FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
svenska akademien hamstra författningen modellinlärning politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling ångestdämpande beteende eu ovärdiga kommunikation intranät certifieringar mellanmänskliga relationer rikspolitiken samhällsbärande rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade medarbetare strukturer jakt upprörd polis urval juridik utreda biologiforskning sjukskrivning social nätverket kristaller kapten hallgren utbildningsterapi p1 flummiga acceptans negern i vita huset lovord mätverktyg stödgalor åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget organisationsförändring gruppsykologin sociala medier pornografi sexigt företag nätverksfokus skrika riksbanken kraftig berusning zara larsson värvet kartläggning lek personliga varumärke mindfulness bystander effect leka steg 1 sociala kontexten curling medborgare lika villkor kreti och pleti data empati miller och rollnick emotionella betingningen samhället social distansering kontextuellt president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden självskada chef hot mentala kalhyggen behandlingsinsatser magiskt alkoholförtäring pandemi studierektor digitala samhället licenser exponering världspolitiken strukturella problem utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar könen terapeuter historiekunskaper rasism lärarna processen lättkränkta ungdomar personlighet deaktivering avhumanisering av minoriteter gratulationer horace egenterapi sveriges radio svt-opinion klätterträdet uppmärksamhet harmonierar kropp dn social kontext favoritmetaforen skogen skuldbelägger konsumenter behaviorismen sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler liberalt samhälle utmattning behandlar barnuppfostran framtiden koncentrerar dålig uppfostran terapi monogamin förhastade slutsatser relationen ekonomin löparnarkomanerna kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan emotinella balansen negativ ränta en skruv lös grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott diagnosen psykologiska mekanismer särartfeministerna testosteron trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden depressionsymtom arbets- och organisationspsykologi rädlsa lerig stövel i ansiktet bandura brottas depression beteendeaktivering etiketterings- och fokuseringsfällan sexiga urvalssystem ämbete sexualförbrytare psykologer gruppsykologi juridiska problem tveksamma modeller högskolan ekonomi forska psykologiforskning tankar beteendemönster generalisering utvärdera skolan rubrikform twitter operationaliserade ambitionsnivån mobbning hyllningar järnrör pakter politiska landskapet metastudier älta makaroner släktingar ohälsa kliniska diagnoser slavar sexualitet tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet socialpsykologin uppesittarkvällar almedalen forskarvärlden larmrapporter biologisk sällskapsspel behaviorism parkbänkar festivalerna depressioner utredas målarboken coacher cypern metodik media psykologprogrammen produktionen inlärningspsykologin källkritik begreppet vålsbrott kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden familj corona system aron flam ab arbetsgivarna myndigheter ångest aktivt lyssna domare samtalsmetodik journalister kbt mejl skolan evolutionärt dekonstruktiv kritik politiker modell politik kvinnor vårdnadshavare missbruk kommunikation psykologi forskningsstöd organisation beteenden forskning stress psykisk ohälsa covid-19 beteendenförändringar arbetsmiljön mi fritid konsulter organisationer studier arbetsbelastning universitetet neuropsykologi instruktionsvärde evidens motivation känslor kognitionspsykologi barn religion belöningssystem kotterier betingning utfallsmått rättsstat definiera sig genom avstånd normativitet oro socioekonomisk rasitiska åsikter social fokusering tystnadskultur inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet mattias lundberg rättvist samhälle gustav den tredje analyserar porr teorier psykiska måendet spel yoga psykologiskt gift stunthen kontexten kristoffer triumf ishockey fia psykonomi dåliga arbetsvilkor kontorslandskap sherlock holmes säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen knarkare fjällen bagage david eberhard gp ukä ledamöterna arbetsliv sociala förstärkare mänskliga beteenden psykoanalys heteronormativ psykologprogrammet de aderton cancer engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor fälldin varning läs- och skrivkunskaper poliskåren objektiv sanning socialpsykologi kontraproduktiva 140 tecken sjukvården linne enorma stressorer besmittar företeelser och beteenden flummiga termer beställarkompetens portaler våldshandlingar feminismen innovationsövningar nämndemän emotionellt engagerad anekdotisk evidens undvikandebeteende usa svin strategier häxjakt sexologi skola betygssystemet stigmatiserande sexuella övergrepp debatten mediahus den färdiga produkten universiteten självförtroende långtidseffekter alkohol regioner varumärke färgerna analyseras vetenskap suicidförsök alkoholföretagen träning kulturell diktatur porrfilm biologin tv tro sommarstugan drog myers briggs föräldrar arbetsgivare fotbollslag oseriösa politikerföraktet grupptänkande dåligt mående kollegor utmattade utbildningsnivån fredstid oheliga allianser oetiskt biologiska markörer emotioner gruppterapi genusforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet omgiven av idioter handpåläggning cannabis inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen geijer intervjuer oseriösa modeller riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen uppsala strukturerade övningar smärta infarkter lagtexter kreativitet domstolar gruppsykologiskt kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna hormon fi kritiskt tänkande positiva beteenden porr bup utvärderat sveriges politiker övergreppsbeteenden kommuner granskning konsumtionen och konsumenten kunskapsbank suicid cancerbesked raska promenader mänskliga psyket instruktion våldsfilm flock julafton observera planera diktaturer fruktansvärda förhållanden miljön kändisar opolistisk forskning post i kuvert organisatoriskt krångel finkalibrerad våg partners falukorv volvo lastvagnar bottennivåer förklaringsmodeller utvecklingsprodukter vänner fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna emotionella utmaningar dokusåpa enögda debatt ta ansvar dysfunktionella beteenden beslutsfattare palme organisatoriskt drogande kvacksalveri rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden anekdotisk bevisföring sakfrågor jäv lekfulla motivationsarbete interagerar social fobi motorcyklar kama sutra uppsala universitet globala marknaden åklagare historierevisionism familjer rosé stroke festivaler likhetsfeministerna presentationsteknik