FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys historierevisionism drog sommarstugan digitala samhället processer inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran träning alkoholföretagen genusforskning gruppterapi emotioner upprörd relationen ekonomin alkohol svt-opinion klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta en skruv lös utbildningsnivån fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande svin oseriösa liberalt samhälle utmattning behandlar enorma stressorer innovationsövningar lerig stövel i ansiktet dålig uppfostran terapi monogamin färgerna kulturell diktatur framtiden ämbete långtidseffekter självförtroende universiteten emotinella balansen varumärke regioner ekonomi kvacksalvare ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott hyllningar utvärdera skolan psykologprogrammet grab them by the pussy undvikandebeteende anekdotisk evidens depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier ukä usa beställarkompetens flummiga termer etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa slavar portaler psykologer gruppsykologi sexiga psykonomi fia psykologiforskning tankar beteendemönster världspolitiken högskolan parkbänkar festivalerna operationaliserade ambitionsnivån sociala förstärkare cancer de aderton cypern david eberhard bagage fjällen avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik rasitiska åsikter metastudier sherlock holmes kontorslandskap ohälsa kliniska diagnoser likhetsfeministerna festivaler ishockey kristoffer triumf kontexten sällskapsspel socialpsykologin eu ovärdiga kommunikation teorier målarboken psykologiskt gift yoga sakfrågor psykiska måendet media psykologprogrammen inlärningshistoriken gustav den tredje organisatoriskt drogande palme socioekonomisk oro normativitet familj tystnadskultur social fokusering utbildningsterapi politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling svenska akademien hamstra bottennivåer stroke certifieringar mellanmänskliga relationer motivationsarbete beteende organisatoriskt krångel post i kuvert intranät strukturer jakt rökandet lekfulla jäv kraftig berusning zara larsson biologiforskning sjukskrivning objektiv sanning instruktion mänskliga psyket bystander effect flummiga acceptans vänner positiva beteenden medborgare övergreppsbeteenden åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget mobbning domstolar kritiskt tänkande kontextuellt opolistisk forskning kändisar miljön organisationsförändring kreativitet mentala kalhyggen värvet kartläggning strukturella problem uppsala barnbördshusen leka steg 1 sociala kontexten rasism utbildningsfabriken triggervarning cancerbesked data empati miller och rollnick gratulationer lärarna processen lättkränkta vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk självskada samhället oheliga allianser fredstid behandlingsinsatser magiskt alkoholförtäring chef hot politikerföraktet infarkter neuropsykologi instruktionsvärde universitetet evolutionärt politiker modell studier konsulter politik utfallsmått belöningssystem corona betingning aron flam domare religion samtalsmetodik ångest journalister covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön missbruk stress forskning beteenden organisation forskningsstöd vårdnadshavare kommunikation psykologi beteendenförändringar evidens arbetsgivarna myndigheter aktivt lyssna kognitionspsykologi barn system kotterier kvinnor mi fritid organisationer dekonstruktiv kritik arbetsbelastning känslor skolan kbt mejl motivation modellinlärning kropp harmonierar definiera sig genom avstånd strukturerade övningar smärta president egenterapi social distansering uppmärksamhet säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen bup utvärderat sveriges politiker geijer mindfulness personliga varumärke curling kunskapsbank suicid studierektor planera diktaturer lek flock julafton lagtexter gruppsykologin nätverksfokus företag sexigt hormon fi förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners falukorv volvo lastvagnar inlärningseffekterna lika villkor kapten hallgren kristaller fotbollsplanen pdt beslutsfattare raska promenader urval kvacksalveri social nätverket dysfunktionella beteenden medarbetare observera riksbanken skrika besmittar företeelser och beteenden utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden bandura sociala medier finkalibrerad våg emotionellt engagerad interagerar social fobi motorcyklar ab stödgalor mätverktyg ångestdämpande familjer rosé emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap metodik juridik coacher debatt socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis utredas depressioner uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande biologisk larmrapporter forskarvärlden säljaren författningen presentationsteknik åklagare åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande vålsbrott begreppet ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner älta mattias lundberg rättvist samhälle inlärningspsykologin historiekunskaper mänskliga beteenden psykoanalys läxor spel behaviorism tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster almedalen uppesittarkvällar urvalssystem juridiska problem socialpsykologi kontraproduktiva aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen gruppsykologiskt beteendeaktivering depression brottas politiska landskapet pakter järnrör knarkare undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället twitter rubrikform mediahus diagnosen skola betygssystemet stigmatiserande fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan gpu hen-experimentet 140 tecken sjukvården linne poliskåren analyseras vetenskap suicidförsök våldshandlingar feminismen behaviorismen myers briggs biologin tv tro testosteron särartfeministerna nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext sexuella övergrepp debatten horace oetiskt kollegor utmattade ungdomar löparnarkomanerna omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer deaktivering personlighet arbetsmiljölagen koncentrerar intervjuer oseriösa modeller cannabis terapeuter könen våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna pandemi riskbruk exponering licenser