johanwaara

 

2018 > 01

« Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: sociala kontexten, utredas, analyseras, kartläggning, beteendenförändringar, psykisk ohälsa, biologisk, behandlar, nätverksfokus, åtgärdsprogrammet, föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner, sociala förstärkare, biologiska markörer, social nätverket, engagemang, cannabis, rökandet, juridiska problem, riskbruk, missbruk, motivationsarbete, mi, etiketterings- och fokuseringsfällan, alkoholförtäring, ångestdämpande, depressionsymtom, självskada, familj, diagnosen, beteenden, emotionella betingningen, inlärningshistoriken, vårdnadshavare, emotinella balansen, curling

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter

stigmatiserande betygssystemet skola diagnosen mediahus rubrikform twitter trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden knarkare järnrör pakter politiska landskapet portaler beställarkompetens flummiga termer etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa slavar kontraproduktiva socialpsykologi juridiska problem urvalssystem uppesittarkvällar almedalen anknytningsmönster prediktorn engagemang tveksamma modeller behaviorism spel läxor psykoanalys mänskliga beteenden historiekunskaper inlärningspsykologin rättvist samhälle mattias lundberg älta makaroner släktingar arbetsliv ledamöterna begreppet vålsbrott tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet åklagare presentationsteknik författningen säljaren forskarvärlden larmrapporter biologisk samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet depressioner utredas polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst debatt coacher juridik metodik kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling svenska akademien hamstra bottennivåer intranät certifieringar mellanmänskliga relationer motivationsarbete beteende organisatoriskt krångel post i kuvert lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi besmittar företeelser och beteenden skrika riksbanken observera medarbetare dysfunktionella beteenden social nätverket kvacksalveri urval raska promenader beslutsfattare pdt fotbollsplanen kristaller kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna volvo lastvagnar falukorv partners utvecklingsprodukter förklaringsmodeller fi hormon sexigt företag nätverksfokus gruppsykologin lagtexter julafton flock lek diktaturer planera studierektor suicid kunskapsbank curling personliga varumärke mindfulness geijer sveriges politiker utvärderat bup emotionella betingningen granskning kommuner psykoterapeutprogrammet kreti och pleti hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden uppmärksamhet social distansering egenterapi president behandlingsinsatser magiskt alkoholförtäring chef hot politikerföraktet my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys historierevisionism drog sommarstugan digitala samhället processer inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran träning alkoholföretagen genusforskning gruppterapi emotioner upprörd relationen ekonomin alkohol svt-opinion klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta en skruv lös utbildningsnivån fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande svin oseriösa liberalt samhälle utmattning behandlar enorma stressorer innovationsövningar lerig stövel i ansiktet dålig uppfostran terapi monogamin färgerna kulturell diktatur framtiden ämbete långtidseffekter självförtroende universiteten emotinella balansen varumärke regioner ekonomi kvacksalvare evolutionärt politiker modell studier konsulter politik utfallsmått belöningssystem corona betingning aron flam domare religion samtalsmetodik ångest journalister neuropsykologi instruktionsvärde universitetet psykologi kommunikation vårdnadshavare beteendenförändringar forskningsstöd organisation beteenden forskning stress missbruk arbetsmiljön psykisk ohälsa covid-19 kbt mejl motivation evidens arbetsgivarna myndigheter aktivt lyssna kognitionspsykologi barn system kotterier kvinnor mi fritid organisationer dekonstruktiv kritik arbetsbelastning känslor skolan fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan gpu hen-experimentet 140 tecken sjukvården linne poliskåren analyseras vetenskap suicidförsök våldshandlingar feminismen behaviorismen myers briggs biologin tv tro testosteron särartfeministerna nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext sexuella övergrepp debatten horace oetiskt kollegor utmattade ungdomar löparnarkomanerna omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer deaktivering personlighet arbetsmiljölagen koncentrerar intervjuer oseriösa modeller cannabis terapeuter könen våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna pandemi riskbruk exponering licenser modellinlärning kropp harmonierar definiera sig genom avstånd strukturerade övningar smärta infarkter fredstid oheliga allianser samhället självskada kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna lättkränkta processen lärarna gratulationer miller och rollnick empati data cancerbesked triggervarning utbildningsfabriken rasism sociala kontexten steg 1 leka barnbördshusen uppsala strukturella problem kartläggning värvet mentala kalhyggen kreativitet organisationsförändring miljön kändisar opolistisk forskning kontextuellt kritiskt tänkande domstolar mobbning lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen övergreppsbeteenden medborgare positiva beteenden vänner acceptans flummiga bystander effect mänskliga psyket instruktion objektiv sanning sjukskrivning biologiforskning zara larsson kraftig berusning jäv lekfulla rökandet jakt strukturer bandura sociala medier finkalibrerad våg emotionellt engagerad interagerar social fobi motorcyklar ab stödgalor mätverktyg ångestdämpande familjer rosé stroke utbildningsterapi social fokusering tystnadskultur familj normativitet oro socioekonomisk palme organisatoriskt drogande gustav den tredje inlärningshistoriken psykologprogrammen media psykiska måendet sakfrågor yoga psykologiskt gift målarboken teorier ovärdiga kommunikation eu socialpsykologin sällskapsspel kontexten kristoffer triumf ishockey festivaler likhetsfeministerna kliniska diagnoser ohälsa kontorslandskap sherlock holmes metastudier rasitiska åsikter källkritik rättsstat avhumanisering av minoriteter fjällen bagage david eberhard cypern de aderton cancer sociala förstärkare ambitionsnivån operationaliserade festivalerna parkbänkar högskolan världspolitiken beteendemönster tankar psykologiforskning fia psykonomi sexiga gruppsykologi psykologer aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen gruppsykologiskt beteendeaktivering depression brottas usa ukä strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom anekdotisk evidens undvikandebeteende grab them by the pussy psykologprogrammet utvärdera skolan hyllningar över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor