FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
dåligt mående grupptänkande politikerföraktet oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar myers briggs drog sommarstugan tro tv biologin porrfilm barnuppfostran framtiden koncentrerar dålig uppfostran terapi monogamin förhastade slutsatser relationen ekonomin löparnarkomanerna kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan diagnosen mediahus debatten sexuella övergrepp stigmatiserande betygssystemet skola sexologi nämndemän strategier svin usa undvikandebeteende anekdotisk evidens emotionellt engagerad enorma stressorer innovationsövningar feminismen våldshandlingar portaler beställarkompetens flummiga termer besmittar företeelser och beteenden sexiga urvalssystem ämbete sexualförbrytare psykologer gruppsykologi juridiska problem tveksamma modeller högskolan ekonomi forska psykologiforskning tankar beteendemönster cancer de aderton psykologprogrammet heteronormativ psykoanalys mänskliga beteenden sociala förstärkare arbetsliv ledamöterna ukä gp david eberhard bagage fjällen knarkare gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr säljaren sherlock holmes kontorslandskap dåliga arbetsvilkor socialpsykologin uppesittarkvällar almedalen forskarvärlden larmrapporter biologisk målarboken behaviorism parkbänkar festivalerna depressioner utredas inlärningshistoriken gustav den tredje rättvist samhälle mattias lundberg utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst familj tystnadskultur social fokusering rasitiska åsikter socioekonomisk oro normativitet definiera sig genom avstånd åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler stroke rosé familjer historierevisionism samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet kama sutra motorcyklar social fobi interagerar polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade medarbetare strukturer jakt upprörd debatt urval juridik utreda biologiforskning sjukskrivning social nätverket enögda dokusåpa emotionella utmaningar inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen vänner utvecklingsprodukter förklaringsmodeller bottennivåer volvo lastvagnar falukorv partners finkalibrerad våg organisatoriskt krångel post i kuvert opolistisk forskning kändisar miljön fruktansvärda förhållanden skrika riksbanken kraftig berusning zara larsson värvet kartläggning curling personliga varumärke mindfulness bystander effect leka steg 1 sociala kontexten emotionella betingningen granskning kommuner övergreppsbeteenden sveriges politiker utvärderat bup porr domstolar kritiskt tänkande fi hormon vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk gruppsykologiskt chef hot mentala kalhyggen behandlingsinsatser magiskt strukturella problem pandemi studierektor digitala samhället licenser exponering världspolitiken rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar könen terapeuter historiekunskaper handpåläggning omgiven av idioter psykoterapeutprogrammet utvärdera genusforskning gruppterapi emotioner biologiska markörer oetiskt oheliga allianser fredstid utbildningsnivån utmattade kollegor neuropsykologi universitetet arbetsbelastning studier organisationer konsulter fritid mi corona system aron flam ab arbetsgivarna myndigheter ångest domare känslor samtalsmetodik journalister kbt covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar stress forskning beteenden organisation forskningsstöd vårdnadshavare psykologi kommunikation missbruk instruktionsvärde evidens motivation aktivt lyssna kognitionspsykologi barn religion belöningssystem kotterier betingning utfallsmått kvinnor politik modell politiker dekonstruktiv kritik evolutionärt skolan mejl uppmärksamhet klätterträdet svt-opinion sveriges radio egenterapi horace gratulationer avhumanisering av minoriteter deaktivering personlighet ungdomar lättkränkta processen lärarna cannabis inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen geijer intervjuer oseriösa modeller riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen uppsala strukturerade övningar smärta infarkter lagtexter kreativitet alkoholförtäring säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president kontextuellt social distansering samhället självskada miller och rollnick empati data kreti och pleti lika villkor medborgare positiva beteenden konsumtionen och konsumenten kunskapsbank suicid cancerbesked raska promenader mänskliga psyket instruktion våldsfilm flock julafton observera planera diktaturer lek nätverksfokus företag sexigt pornografi sociala medier gruppsykologin organisationsförändring lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen stödgalor mätverktyg lovord negern i vita huset acceptans flummiga p1 utbildningsterapi kapten hallgren kristaller ta ansvar dysfunktionella beteenden beslutsfattare palme organisatoriskt drogande kvacksalveri rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden anekdotisk bevisföring sakfrågor jäv lekfulla rikspolitiken mellanmänskliga relationer certifieringar intranät ovärdiga kommunikation eu beteende motivationsarbete missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning modellinlärning författningen hamstra svenska akademien ångestdämpande uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap vålsbrott begreppet källkritik rättsstat produktionen psykologprogrammen media metodik cypern coacher inlärningspsykologin analyserar porr teorier psykiska måendet spel yoga psykologiskt gift stunthen kontexten kristoffer triumf ishockey fia psykonomi sällskapsspel åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande sexualitet slavar kliniska diagnoser ohälsa släktingar makaroner älta metastudier politiska landskapet pakter järnrör hyllningar mobbning ambitionsnivån operationaliserade twitter rubrikform utvärdera skolan engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering objektiv sanning socialpsykologi kontraproduktiva 140 tecken sjukvården linne poliskåren beteendeaktivering depression brottas bandura lerig stövel i ansiktet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället testosteron särartfeministerna psykologiska mekanismer depressionsymtom över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy en skruv lös negativ ränta häxjakt den färdiga produkten universiteten självförtroende långtidseffekter alkohol regioner varumärke emotinella balansen analyseras vetenskap suicidförsök alkoholföretagen träning kulturell diktatur färgerna behandlar utmattning liberalt samhälle våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna behaviorismen skuldbelägger konsumenter skogen favoritmetaforen social kontext dn kropp harmonierar