johanwaara

 

FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION 

28 december 2017 « Tillbaka

I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
 
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
 
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys historierevisionism drog sommarstugan arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran träning alkohol genusforskning gruppterapi emotioner upprörd relationen ekonomin sexuella övergrepp svt-opinion klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta en skruv lös oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande svin tro tv biologin myers briggs behaviorismen feminismen 140 tecken suicidförsök vetenskap analyseras poliskåren linne sjukvården fälldin långtidseffekter självförtroende universiteten emotinella balansen varumärke regioner ekonomi grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott hyllningar utvärdera skolan psykologprogrammet trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden knarkare järnrör pakter politiska landskapet brottas depression beteendeaktivering gruppsykologiskt gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr kontraproduktiva socialpsykologi juridiska problem urvalssystem uppesittarkvällar festivalerna psykologiforskning tankar beteendemönster världspolitiken högskolan parkbänkar mattias lundberg psykoanalys mänskliga beteenden historiekunskaper inlärningspsykologin rättvist samhälle vålsbrott david eberhard bagage fjällen avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik rasitiska åsikter säljaren sherlock holmes kontorslandskap ohälsa kliniska diagnoser likhetsfeministerna ovärdiga kommunikation forskarvärlden larmrapporter biologisk samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet psykiska måendet teorier målarboken psykologiskt gift yoga sakfrågor metodik media psykologprogrammen inlärningshistoriken gustav den tredje organisatoriskt drogande emotionella utmaningar kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden lovord enögda dokusåpa ab politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling svenska akademien hamstra bottennivåer intranät certifieringar mellanmänskliga relationer motivationsarbete beteende organisatoriskt krångel post i kuvert medarbetare strukturer jakt rökandet lekfulla jäv kraftig berusning bystander effect biologiforskning sjukskrivning objektiv sanning instruktion mänskliga psyket övergreppsbeteenden flummiga acceptans vänner positiva beteenden medborgare hormon volvo lastvagnar falukorv partners utvecklingsprodukter förklaringsmodeller fi mentala kalhyggen sexigt företag nätverksfokus gruppsykologin lagtexter värvet kartläggning strukturella problem uppsala barnbördshusen geijer leka steg 1 sociala kontexten rasism utbildningsfabriken triggervarning kreti och pleti data empati miller och rollnick gratulationer lärarna processen president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden uppmärksamhet social distansering egenterapi modellinlärning behandlingsinsatser magiskt alkoholförtäring chef hot politikerföraktet neuropsykologi instruktionsvärde universitetet arbetsbelastning känslor modell dekonstruktiv kritik konsulter politik utfallsmått belöningssystem corona betingning aron flam domare samtalsmetodik religion ångest journalister covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön missbruk stress forskning beteenden organisation forskningsstöd vårdnadshavare kommunikation psykologi beteendenförändringar evidens myndigheter arbetsgivarna aktivt lyssna kognitionspsykologi barn system kotterier kvinnor mi fritid organisationer studier politiker evolutionärt skolan kbt mejl motivation kropp harmonierar definiera sig genom avstånd strukturerade övningar smärta infarkter fredstid oheliga allianser samhället självskada kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen bup utvärderat sveriges politiker lättkränkta mindfulness personliga varumärke curling kunskapsbank suicid cancerbesked studierektor planera diktaturer lek flock julafton kreativitet organisationsförändring miljön kändisar opolistisk forskning kontextuellt kritiskt tänkande domstolar mobbning lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen lika villkor kapten hallgren kristaller fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna raska promenader urval kvacksalveri social nätverket dysfunktionella beteenden beslutsfattare observera riksbanken skrika besmittar företeelser och beteenden utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden zara larsson sociala medier finkalibrerad våg emotionellt engagerad interagerar social fobi motorcyklar bandura stödgalor mätverktyg ångestdämpande familjer rosé stroke utbildningsterapi social fokusering tystnadskultur familj normativitet oro socioekonomisk juridik coacher debatt socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet palme universitetsvärlden rabblakunskaper polis utredas depressioner prostituerade eu socialpsykologin sällskapsspel kontexten kristoffer triumf ishockey författningen presentationsteknik åklagare åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande festivaler begreppet ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner älta metastudier cypern de aderton cancer sociala förstärkare ambitionsnivån operationaliserade spel behaviorism tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor fia psykonomi sexiga gruppsykologi psykologer almedalen slavar rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan flummiga termer beställarkompetens portaler ukä strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom anekdotisk evidens undvikandebeteende usa rubrikform mediahus diagnosen skola betygssystemet stigmatiserande twitter varning läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare ämbete framtiden kulturell diktatur färgerna monogamin terapi dålig uppfostran lerig stövel i ansiktet innovationsövningar enorma stressorer behandlar utmattning liberalt samhälle våldshandlingar särartfeministerna nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext testosteron debatten horace oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån löparnarkomanerna omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer deaktivering personlighet ungdomar koncentrerar intervjuer oseriösa modeller cannabis terapeuter könen alkoholföretagen sociala förstärkarna pandemi riskbruk exponering licenser digitala samhället