ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN
Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller intervjuer ekonomi forska genusforskning gruppterapi emotioner biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter psykologprogrammet heteronormativ svt-opinion klätterträdet kollegor oetiskt horace ukä gp social kontext favoritmetaforen skogen föräldrar dåligt mående grupptänkande slavar sexualitet liberalt samhälle utmattning ligga i lund stunthen behaviorismen uppesittarkvällar almedalen dålig uppfostran terapi monogamin analyseras färgerna behaviorism parkbänkar festivalerna långtidseffekter självförtroende universiteten klanderfällan emotinella balansen varumärke rättvist samhälle mattias lundberg ledarsidor yrkesutbildningar avhumanisering av minoriteter definiera sig genom avstånd rättsstat källkritik rasitiska åsikter trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier författningen modellinlärning brottas depression könsfabriken rikspolitiken samhällsbärande globala marknaden eu ovärdiga kommunikation kontraproduktiva socialpsykologi upprörd polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade läxor anknytningsmönster prediktorn still_w.a.a.r.a debatt högskolan juridik utreda psykoanalys mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer de aderton utbildningsterapi p1 david eberhard bagage fjällen släktingar mätverktyg stödgalor tyckande terapirummen smekt i saudiarabien fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel post i kuvert ishockey kristoffer triumf kontexten biologisk sällskapsspel socialpsykologin kraftig berusning zara larsson depressioner normbeteenden konsumtionen och konsumenten instruktion mänskliga psyket raska promenader kreti och pleti media psykologprogrammen porr positiva beteenden medborgare lika villkor socioekonomisk oro normativitet uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur social fokusering kontextuellt president politisk uppfattning ätstörningar skam och skuld ångestdämpande kreativitet lagtexter intranät certifieringar mellanmänskliga relationer interagerar motivationsarbete beteende barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi rökandet lekfulla jäv geijer beslutsfattare dysfunktionella beteenden trolla på avpixlat gratulationer lärarna processen lättkränkta inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen vänner kristaller oheliga allianser fredstid oseriösa volvo lastvagnar falukorv samkönat sex skuldbelägger konsumenter harmonierar kropp dn sexigt företag knulla i krakow porrfilm gruppsykologin sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler värvet hetero förhastade slutsatser barnuppfostran planera koncentrerar kvacksalvare suicid kunskapsbank sociala kontexten curling personliga varumärke mindfulness alkohol sveriges politiker utvärderat bup miller och rollnick emotionella betingningen granskning kommuner en skruv lös vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk säkerhetsbeteenden självskada samhället särartfeministerna testosteron infarkter smärta rigida versus flexibla besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar feminismen våldshandlingar digitala samhället licenser exponering objektiv sanning poliskåren pandemi ämbete sexualförbrytare kbt politiker kvinnor arbetsbelastning utfallsmått dekonstruktiv kritik kotterier organisationer fritid barn kognitionspsykologi domare corona evidens betingning journalister myndigheter ångest universitetet beteendenförändringar covid-19 psykisk ohälsa missbruk forskningsstöd forskning beteenden organisation stress vårdnadshavare kommunikation arbetsmiljön psykologi motivation mejl neuropsykologi religion aron flam system samtalsmetodik aktivt lyssna känslor mi politik arbetsgivarna ab belöningssystem studier evolutionärt skolan modell konsulter instruktionsvärde 140 tecken sjukvården linne riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony bandura lerig stövel i ansiktet hot chef alkoholförtäring strukturerade övningar magiskt behandlingsinsatser usa svin social distansering nämndemän emotionellt engagerad negern i vita huset högskoleförordningen hen-uppfostran sexuella övergrepp debatten negativ ränta häxjakt sexologi ta ansvar empati data grab them by the pussy löparnarkomanerna ekonomin relationen den färdiga produkten normalbeteenden steg 1 leka alkoholföretagen träning diktaturer lek kartläggning flock julafton sommarstugan drog organisationsförändring nätverksfokus miljön kändisar opolistisk forskning politikerföraktet förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen sveriges radio egenterapi kapten hallgren uppmärksamhet troll acceptans flummiga utvärdera psykoterapeutprogrammet urval kvacksalveri social nätverket sjukskrivning biologiforskning djupa avsugningar triggervarning utbildningsfabriken rasism oväntad återkoppling jakt strukturer medarbetare studierektor uppsala strukturella problem världspolitiken hen social fobi motorcyklar mentala kalhyggen hamstra svenska akademien missbruksbehandling familjer rosé stroke hormon fi kritiskt tänkande domstolar gruppsykologiskt mobbning utbildningsmål kunskap övergreppsbeteenden coacher gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet bystander effect yoga psykologiskt gift målarboken utredas teorier cancerbesked observera riksbanken skrika våldsfilm 3.8 gånger i månaden larmrapporter forskarvärlden pornografi sociala medier kliniska diagnoser ohälsa åtgärdsprogrammet kontorslandskap sherlock holmes bottennivåer ledamöterna arbetsliv normalfördelningsliggare makaroner älta metastudier emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord förstärkta ambitionsnivån operationaliserade palme organisatoriskt drogande tveksamma modeller engagemang beteendemönster tankar psykologiforskning anekdotisk bevisföring sakfrågor urvalssystem sexiga juridiska problem gruppsykologi psykologer kama sutra uppsala universitet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering flummiga termer beställarkompetens portaler festivaler likhetsfeministerna presentationsteknik åklagare historierevisionism anekdotisk evidens undvikandebeteende vålsbrott begreppet mediahus diagnosen över- och underskott skola betygssystemet stigmatiserande cypern regioner inlärningspsykologin produktionen historiekunskaper gpu hen-experimentet metodik spel framtiden kulturell diktatur analyserar porr svenska folkets sexvanor vetenskap suicidförsök psykiska måendet fia psykonomi myers briggs behandlar biologin tv tro aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor stock i vladivostok arbetsgivare fotbollslag säljaren politiska landskapet pakter järnrör knarkare fundamentalist utmattade utbildningsnivån twitter rubrikform utvärdera skolan hyllningar utsläckning deaktivering personlighet ungdomar fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering positiva synpunkter terapeuter könen