FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION
I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
högskolan ekonomi forska psykologiforskning tankar beteendemönster generalisering läs- och skrivkunskaper rubrikform twitter operationaliserade ambitionsnivån mobbning hyllningar utvärdera skolan pakter politiska landskapet metastudier älta makaroner släktingar arbetsliv kliniska diagnoser slavar sexualitet tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet ohälsa socialpsykologin uppesittarkvällar almedalen forskarvärlden larmrapporter biologisk sällskapsspel behaviorism parkbänkar festivalerna depressioner utredas målarboken coacher cypern metodik media psykologprogrammen produktionen inlärningspsykologin källkritik begreppet vålsbrott kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden familj presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler stroke rosé familjer historierevisionism åklagare globala marknaden uppsala universitet kama sutra motorcyklar social fobi interagerar motivationsarbete beteende universitetsvärlden prostituerade medarbetare strukturer jakt upprörd polis rabblakunskaper organisatoriskt drogande palme beslutsfattare dysfunktionella beteenden ta ansvar debatt kapten hallgren utbildningsterapi p1 flummiga acceptans negern i vita huset lovord enögda stödgalor åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget utvecklingsprodukter gruppsykologin sociala medier pornografi sexigt företag nätverksfokus organisationsförändring diktaturer planera observera julafton flock våldsfilm skrika mänskliga psyket raska promenader cancerbesked suicid kunskapsbank konsumtionen och konsumenten instruktion medborgare lika villkor kreti och pleti data empati miller och rollnick emotionella betingningen kritiskt tänkande fi hormon vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk gruppsykologiskt domstolar kreativitet lagtexter infarkter smärta strukturerade övningar chef barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys riskbruk uppsala triggervarning djupa avsugningar könen terapeuter historiekunskaper rasism utbildningsfabriken processen lättkränkta ungdomar personlighet deaktivering avhumanisering av minoriteter gratulationer lärarna oheliga allianser fredstid utbildningsnivån utmattade kollegor oetiskt kropp dn social kontext favoritmetaforen skogen skuldbelägger konsumenter harmonierar drog sommarstugan tro tv biologin porrfilm kulturell diktatur träning alkoholföretagen suicidförsök vetenskap analyseras färgerna varumärke regioner alkohol långtidseffekter självförtroende universiteten den färdiga produkten relationen negativ ränta en skruv lös grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott diagnosen strategier svin usa undvikandebeteende anekdotisk evidens emotionellt engagerad nämndemän innovationsövningar feminismen våldshandlingar portaler beställarkompetens flummiga termer besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer urvalssystem ämbete sexualförbrytare psykologer gruppsykologi juridiska problem sexiga studier organisationer politiker politik mi corona betingning aron flam ab arbetsgivarna myndigheter ångest aktivt lyssna domare motivation instruktionsvärde journalister mejl skolan evolutionärt psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar covid-19 forskningsstöd organisation beteenden forskning stress missbruk vårdnadshavare psykologi kommunikation arbetsbelastning universitetet neuropsykologi kbt evidens samtalsmetodik känslor kognitionspsykologi barn religion belöningssystem kotterier utfallsmått system kvinnor modell fritid konsulter dekonstruktiv kritik linne poliskåren objektiv sanning socialpsykologi kontraproduktiva 140 tecken sjukvården arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering depression brottas bandura lerig stövel i ansiktet rädlsa psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället testosteron särartfeministerna häxjakt sexologi skola betygssystemet stigmatiserande sexuella övergrepp debatten mediahus emotinella balansen klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare löparnarkomanerna ekonomin barnuppfostran förhastade slutsatser monogamin terapi dålig uppfostran koncentrerar framtiden myers briggs behandlar utmattning liberalt samhälle våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna behaviorismen dåligt mående föräldrar arbetsgivare fotbollslag oseriösa politikerföraktet grupptänkande uppmärksamhet klätterträdet svt-opinion sveriges radio egenterapi horace handpåläggning biologiska markörer emotioner gruppterapi genusforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet omgiven av idioter oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen geijer intervjuer strukturella problem världspolitiken exponering licenser digitala samhället studierektor pandemi alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser mentala kalhyggen hot samhället självskada säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president kontextuellt social distansering positiva beteenden porr bup utvärderat sveriges politiker övergreppsbeteenden kommuner granskning curling sociala kontexten steg 1 leka bystander effect mindfulness personliga varumärke lek kartläggning värvet zara larsson kraftig berusning riksbanken finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden miljön kändisar opolistisk forskning post i kuvert organisatoriskt krångel mätverktyg partners falukorv volvo lastvagnar bottennivåer förklaringsmodeller kristaller vänner fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna emotionella utmaningar dokusåpa kvacksalveri social nätverket sjukskrivning biologiforskning utreda juridik urval lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden anekdotisk bevisföring sakfrågor jäv samhällsbärande rikspolitiken mellanmänskliga relationer certifieringar intranät ovärdiga kommunikation eu svenska akademien ångestdämpande missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning modellinlärning författningen hamstra rättsstat definiera sig genom avstånd normativitet oro socioekonomisk rasitiska åsikter social fokusering tystnadskultur inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet mattias lundberg rättvist samhälle gustav den tredje analyserar porr teorier psykiska måendet spel yoga psykologiskt gift stunthen kontexten kristoffer triumf ishockey fia psykonomi gemene hen dåliga arbetsvilkor kontorslandskap sherlock holmes säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen järnrör knarkare fjällen bagage david eberhard gp ukä ledamöterna cancer sociala förstärkare mänskliga beteenden psykoanalys heteronormativ psykologprogrammet de aderton tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor fälldin varning