johanwaara

 

FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION 

28 december 2017 « Tillbaka

I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
 
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
 
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

kristaller kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen utvecklingsprodukter förklaringsmodeller fi hormon volvo lastvagnar falukorv partners organisationsförändring kreativitet mentala kalhyggen sexigt företag nätverksfokus strukturella problem uppsala barnbördshusen julafton flock curling personliga varumärke mindfulness geijer leka steg 1 sociala kontexten gratulationer lärarna processen lättkränkta sveriges politiker utvärderat bup självskada samhället oheliga allianser fredstid vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk alkoholförtäring chef hot politikerföraktet infarkter smärta strukturerade övningar pandemi sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys rikspolitiken barnuppfostran träning alkoholföretagen könen terapeuter cannabis relationen ekonomin alkohol genusforskning gruppterapi emotioner upprörd häxjakt negativ ränta en skruv lös utbildningsnivån utmattade kollegor dåligt mående grupptänkande svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar myers briggs behaviorismen feminismen våldshandlingar liberalt samhälle utmattning behandlar poliskåren linne sjukvården 140 tecken suicidförsök vetenskap analyseras generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin långtidseffekter självförtroende universiteten diagnosen mediahus rubrikform twitter stigmatiserande betygssystemet skola depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier ukä usa undvikandebeteende anekdotisk evidens gruppsykologiskt gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr brottas depression beteendeaktivering sexiga psykonomi fia kontraproduktiva socialpsykologi juridiska problem högskolan parkbänkar festivalerna psykologiforskning tankar beteendemönster världspolitiken inlärningspsykologin rättvist samhälle mattias lundberg psykoanalys mänskliga beteenden historiekunskaper rättsstat källkritik rasitiska åsikter metastudier älta makaroner släktingar ohälsa kliniska diagnoser likhetsfeministerna festivaler tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet ishockey kristoffer triumf kontexten målarboken psykologiskt gift yoga sakfrågor psykiska måendet teorier inlärningshistoriken gustav den tredje organisatoriskt drogande palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden svenska akademien hamstra bottennivåer stroke rosé familjer emotionellt engagerad finkalibrerad våg sociala medier bandura motorcyklar social fobi interagerar besmittar företeelser och beteenden skrika riksbanken observera medarbetare strukturer jakt rökandet instruktion mänskliga psyket bystander effect biologiforskning sjukskrivning objektiv sanning aron flam aktivt lyssna arbetsgivarna myndigheter ångest motivation mejl kbt skolan politiker evolutionärt studier organisationer fritid utfallsmått kvinnor kotterier barn betingning arbetsmiljön vårdnadshavare covid-19 psykisk ohälsa forskningsstöd forskning beteenden organisation stress psykologi beteendenförändringar missbruk kommunikation system corona belöningssystem mi politik konsulter dekonstruktiv kritik modell arbetsbelastning känslor universitetet instruktionsvärde neuropsykologi journalister evidens religion samtalsmetodik domare kognitionspsykologi social nätverket dysfunktionella beteenden beslutsfattare raska promenader urval kvacksalveri utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning jäv lekfulla motivationsarbete mellanmänskliga relationer certifieringar intranät post i kuvert organisatoriskt krångel beteende missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning ab stödgalor mätverktyg ångestdämpande normativitet oro socioekonomisk utbildningsterapi social fokusering tystnadskultur familj psykologprogrammen media metodik juridik coacher debatt utredas depressioner prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis biologisk larmrapporter forskarvärlden ovärdiga kommunikation eu socialpsykologin sällskapsspel kontorslandskap sherlock holmes säljaren författningen presentationsteknik åklagare avhumanisering av minoriteter fjällen bagage david eberhard vålsbrott begreppet ledamöterna arbetsliv sociala förstärkare ambitionsnivån operationaliserade cypern de aderton cancer engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor spel behaviorism tveksamma modeller gruppsykologi psykologer almedalen uppesittarkvällar urvalssystem etiketterings- och fokuseringsfällan flummiga termer beställarkompetens portaler slavar rädlsa arbets- och organisationspsykologi undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället politiska landskapet pakter järnrör knarkare över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy psykologprogrammet utvärdera skolan hyllningar klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare ekonomi regioner varumärke emotinella balansen monogamin terapi dålig uppfostran ämbete framtiden kulturell diktatur färgerna biologin tv tro lerig stövel i ansiktet innovationsövningar enorma stressorer negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext testosteron särartfeministerna nämndemän ta ansvar klätterträdet svt-opinion sexuella övergrepp debatten horace oetiskt biologiska markörer deaktivering personlighet ungdomar löparnarkomanerna omgiven av idioter handpåläggning inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen koncentrerar intervjuer oseriösa modeller riskbruk exponering licenser digitala samhället sommarstugan drog historierevisionism magiskt behandlingsinsatser modellinlärning kropp harmonierar definiera sig genom avstånd säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president egenterapi social distansering uppmärksamhet miller och rollnick empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen kunskapsbank suicid cancerbesked triggervarning utbildningsfabriken rasism kartläggning värvet studierektor planera diktaturer lek miljön kändisar opolistisk forskning lagtexter gruppsykologin mobbning lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen kontextuellt kritiskt tänkande domstolar vänner acceptans flummiga övergreppsbeteenden medborgare positiva beteenden