johanwaara

 

FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION 

28 december 2017 « Tillbaka

I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
 
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
 
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

uppsala universitet ishockey kristoffer triumf kontexten sällskapsspel socialpsykologin eu prostituerade depressioner utredas polis rabblakunskaper universitetsvärlden palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst debatt coacher emotionella utmaningar kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden lovord enögda dokusåpa bottennivåer stroke rosé familjer ångestdämpande mätverktyg stödgalor bandura motorcyklar social fobi interagerar emotionellt engagerad finkalibrerad våg sociala medier zara larsson lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi besmittar företeelser och beteenden skrika riksbanken bystander effect biologiforskning sjukskrivning objektiv sanning instruktion mänskliga psyket övergreppsbeteenden flummiga acceptans vänner positiva beteenden medborgare kontextuellt åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget mobbning domstolar kritiskt tänkande lagtexter opolistisk forskning kändisar miljön organisationsförändring kreativitet julafton flock lek diktaturer planera geijer leka steg 1 sociala kontexten rasism utbildningsfabriken triggervarning lättkränkta sveriges politiker utvärderat bup emotionella betingningen granskning kommuner fredstid vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk självskada samhället oheliga allianser politikerföraktet infarkter smärta strukturerade övningar definiera sig genom avstånd harmonierar kropp våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys historierevisionism drog koncentrerar arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran träning ungdomar personlighet deaktivering biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter löparnarkomanerna sexuella övergrepp svt-opinion klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande lerig stövel i ansiktet tro tv biologin myers briggs behaviorismen feminismen 140 tecken suicidförsök vetenskap analyseras poliskåren linne sjukvården fälldin långtidseffekter självförtroende universiteten emotinella balansen varumärke regioner twitter stigmatiserande betygssystemet skola diagnosen mediahus rubrikform politiska landskapet trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden knarkare järnrör pakter aldrig bättre förr brottas depression beteendeaktivering gruppsykologiskt gemene hen jungfrusilen fia kontraproduktiva socialpsykologi juridiska problem urvalssystem uppesittarkvällar festivalerna psykologiforskning tankar beteendemönster världspolitiken högskolan parkbänkar mattias lundberg psykoanalys mänskliga beteenden historiekunskaper inlärningspsykologin rättvist samhälle vålsbrott david eberhard bagage fjällen avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik författningen säljaren sherlock holmes kontorslandskap ohälsa kliniska diagnoser likhetsfeministerna fritid mi kvinnor kotterier barn betingning aron flam aktivt lyssna arbetsgivarna myndigheter ångest motivation mejl kbt skolan evolutionärt politiker studier organisationer kommunikation vårdnadshavare beteendenförändringar psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 missbruk arbetsmiljön psykisk ohälsa dekonstruktiv kritik modell känslor arbetsbelastning universitetet instruktionsvärde neuropsykologi journalister evidens religion samtalsmetodik domare kognitionspsykologi system corona belöningssystem utfallsmått politik konsulter presentationsteknik åklagare åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande festivaler begreppet ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner älta metastudier rasitiska åsikter de aderton cancer sociala förstärkare ambitionsnivån operationaliserade cypern behaviorism tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor spel psykonomi sexiga gruppsykologi psykologer almedalen slavar rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan flummiga termer beställarkompetens portaler ukä strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom anekdotisk evidens undvikandebeteende usa psykologprogrammet utvärdera skolan hyllningar över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy varning läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare ekonomi framtiden kulturell diktatur färgerna monogamin terapi dålig uppfostran ämbete innovationsövningar enorma stressorer behandlar utmattning liberalt samhälle våldshandlingar särartfeministerna nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext testosteron debatten horace oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån en skruv lös ekonomin relationen upprörd emotioner gruppterapi genusforskning alkohol intervjuer oseriösa modeller cannabis terapeuter könen alkoholföretagen sociala förstärkarna pandemi riskbruk exponering licenser digitala samhället sommarstugan hot chef alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser modellinlärning egenterapi social distansering uppmärksamhet säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president processen lärarna gratulationer miller och rollnick empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet mindfulness personliga varumärke curling kunskapsbank suicid cancerbesked barnbördshusen uppsala strukturella problem kartläggning värvet studierektor gruppsykologin nätverksfokus företag sexigt mentala kalhyggen fi förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners falukorv volvo lastvagnar hormon lika villkor kapten hallgren kristaller fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna raska promenader urval kvacksalveri social nätverket dysfunktionella beteenden beslutsfattare kraftig berusning jäv lekfulla rökandet jakt strukturer medarbetare observera organisatoriskt krångel beteende motivationsarbete mellanmänskliga relationer certifieringar intranät post i kuvert hamstra svenska akademien missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning ab utbildningsterapi social fokusering tystnadskultur familj normativitet oro socioekonomisk organisatoriskt drogande gustav den tredje inlärningshistoriken psykologprogrammen media metodik juridik yoga psykologiskt gift målarboken teorier psykiska måendet sakfrågor globala marknaden samhällsbärande biologisk larmrapporter forskarvärlden ovärdiga kommunikation