johanwaara

 

FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION 

28 december 2017 « Tillbaka

I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
 
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
 
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

riskbruk pandemi sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys rikspolitiken barnuppfostran träning alkoholföretagen könen terapeuter biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter löparnarkomanerna ungdomar personlighet deaktivering ta ansvar häxjakt negativ ränta en skruv lös utbildningsnivån utmattade kollegor dåligt mående grupptänkande svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar enorma stressorer innovationsövningar lerig stövel i ansiktet tro tv biologin färgerna kulturell diktatur framtiden ämbete dålig uppfostran terapi monogamin emotinella balansen varumärke regioner ekonomi kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan hyllningar utvärdera skolan psykologprogrammet grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott knarkare järnrör pakter politiska landskapet trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden gruppsykologiskt gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr brottas depression beteendeaktivering sexiga psykonomi fia kontraproduktiva socialpsykologi engagemang tveksamma modeller behaviorism spel läxor anknytningsmönster prediktorn historiekunskaper inlärningspsykologin rättvist samhälle mattias lundberg psykoanalys mänskliga beteenden avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik rasitiska åsikter metastudier älta makaroner släktingar åklagare presentationsteknik författningen säljaren sherlock holmes kontorslandskap sällskapsspel socialpsykologin eu ovärdiga kommunikation forskarvärlden larmrapporter biologisk polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade depressioner utredas debatt coacher juridik metodik media psykologprogrammen familj tystnadskultur social fokusering utbildningsterapi socioekonomisk oro normativitet ångestdämpande mätverktyg stödgalor ab politisk uppfattning ätstörningar missbruksbehandling emotionellt engagerad finkalibrerad våg sociala medier bandura motorcyklar social fobi interagerar besmittar företeelser och beteenden skrika riksbanken observera medarbetare strukturer jakt social nätverket kvacksalveri urval raska promenader beslutsfattare dysfunktionella beteenden kristaller kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen mobbning domstolar kritiskt tänkande kontextuellt åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget organisationsförändring kreativitet mentala kalhyggen sexigt företag nätverksfokus strukturella problem uppsala barnbördshusen julafton flock curling personliga varumärke mindfulness geijer leka steg 1 sociala kontexten gratulationer lärarna processen lättkränkta sveriges politiker utvärderat bup självskada samhället oheliga allianser fredstid vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk alkoholförtäring chef hot politikerföraktet infarkter smärta strukturerade övningar neuropsykologi instruktionsvärde universitetet känslor arbetsbelastning modell dekonstruktiv kritik konsulter politik mi belöningssystem corona system kognitionspsykologi domare samtalsmetodik religion evidens journalister covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön vårdnadshavare stress forskning beteenden organisation forskningsstöd missbruk kommunikation psykologi beteendenförändringar ångest myndigheter arbetsgivarna aktivt lyssna aron flam betingning barn kotterier kvinnor utfallsmått fritid organisationer studier evolutionärt politiker skolan kbt mejl motivation magiskt behandlingsinsatser modellinlärning kropp harmonierar definiera sig genom avstånd säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president egenterapi social distansering uppmärksamhet miller och rollnick empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen kunskapsbank suicid cancerbesked triggervarning utbildningsfabriken rasism kartläggning värvet studierektor planera diktaturer lek miljön kändisar opolistisk forskning lagtexter gruppsykologin partners falukorv volvo lastvagnar hormon fi förklaringsmodeller utvecklingsprodukter vänner acceptans flummiga övergreppsbeteenden medborgare positiva beteenden sjukskrivning biologiforskning bystander effect mänskliga psyket instruktion objektiv sanning utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning jäv lekfulla rökandet mellanmänskliga relationer certifieringar intranät post i kuvert organisatoriskt krångel beteende motivationsarbete familjer rosé stroke bottennivåer hamstra svenska akademien uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet palme organisatoriskt drogande gustav den tredje inlärningshistoriken teorier psykiska måendet sakfrågor yoga psykologiskt gift målarboken kontexten kristoffer triumf ishockey uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande festivaler likhetsfeministerna kliniska diagnoser ohälsa fjällen bagage david eberhard vålsbrott begreppet ledamöterna arbetsliv sociala förstärkare ambitionsnivån operationaliserade cypern de aderton cancer beteendemönster tankar psykologiforskning festivalerna parkbänkar högskolan världspolitiken gruppsykologi psykologer almedalen uppesittarkvällar urvalssystem juridiska problem flummiga termer beställarkompetens portaler slavar rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan anekdotisk evidens undvikandebeteende usa ukä strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom skola betygssystemet stigmatiserande twitter rubrikform mediahus diagnosen universiteten självförtroende långtidseffekter fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering analyseras vetenskap suicidförsök 140 tecken sjukvården linne poliskåren behandlar utmattning liberalt samhälle våldshandlingar feminismen behaviorismen myers briggs skogen favoritmetaforen social kontext testosteron särartfeministerna nämndemän negern i vita huset klätterträdet svt-opinion sexuella övergrepp debatten horace oetiskt emotioner gruppterapi genusforskning alkohol ekonomin relationen upprörd inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen koncentrerar intervjuer oseriösa modeller cannabis exponering licenser digitala samhället sommarstugan drog historierevisionism