johanwaara

 

2018 > 01

« Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: sociala kontexten, utredas, analyseras, kartläggning, beteendenförändringar, psykisk ohälsa, biologisk, behandlar, nätverksfokus, åtgärdsprogrammet, föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner, sociala förstärkare, biologiska markörer, social nätverket, engagemang, cannabis, rökandet, juridiska problem, riskbruk, missbruk, motivationsarbete, mi, etiketterings- och fokuseringsfällan, alkoholförtäring, ångestdämpande, depressionsymtom, självskada, familj, diagnosen, beteenden, emotionella betingningen, inlärningshistoriken, vårdnadshavare, emotinella balansen, curling

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter

biologisk samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet ishockey kristoffer triumf kontexten målarboken psykologiskt gift yoga sakfrågor psykiska måendet teorier debatt coacher juridik metodik media psykologprogrammen familj tystnadskultur social fokusering utbildningsterapi socioekonomisk oro normativitet ångestdämpande mätverktyg stödgalor ab politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling emotionellt engagerad finkalibrerad våg sociala medier bandura motorcyklar social fobi interagerar besmittar företeelser och beteenden skrika riksbanken observera medarbetare strukturer jakt social nätverket kvacksalveri urval raska promenader beslutsfattare dysfunktionella beteenden vänner positiva beteenden medborgare övergreppsbeteenden flummiga acceptans partners utvecklingsprodukter förklaringsmodeller fi hormon volvo lastvagnar falukorv nätverksfokus gruppsykologin lagtexter opolistisk forskning kändisar miljön lek diktaturer planera studierektor värvet curling personliga varumärke mindfulness geijer leka steg 1 sociala kontexten gratulationer lärarna processen lättkränkta sveriges politiker utvärderat bup självskada samhället oheliga allianser fredstid vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk alkoholförtäring chef hot politikerföraktet infarkter smärta strukturerade övningar historierevisionism drog sommarstugan digitala samhället licenser exponering cannabis oseriösa modeller intervjuer koncentrerar arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik upprörd relationen ekonomin alkohol genusforskning gruppterapi emotioner ta ansvar häxjakt negativ ränta en skruv lös utbildningsnivån utmattade föräldrar dåligt mående grupptänkande svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare behandlar enorma stressorer innovationsövningar lerig stövel i ansiktet tro tv biologin färgerna kulturell diktatur framtiden ämbete dålig uppfostran terapi monogamin generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin långtidseffekter självförtroende universiteten diagnosen mediahus rubrikform twitter stigmatiserande betygssystemet skola depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier ukä usa undvikandebeteende anekdotisk evidens etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa slavar portaler beställarkompetens flummiga termer juridiska problem urvalssystem uppesittarkvällar almedalen psykologer gruppsykologi världspolitiken högskolan parkbänkar festivalerna psykologiforskning tankar beteendemönster historiekunskaper inlärningspsykologin rättvist samhälle mattias lundberg psykoanalys mänskliga beteenden avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik rasitiska åsikter metastudier älta makaroner åtgärdsprogrammet åklagare presentationsteknik författningen säljaren sherlock holmes kontorslandskap fritid utfallsmått kvinnor kotterier barn betingning aron flam aktivt lyssna arbetsgivarna myndigheter ångest motivation mejl kbt skolan politiker evolutionärt studier organisationer kommunikation missbruk beteendenförändringar psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 vårdnadshavare arbetsmiljön psykisk ohälsa dekonstruktiv kritik modell arbetsbelastning känslor universitetet instruktionsvärde neuropsykologi journalister evidens religion samtalsmetodik domare kognitionspsykologi system corona belöningssystem mi politik konsulter terapirummen tyckande festivaler likhetsfeministerna kliniska diagnoser ohälsa fjällen bagage david eberhard vålsbrott begreppet ledamöterna arbetsliv släktingar ambitionsnivån operationaliserade cypern de aderton cancer sociala förstärkare prediktorn anknytningsmönster läxor spel behaviorism tveksamma modeller engagemang socialpsykologi kontraproduktiva fia psykonomi sexiga beteendeaktivering depression brottas aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen gruppsykologiskt undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället politiska landskapet pakter järnrör knarkare över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy psykologprogrammet utvärdera skolan hyllningar klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare ekonomi regioner varumärke emotinella balansen vetenskap suicidförsök 140 tecken sjukvården linne poliskåren analyseras utmattning liberalt samhälle våldshandlingar feminismen behaviorismen myers briggs skogen favoritmetaforen social kontext testosteron särartfeministerna nämndemän negern i vita huset klätterträdet svt-opinion sexuella övergrepp debatten horace oetiskt kollegor deaktivering personlighet ungdomar löparnarkomanerna omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer terapeuter könen alkoholföretagen träning barnuppfostran rikspolitiken tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna pandemi riskbruk magiskt behandlingsinsatser modellinlärning kropp harmonierar definiera sig genom avstånd säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president egenterapi social distansering uppmärksamhet miller och rollnick empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen kunskapsbank suicid cancerbesked triggervarning utbildningsfabriken rasism flock julafton barnbördshusen uppsala strukturella problem kartläggning företag sexigt mentala kalhyggen kreativitet organisationsförändring lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen kontextuellt kritiskt tänkande domstolar mobbning fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna lika villkor kapten hallgren kristaller sjukskrivning biologiforskning bystander effect mänskliga psyket instruktion objektiv sanning utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning jäv lekfulla rökandet mellanmänskliga relationer certifieringar intranät post i kuvert organisatoriskt krångel beteende motivationsarbete familjer rosé stroke bottennivåer hamstra svenska akademien uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet palme organisatoriskt drogande gustav den tredje inlärningshistoriken depressioner prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis utredas larmrapporter forskarvärlden ovärdiga kommunikation eu socialpsykologin sällskapsspel