johanwaara

 

FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION 

28 december 2017 « Tillbaka

I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
 
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
 
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

pandemi sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys historierevisionism träning alkoholföretagen könen terapeuter cannabis oseriösa modeller omgiven av idioter löparnarkomanerna ungdomar personlighet deaktivering biologiska markörer handpåläggning horace debatten sexuella övergrepp svt-opinion klätterträdet ta ansvar häxjakt svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande feminismen våldshandlingar liberalt samhälle utmattning behandlar enorma stressorer framtiden ämbete dålig uppfostran terapi monogamin färgerna kulturell diktatur regioner ekonomi kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan generalisering läs- och skrivkunskaper psykologprogrammet grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott hyllningar utvärdera skolan pakter politiska landskapet trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden knarkare järnrör jungfrusilen aldrig bättre förr brottas depression beteendeaktivering gruppsykologiskt gemene hen psykonomi fia kontraproduktiva socialpsykologi juridiska problem högskolan parkbänkar festivalerna psykologiforskning tankar beteendemönster världspolitiken de aderton cypern operationaliserade ambitionsnivån sociala förstärkare cancer källkritik rasitiska åsikter metastudier älta makaroner släktingar arbetsliv ledamöterna likhetsfeministerna festivaler tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet åklagare eu ovärdiga kommunikation forskarvärlden larmrapporter biologisk samhällsbärande globala marknaden universitetsvärlden prostituerade depressioner utredas polis rabblakunskaper organisatoriskt drogande palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst debatt social fokusering utbildningsterapi socioekonomisk oro normativitet familj tystnadskultur hamstra bottennivåer stroke rosé familjer ångestdämpande mätverktyg sociala medier bandura motorcyklar social fobi interagerar emotionellt engagerad finkalibrerad våg riksbanken observera medarbetare strukturer jakt rökandet lekfulla urval raska promenader beslutsfattare dysfunktionella beteenden social nätverket kvacksalveri kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen kristaller kritiskt tänkande kontextuellt åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget mobbning domstolar kreativitet mentala kalhyggen sexigt företag nätverksfokus gruppsykologin barnbördshusen julafton flock lek diktaturer mindfulness geijer leka steg 1 sociala kontexten rasism utbildningsfabriken processen lättkränkta sveriges politiker utvärderat bup emotionella betingningen granskning social distansering egenterapi president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden uppmärksamhet hot politikerföraktet infarkter smärta strukturerade övningar definiera sig genom avstånd harmonierar neuropsykologi instruktionsvärde universitetet arbetsbelastning känslor modell dekonstruktiv kritik konsulter politik utfallsmått kotterier corona system kognitionspsykologi aktivt lyssna samtalsmetodik religion evidens journalister covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön vårdnadshavare stress forskning beteenden organisation forskningsstöd missbruk kommunikation psykologi beteendenförändringar ångest myndigheter arbetsgivarna domare aron flam betingning barn belöningssystem kvinnor mi fritid organisationer studier politiker evolutionärt skolan kbt mejl motivation chef alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser modellinlärning kropp samhället självskada kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna fredstid oheliga allianser lärarna gratulationer miller och rollnick empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner personliga varumärke curling kunskapsbank suicid cancerbesked triggervarning uppsala strukturella problem kartläggning värvet studierektor planera organisationsförändring miljön kändisar opolistisk forskning lagtexter förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners falukorv volvo lastvagnar hormon fi positiva beteenden vänner acceptans flummiga övergreppsbeteenden medborgare instruktion objektiv sanning sjukskrivning biologiforskning bystander effect mänskliga psyket skrika besmittar företeelser och beteenden utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning jäv beteende motivationsarbete mellanmänskliga relationer certifieringar intranät post i kuvert organisatoriskt krångel svenska akademien missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning ab stödgalor enögda lovord uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap emotionella utmaningar dokusåpa gustav den tredje inlärningshistoriken psykologprogrammen media metodik juridik coacher psykologiskt gift målarboken teorier psykiska måendet sakfrågor yoga socialpsykologin sällskapsspel kontexten kristoffer triumf ishockey uppsala universitet kliniska diagnoser ohälsa kontorslandskap sherlock holmes säljaren författningen presentationsteknik rättsstat avhumanisering av minoriteter fjällen bagage david eberhard vålsbrott begreppet inlärningspsykologin historiekunskaper mänskliga beteenden psykoanalys mattias lundberg rättvist samhälle tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor spel behaviorism sexiga gruppsykologi psykologer almedalen uppesittarkvällar urvalssystem arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan flummiga termer beställarkompetens portaler slavar rädlsa psykologiska mekanismer depressionsymtom anekdotisk evidens undvikandebeteende usa ukä strategier mediahus diagnosen skola betygssystemet stigmatiserande twitter rubrikform varumärke emotinella balansen universiteten självförtroende långtidseffekter fälldin varning linne poliskåren analyseras vetenskap suicidförsök 140 tecken sjukvården behaviorismen myers briggs biologin tv tro lerig stövel i ansiktet innovationsövningar nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext testosteron särartfeministerna oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån en skruv lös negativ ränta relationen upprörd emotioner gruppterapi genusforskning alkohol ekonomin barnuppfostran rikspolitiken inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen koncentrerar intervjuer riskbruk exponering licenser digitala samhället sommarstugan drog