FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
skogen skuldbelägger konsumenter harmonierar kropp dn social kontext favoritmetaforen biologin porrfilm behaviorismen sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler liberalt samhälle utmattning analyseras färgerna kulturell diktatur träning alkoholföretagen suicidförsök vetenskap den färdiga produkten relationen ekonomin löparnarkomanerna kvacksalvare hen-experimentet gpu över- och underskott diagnosen mediahus debatten sexuella övergrepp stigmatiserande betygssystemet skola emotionellt engagerad nämndemän strategier svin usa undvikandebeteende anekdotisk evidens besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar feminismen våldshandlingar portaler beställarkompetens flummiga termer objektiv sanning poliskåren linne sjukvården 140 tecken kontraproduktiva socialpsykologi engagemang tveksamma modeller högskolan ekonomi forska psykologiforskning tankar mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer de aderton psykologprogrammet heteronormativ psykoanalys fjällen knarkare järnrör pakter politiska landskapet metastudier älta makaroner åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser slavar sexualitet tyckande terapirummen biologisk sällskapsspel psykonomi fia ishockey kristoffer triumf utredas målarboken behaviorism parkbänkar festivalerna depressioner produktionen inlärningspsykologin coacher cypern metodik media psykologprogrammen uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur social fokusering rasitiska åsikter socioekonomisk oro normativitet historierevisionism åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler stroke rosé familjer rikspolitiken samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet kama sutra motorcyklar social fobi utvecklingspsykologi rökandet lekfulla jäv sakfrågor anekdotisk bevisföring lekbeteenden behandlare ta ansvar debatt urval juridik utreda biologiforskning sjukskrivning negern i vita huset lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar inlärningseffekterna pdt lilla torget utvecklingsprodukter förklaringsmodeller bottennivåer volvo lastvagnar falukorv nätverksfokus organisationsförändring gruppsykologin sociala medier pornografi sexigt företag kartläggning lek diktaturer planera observera julafton sociala kontexten curling personliga varumärke mindfulness bystander effect leka steg 1 miller och rollnick emotionella betingningen granskning kommuner övergreppsbeteenden sveriges politiker utvärderat bup gruppsykologiskt domstolar kritiskt tänkande fi hormon vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk alkoholförtäring kreativitet lagtexter infarkter smärta tillämpad beteendeanalys riskbruk uppsala barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare my little pony diagnoser inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller intervjuer geijer arbetsmiljölagen processer emotioner biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter psykoterapeutprogrammet utvärdera genusforskning gruppterapi klätterträdet uppmärksamhet horace egenterapi sveriges radio svt-opinion neuropsykologi universitetet arbetsbelastning studier organisationer konsulter fritid mi corona utfallsmått aron flam kotterier arbetsgivarna myndigheter ångest känslor aktivt lyssna samtalsmetodik journalister kbt covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar stress forskning beteenden organisation forskningsstöd vårdnadshavare psykologi kommunikation missbruk instruktionsvärde evidens motivation domare kognitionspsykologi barn religion ab belöningssystem system betingning kvinnor politik modell politiker dekonstruktiv kritik evolutionärt skolan mejl utmattade utbildningsnivån fredstid oheliga allianser oetiskt kollegor deaktivering personlighet ungdomar lättkränkta processen lärarna gratulationer avhumanisering av minoriteter terapeuter könen djupa avsugningar triggervarning utbildningsfabriken rasism historiekunskaper exponering licenser digitala samhället studierektor pandemi strukturella problem världspolitiken magiskt behandlingsinsatser mentala kalhyggen hot chef strukturerade övningar högskoleförordningen hen-uppfostran president kontextuellt social distansering samhället självskada säkerhetsbeteenden empati data kreti och pleti lika villkor medborgare positiva beteenden porr kunskapsbank suicid cancerbesked raska promenader mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten värvet zara larsson kraftig berusning riksbanken skrika våldsfilm flock kändisar opolistisk forskning post i kuvert organisatoriskt krångel finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden miljön ryggsäck åsiktsmaskinen stödgalor mätverktyg partners acceptans flummiga p1 utbildningsterapi kapten hallgren kristaller vänner fotbollsplanen dysfunktionella beteenden beslutsfattare palme organisatoriskt drogande kvacksalveri social nätverket jakt strukturer medarbetare prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis upprörd mellanmänskliga relationer certifieringar intranät ovärdiga kommunikation eu beteende motivationsarbete interagerar ätstörningar politisk uppfattning modellinlärning författningen hamstra svenska akademien ångestdämpande missbruksbehandling utbildningsmål kunskap vålsbrott begreppet källkritik rättsstat definiera sig genom avstånd socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet mattias lundberg rättvist samhälle gustav den tredje inlärningshistoriken teorier psykiska måendet spel yoga psykologiskt gift analyserar porr larmrapporter forskarvärlden almedalen uppesittarkvällar socialpsykologin stunthen kontexten sherlock holmes säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor kontorslandskap bagage david eberhard gp ukä ledamöterna arbetsliv släktingar ambitionsnivån operationaliserade twitter rubrikform utvärdera skolan hyllningar mobbning prediktorn anknytningsmönster läxor fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering beteendemönster psykologer sexualförbrytare ämbete urvalssystem sexiga juridiska problem gruppsykologi depression brottas bandura lerig stövel i ansiktet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering evidensbaserade metoder trender i samhället testosteron särartfeministerna psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy en skruv lös negativ ränta häxjakt sexologi universiteten självförtroende långtidseffekter alkohol regioner varumärke emotinella balansen klanderfällan terapi dålig uppfostran koncentrerar framtiden barnuppfostran förhastade slutsatser monogamin tv tro sommarstugan drog myers briggs behandlar arbetsgivare fotbollslag oseriösa politikerföraktet grupptänkande dåligt mående föräldrar