FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier författningen modellinlärning undvikandebeteende anekdotisk evidens historierevisionism samhällsbärande globala marknaden eu ovärdiga kommunikation portaler beställarkompetens flummiga termer beteendeaktivering juridiska problem sexiga urvalssystem sakfrågor anekdotisk bevisföring psykologer gruppsykologi engagemang tveksamma modeller organisatoriskt drogande palme läxor anknytningsmönster prediktorn still_w.a.a.r.a lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar operationaliserade ambitionsnivån förstärkta arbetsliv ledamöterna bottennivåer david eberhard bagage fjällen fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel post i kuvert tyckande terapirummen smekt i saudiarabien våldsfilm skrika riksbanken observera ishockey kristoffer triumf kontexten biologisk instruktion mänskliga psyket raska promenader cancerbesked teorier utredas inlärningshistoriken gustav den tredje coacher övergreppsbeteenden utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst familj tystnadskultur social fokusering kontextuellt president kunskap utbildningsmål mobbning gruppsykologiskt svenska akademien hamstra mentala kalhyggen politisk uppfattning ätstörningar skam och skuld motivationsarbete beteende barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare motorcyklar social fobi hen världspolitiken rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi social nätverket kvacksalveri urval psykoterapeutprogrammet utvärdera biologiforskning sjukskrivning vänner kristaller oheliga allianser fredstid inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen skuldbelägger konsumenter harmonierar kropp dn åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget partners organisationsförändring drog sommarstugan opolistisk forskning kändisar miljön nätverksfokus barnuppfostran planera koncentrerar julafton flock kartläggning curling personliga varumärke mindfulness alkohol leka steg 1 normalbeteenden den färdiga produkten häxjakt negativ ränta debatten sexuella övergrepp sveriges politiker utvärderat bup miller och rollnick självskada samhället särartfeministerna testosteron vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk säkerhetsbeteenden alkoholförtäring chef hot lerig stövel i ansiktet bandura behandlingsinsatser magiskt strukturerade övningar riskbruk linne sjukvården 140 tecken digitala samhället licenser exponering objektiv sanning generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter psykologprogrammet heteronormativ genusforskning gruppterapi emotioner kollegor oetiskt horace ukä gp svt-opinion klätterträdet dåliga arbetsvilkor gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr säljaren fotbollslag arbetsgivare stock i vladivostok stunthen behaviorismen uppesittarkvällar almedalen liberalt samhälle utmattning ligga i lund färgerna behaviorism parkbänkar festivalerna dålig uppfostran terapi monogamin analyseras emotinella balansen varumärke rättvist samhälle mattias lundberg långtidseffekter självförtroende universiteten klanderfällan diagnosen mediahus begreppet vålsbrott ledarsidor yrkesutbildningar avhumanisering av minoriteter definiera sig genom avstånd arbetsbelastning utfallsmått dekonstruktiv kritik kotterier organisationer barn politik mi aktivt lyssna corona evidens betingning aron flam religion mejl universitetet instruktionsvärde politiker modell arbetsmiljön kommunikation vårdnadshavare psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 beteendenförändringar missbruk psykisk ohälsa kvinnor konsulter kbt motivation ångest myndigheter neuropsykologi journalister system samtalsmetodik känslor domare kognitionspsykologi fritid arbetsgivarna ab belöningssystem studier evolutionärt skolan över- och underskott skola betygssystemet stigmatiserande rasitiska åsikter källkritik rättsstat produktionen historiekunskaper gpu hen-experimentet metodik cypern regioner inlärningspsykologin analyserar porr svenska folkets sexvanor vetenskap suicidförsök psykiska måendet spel framtiden kulturell diktatur behandlar biologin tv tro fia psykonomi myers briggs föräldrar skogen favoritmetaforen social kontext sexualitet slavar grupptänkande dåligt mående fundamentalist utmattade utbildningsnivån politiska landskapet pakter järnrör knarkare utsläckning deaktivering personlighet ungdomar twitter rubrikform utvärdera skolan hyllningar positiva synpunkter terapeuter könen forska ekonomi intervjuer oseriösa modeller cannabis tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony sexualförbrytare ämbete pandemi poliskåren besmittar företeelser och beteenden rigida versus flexibla smärta infarkter våldshandlingar feminismen innovationsövningar enorma stressorer emotionellt engagerad negern i vita huset högskoleförordningen hen-uppfostran usa svin social distansering nämndemän sexologi ta ansvar empati data grab them by the pussy en skruv lös kommuner granskning emotionella betingningen sociala kontexten kunskapsbank suicid kvacksalvare löparnarkomanerna ekonomin relationen förhastade slutsatser hetero värvet alkoholföretagen träning diktaturer lek knulla i krakow företag sexigt våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna gruppsykologin porrfilm samkönat sex falukorv volvo lastvagnar oseriösa politikerföraktet förklaringsmodeller utvecklingsprodukter troll acceptans flummiga sveriges radio egenterapi kapten hallgren uppmärksamhet trolla på avpixlat dysfunktionella beteenden beslutsfattare lättkränkta processen lärarna gratulationer oväntad återkoppling jakt strukturer medarbetare geijer jäv lekfulla rökandet interagerar mellanmänskliga relationer certifieringar intranät studierektor uppsala strukturella problem missbruksbehandling familjer rosé stroke lagtexter kreativitet ångestdämpande uppskjutandebeteenden normativitet oro socioekonomisk hormon fi kritiskt tänkande domstolar porr psykologprogrammen media kreti och pleti lika villkor medborgare positiva beteenden konsumtionen och konsumenten normbeteenden depressioner bystander effect yoga psykologiskt gift målarboken 3.8 gånger i månaden larmrapporter forskarvärlden zara larsson kraftig berusning socialpsykologin sällskapsspel åtgärdsprogrammet kontorslandskap sherlock holmes pornografi sociala medier kliniska diagnoser ohälsa normalfördelningsliggare makaroner älta metastudier stödgalor mätverktyg släktingar mänskliga beteenden psykoanalys p1 utbildningsterapi de aderton cancer sociala förstärkare beteendemönster tankar psykologiforskning utreda juridik högskolan debatt upprörd socialpsykologi kontraproduktiva prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis rikspolitiken könsfabriken depression brottas kama sutra uppsala universitet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället festivaler likhetsfeministerna presentationsteknik åklagare