johanwaara

 

FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION 

28 december 2017 « Tillbaka

I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
 
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
 
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

läs- och skrivkunskaper varning fälldin läxor anknytningsmönster prediktorn engagemang tveksamma modeller de aderton psykologprogrammet heteronormativ psykoanalys mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer pakter politiska landskapet metastudier älta makaroner släktingar arbetsliv kliniska diagnoser slavar sexualitet tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet ohälsa socialpsykologin uppesittarkvällar almedalen forskarvärlden larmrapporter biologisk sällskapsspel behaviorism parkbänkar festivalerna depressioner utredas målarboken coacher cypern metodik media psykologprogrammen produktionen inlärningspsykologin källkritik begreppet vålsbrott kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden familj svenska akademien hamstra författningen modellinlärning politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling ångestdämpande beteende eu ovärdiga kommunikation intranät certifieringar mellanmänskliga relationer rikspolitiken samhällsbärande jäv sakfrågor anekdotisk bevisföring lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi rökandet lekfulla organisatoriskt drogande palme beslutsfattare dysfunktionella beteenden ta ansvar debatt kapten hallgren utbildningsterapi p1 flummiga acceptans negern i vita huset lovord enögda stödgalor åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget utvecklingsprodukter gruppsykologin sociala medier pornografi sexigt företag nätverksfokus organisationsförändring diktaturer planera observera julafton flock våldsfilm skrika mänskliga psyket raska promenader cancerbesked suicid kunskapsbank konsumtionen och konsumenten instruktion medborgare lika villkor kreti och pleti data empati miller och rollnick emotionella betingningen samhället social distansering kontextuellt president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden självskada chef hot mentala kalhyggen behandlingsinsatser magiskt alkoholförtäring pandemi studierektor digitala samhället licenser exponering världspolitiken strukturella problem intervjuer geijer arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller omgiven av idioter psykoterapeutprogrammet utvärdera genusforskning gruppterapi emotioner biologiska markörer handpåläggning oheliga allianser fredstid utbildningsnivån utmattade kollegor oetiskt kropp dn social kontext favoritmetaforen skogen skuldbelägger konsumenter harmonierar drog sommarstugan tro tv biologin porrfilm kulturell diktatur träning alkoholföretagen suicidförsök vetenskap analyseras färgerna varumärke regioner alkohol långtidseffekter självförtroende universiteten den färdiga produkten relationen negativ ränta en skruv lös grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott diagnosen psykologiska mekanismer särartfeministerna testosteron trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden depressionsymtom arbets- och organisationspsykologi rädlsa lerig stövel i ansiktet bandura brottas depression beteendeaktivering etiketterings- och fokuseringsfällan linne sjukvården 140 tecken kontraproduktiva socialpsykologi objektiv sanning poliskåren studier organisationer politiker politik mi corona system aron flam ab arbetsgivarna myndigheter ångest aktivt lyssna domare samtalsmetodik instruktionsvärde journalister mejl skolan evolutionärt psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar covid-19 forskningsstöd organisation beteenden forskning stress missbruk vårdnadshavare psykologi kommunikation arbetsbelastning universitetet neuropsykologi kbt evidens motivation känslor kognitionspsykologi barn religion belöningssystem kotterier betingning utfallsmått kvinnor modell fritid konsulter dekonstruktiv kritik sexiga juridiska problem gruppsykologi psykologer sexualförbrytare ämbete urvalssystem enorma stressorer besmittar företeelser och beteenden flummiga termer beställarkompetens portaler våldshandlingar feminismen innovationsövningar nämndemän emotionellt engagerad anekdotisk evidens undvikandebeteende usa svin strategier häxjakt sexologi skola betygssystemet stigmatiserande sexuella övergrepp debatten mediahus emotinella balansen klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare löparnarkomanerna ekonomin barnuppfostran förhastade slutsatser monogamin terapi dålig uppfostran koncentrerar framtiden myers briggs behandlar utmattning liberalt samhälle våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna behaviorismen dåligt mående föräldrar arbetsgivare fotbollslag oseriösa politikerföraktet grupptänkande uppmärksamhet klätterträdet svt-opinion sveriges radio egenterapi horace gratulationer avhumanisering av minoriteter deaktivering personlighet ungdomar lättkränkta processen lärarna rasism historiekunskaper terapeuter könen djupa avsugningar triggervarning utbildningsfabriken riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen uppsala strukturerade övningar smärta infarkter lagtexter kreativitet domstolar gruppsykologiskt kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna hormon fi kritiskt tänkande positiva beteenden porr bup utvärderat sveriges politiker övergreppsbeteenden kommuner granskning curling sociala kontexten steg 1 leka bystander effect mindfulness personliga varumärke lek kartläggning värvet zara larsson kraftig berusning riksbanken finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden miljön kändisar opolistisk forskning post i kuvert organisatoriskt krångel mätverktyg partners falukorv volvo lastvagnar bottennivåer förklaringsmodeller kristaller vänner fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna emotionella utmaningar dokusåpa kvacksalveri social nätverket sjukskrivning biologiforskning utreda juridik urval polis upprörd jakt strukturer medarbetare prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper motivationsarbete interagerar social fobi motorcyklar kama sutra uppsala universitet globala marknaden åklagare historierevisionism familjer rosé stroke festivaler likhetsfeministerna presentationsteknik rättsstat definiera sig genom avstånd normativitet oro socioekonomisk rasitiska åsikter social fokusering tystnadskultur inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet mattias lundberg rättvist samhälle gustav den tredje analyserar porr teorier psykiska måendet spel yoga psykologiskt gift stunthen kontexten kristoffer triumf ishockey fia psykonomi gemene hen dåliga arbetsvilkor kontorslandskap sherlock holmes säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen järnrör knarkare fjällen bagage david eberhard gp ukä ledamöterna hyllningar mobbning ambitionsnivån operationaliserade twitter rubrikform utvärdera skolan generalisering beteendemönster tankar psykologiforskning forska ekonomi högskolan