sjukskrivning strukturer medarbetare prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis upprörd jakt certifieringar intranät ovärdiga kommunikation eu beteende motivationsarbete interagerar social fobi politisk uppfattning modellinlärning författningen hamstra svenska akademien ångestdämpande missbruksbehandling ätstörningar socioekonomisk rasitiska åsikter social fokusering tystnadskultur familj uppskjutandebeteenden utbildningsmål media metodik cypern coacher inlärningspsykologin produktionen psykologprogrammen depressioner festivalerna parkbänkar behaviorism målarboken utredas forskarvärlden almedalen uppesittarkvällar socialpsykologin stunthen kontexten kristoffer triumf tyckande sexualitet slavar kliniska diagnoser ohälsa åtgärdsprogrammet terapirummen david eberhard gp ukä ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner operationaliserade twitter rubrikform utvärdera skolan hyllningar mobbning ambitionsnivån anknytningsmönster läxor fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering beteendemönster tankar sexualförbrytare ämbete urvalssystem sexiga juridiska problem gruppsykologi psykologer brottas bandura lerig stövel i ansiktet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering depression trender i samhället testosteron särartfeministerna psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden evidensbaserade metoder stigmatiserande sexuella övergrepp debatten mediahus diagnosen över- och underskott yrkesutbildningar hen-experimentet kvacksalvare löparnarkomanerna ekonomin relationen den färdiga produkten universiteten självförtroende dålig uppfostran koncentrerar framtiden barnuppfostran förhastade slutsatser monogamin terapi tro sommarstugan drog myers briggs behandlar utmattning fotbollslag oseriösa politikerföraktet grupptänkande dåligt mående föräldrar arbetsgivare