FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
psykologiforskning tankar beteendemönster generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin läxor psykoanalys mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer de aderton psykologprogrammet heteronormativ älta makaroner släktingar arbetsliv ledamöterna ukä gp tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser slavar sexualitet ishockey kristoffer triumf kontexten stunthen socialpsykologin uppesittarkvällar almedalen teorier analyserar porr psykologiskt gift yoga spel psykiska måendet kognitiva förmågan socialtjänst inlärningshistoriken gustav den tredje rättvist samhälle mattias lundberg utbildningsdepartementet oro normativitet definiera sig genom avstånd rättsstat källkritik begreppet vålsbrott politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling ångestdämpande svenska akademien hamstra författningen modellinlärning motorcyklar social fobi interagerar motivationsarbete beteende eu ovärdiga kommunikation intranät strukturer jakt upprörd polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade medarbetare dysfunktionella beteenden ta ansvar debatt urval juridik utreda flummiga acceptans negern i vita huset lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar inlärningseffekterna volvo lastvagnar falukorv partners mätverktyg stödgalor opolistisk forskning kändisar miljön fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel post i kuvert julafton flock våldsfilm skrika riksbanken kraftig berusning zara larsson steg 1 sociala kontexten curling personliga varumärke mindfulness bystander effect leka utvärderat bup porr positiva beteenden medborgare lika villkor kreti och pleti hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden självskada samhället social distansering kontextuellt president behandlingsinsatser magiskt alkoholförtäring kreativitet lagtexter infarkter licenser exponering världspolitiken strukturella problem pandemi studierektor digitala samhället processer inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller intervjuer geijer arbetsmiljölagen personlighet deaktivering avhumanisering av minoriteter gratulationer lärarna processen lättkränkta ungdomar utmattade kollegor oetiskt oheliga allianser fredstid utbildningsnivån fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande politikerföraktet oseriösa liberalt samhälle utmattning behandlar myers briggs drog sommarstugan suicidförsök vetenskap analyseras färgerna kulturell diktatur träning alkoholföretagen hen-experimentet gpu klanderfällan emotinella balansen varumärke regioner alkohol långtidseffekter betygssystemet skola sexologi häxjakt negativ ränta en skruv lös grab them by the pussy trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden depressionsymtom psykologiska mekanismer särartfeministerna testosteron brottas depression beteendeaktivering etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa lerig stövel i ansiktet bandura kontraproduktiva socialpsykologi objektiv sanning poliskåren linne sjukvården 140 tecken dekonstruktiv kritik organisationer konsulter modell mi corona betingning aron flam kotterier religion arbetsgivarna barn känslor aktivt lyssna samtalsmetodik instruktionsvärde journalister mejl skolan arbetsbelastning psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar covid-19 forskningsstöd organisation beteenden forskning stress missbruk vårdnadshavare psykologi kommunikation evolutionärt universitetet neuropsykologi kbt evidens motivation domare kognitionspsykologi ångest myndigheter ab belöningssystem utfallsmått system kvinnor fritid politik politiker studier sexualförbrytare ämbete urvalssystem sexiga juridiska problem gruppsykologi psykologer portaler våldshandlingar feminismen innovationsövningar enorma stressorer besmittar företeelser och beteenden flummiga termer beställarkompetens usa svin strategier nämndemän emotionellt engagerad anekdotisk evidens undvikandebeteende stigmatiserande sexuella övergrepp debatten mediahus diagnosen över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor kvacksalvare löparnarkomanerna ekonomin relationen den färdiga produkten universiteten självförtroende dålig uppfostran koncentrerar framtiden barnuppfostran förhastade slutsatser monogamin terapi våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna behaviorismen porrfilm biologin tv tro dn kropp harmonierar skuldbelägger konsumenter skogen favoritmetaforen social kontext sveriges radio egenterapi horace uppmärksamhet klätterträdet svt-opinion utvärdera psykoterapeutprogrammet omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer emotioner gruppterapi genusforskning djupa avsugningar triggervarning utbildningsfabriken rasism historiekunskaper terapeuter könen pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen uppsala riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony mentala kalhyggen hot chef strukturerade övningar smärta vårdnadshavarna hormon fi kritiskt tänkande domstolar gruppsykologiskt kärnfamiljstänk helena löfgrens sveriges politiker övergreppsbeteenden kommuner granskning emotionella betingningen miller och rollnick empati data cancerbesked raska promenader mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten kunskapsbank suicid observera planera diktaturer lek kartläggning värvet pornografi sociala medier gruppsykologin organisationsförändring nätverksfokus företag sexigt bottennivåer förklaringsmodeller utvecklingsprodukter lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen p1 utbildningsterapi kapten hallgren kristaller vänner fotbollsplanen pdt beslutsfattare palme organisatoriskt drogande kvacksalveri social nätverket sjukskrivning biologiforskning anekdotisk bevisföring sakfrågor jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden kama sutra uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande rikspolitiken mellanmänskliga relationer certifieringar stroke festivaler likhetsfeministerna presentationsteknik åklagare historierevisionism familjer rosé socioekonomisk rasitiska åsikter social fokusering tystnadskultur familj uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap metodik cypern coacher inlärningspsykologin produktionen psykologprogrammen media festivalerna parkbänkar behaviorism målarboken utredas depressioner fia psykonomi sällskapsspel biologisk larmrapporter forskarvärlden säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor kontorslandskap sherlock holmes metastudier politiska landskapet pakter järnrör knarkare fjällen bagage david eberhard twitter rubrikform utvärdera skolan hyllningar mobbning ambitionsnivån operationaliserade forska ekonomi högskolan tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster