johanwaara

 

FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION 

28 december 2017 « Tillbaka

I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
 
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
 
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

rubrikform twitter stigmatiserande betygssystemet skola diagnosen mediahus strategier ukä usa undvikandebeteende anekdotisk evidens depressionsymtom psykologiska mekanismer rädlsa slavar portaler beställarkompetens flummiga termer etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi psykonomi fia kontraproduktiva socialpsykologi juridiska problem urvalssystem parkbänkar festivalerna psykologiforskning tankar beteendemönster världspolitiken högskolan cypern operationaliserade ambitionsnivån sociala förstärkare cancer de aderton rasitiska åsikter metastudier älta makaroner släktingar arbetsliv ledamöterna likhetsfeministerna festivaler tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet åklagare presentationsteknik uppsala universitet ishockey kristoffer triumf kontexten sällskapsspel socialpsykologin yoga sakfrågor psykiska måendet teorier målarboken psykologiskt gift coacher juridik metodik media psykologprogrammen inlärningshistoriken gustav den tredje dokusåpa emotionella utmaningar kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden lovord enögda stödgalor ab politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling svenska akademien organisatoriskt krångel post i kuvert intranät certifieringar mellanmänskliga relationer motivationsarbete beteende riksbanken observera medarbetare strukturer jakt rökandet lekfulla jäv bystander effect biologiforskning sjukskrivning objektiv sanning instruktion mänskliga psyket övergreppsbeteenden flummiga acceptans vänner positiva beteenden medborgare kontextuellt åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget mobbning domstolar kritiskt tänkande mentala kalhyggen sexigt företag nätverksfokus gruppsykologin planera studierektor värvet kartläggning strukturella problem uppsala triggervarning cancerbesked suicid kunskapsbank curling personliga varumärke kommuner psykoterapeutprogrammet kreti och pleti data empati miller och rollnick gratulationer lärarna oheliga allianser fredstid vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk självskada samhället kropp modellinlärning behandlingsinsatser magiskt alkoholförtäring chef drog sommarstugan digitala samhället licenser exponering riskbruk pandemi koncentrerar arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran löparnarkomanerna ungdomar personlighet deaktivering biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter debatten sexuella övergrepp svt-opinion klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande lerig stövel i ansiktet tro tv biologin myers briggs behaviorismen framtiden ämbete dålig uppfostran terapi monogamin färgerna kulturell diktatur regioner ekonomi kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan generalisering läs- och skrivkunskaper arbetsbelastning känslor modell dekonstruktiv kritik konsulter politik utfallsmått kotterier corona system kognitionspsykologi aktivt lyssna samtalsmetodik religion evidens journalister neuropsykologi instruktionsvärde universitetet psykologi kommunikation missbruk beteendenförändringar forskningsstöd organisation beteenden forskning stress vårdnadshavare arbetsmiljön psykisk ohälsa covid-19 kbt mejl motivation ångest myndigheter arbetsgivarna domare aron flam betingning barn belöningssystem kvinnor mi fritid organisationer studier politiker evolutionärt skolan varumärke emotinella balansen universiteten självförtroende långtidseffekter fälldin varning linne poliskåren analyseras vetenskap suicidförsök 140 tecken sjukvården innovationsövningar enorma stressorer behandlar utmattning liberalt samhälle våldshandlingar feminismen nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext testosteron särartfeministerna horace oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån en skruv lös ekonomin relationen upprörd emotioner gruppterapi genusforskning alkohol intervjuer oseriösa modeller cannabis terapeuter könen alkoholföretagen träning historierevisionism tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna harmonierar definiera sig genom avstånd strukturerade övningar smärta infarkter politikerföraktet hot uppmärksamhet säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president egenterapi social distansering granskning emotionella betingningen bup utvärderat sveriges politiker lättkränkta processen utbildningsfabriken rasism sociala kontexten steg 1 leka geijer mindfulness diktaturer lek flock julafton barnbördshusen kreativitet organisationsförändring miljön kändisar opolistisk forskning lagtexter förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners falukorv volvo lastvagnar hormon fi kapten hallgren kristaller fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna lika villkor urval kvacksalveri social nätverket dysfunktionella beteenden beslutsfattare raska promenader skrika besmittar företeelser och beteenden utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning finkalibrerad våg emotionellt engagerad interagerar social fobi motorcyklar bandura sociala medier mätverktyg ångestdämpande familjer rosé stroke bottennivåer hamstra tystnadskultur familj normativitet oro socioekonomisk utbildningsterapi social fokusering debatt socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet palme organisatoriskt drogande rabblakunskaper polis utredas depressioner prostituerade universitetsvärlden globala marknaden samhällsbärande biologisk larmrapporter forskarvärlden ovärdiga kommunikation eu kliniska diagnoser ohälsa kontorslandskap sherlock holmes säljaren författningen källkritik rättsstat avhumanisering av minoriteter fjällen bagage david eberhard vålsbrott begreppet inlärningspsykologin historiekunskaper mänskliga beteenden psykoanalys mattias lundberg rättvist samhälle tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor spel behaviorism sexiga gruppsykologi psykologer almedalen uppesittarkvällar gemene hen gruppsykologiskt beteendeaktivering depression brottas aldrig bättre förr jungfrusilen järnrör knarkare undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället politiska landskapet pakter utvärdera skolan hyllningar över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy psykologprogrammet