johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

biologisk samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet ishockey kristoffer triumf kontexten målarboken psykologiskt gift yoga sakfrågor psykiska måendet teorier debatt coacher juridik metodik media psykologprogrammen uppskjutandebeteenden lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar kunskap utbildningsmål missbruksbehandling svenska akademien hamstra bottennivåer stroke rosé familjer motivationsarbete beteende organisatoriskt krångel post i kuvert intranät certifieringar mellanmänskliga relationer rökandet lekfulla jäv kraftig berusning zara larsson lekbeteenden behandlare social nätverket kvacksalveri urval raska promenader beslutsfattare dysfunktionella beteenden fotbollsplanen kristaller kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna pdt lilla torget mobbning domstolar kritiskt tänkande kontextuellt åsiktsmaskinen ryggsäck miljön organisationsförändring kreativitet mentala kalhyggen sexigt företag lek diktaturer planera studierektor värvet sociala kontexten rasism utbildningsfabriken triggervarning cancerbesked suicid kunskapsbank emotionella betingningen granskning kommuner psykoterapeutprogrammet kreti och pleti data empati säkerhetsbeteenden uppmärksamhet social distansering egenterapi president hen-uppfostran högskoleförordningen strukturerade övningar definiera sig genom avstånd harmonierar kropp modellinlärning behandlingsinsatser magiskt riskbruk pandemi sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran träning alkoholföretagen könen terapeuter biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter löparnarkomanerna ungdomar personlighet deaktivering kollegor oetiskt horace debatten sexuella övergrepp svt-opinion skogen negern i vita huset nämndemän särartfeministerna testosteron social kontext favoritmetaforen behandlar enorma stressorer innovationsövningar lerig stövel i ansiktet tro tv biologin färgerna kulturell diktatur framtiden ämbete dålig uppfostran terapi monogamin emotinella balansen varumärke regioner ekonomi kvacksalvare hen-experimentet gpu över- och underskott hyllningar utvärdera skolan psykologprogrammet grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar undvikanden knarkare järnrör pakter politiska landskapet trender i samhället evidensbaserade metoder beteendeaktivering gruppsykologiskt gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr brottas depression gruppsykologi sexiga psykonomi fia kontraproduktiva socialpsykologi engagemang tveksamma modeller behaviorism spel läxor anknytningsmönster prediktorn sociala förstärkare cancer de aderton cypern operationaliserade ambitionsnivån släktingar arbetsliv ledamöterna begreppet vålsbrott david eberhard bagage kontorslandskap ohälsa kliniska diagnoser likhetsfeministerna festivaler tyckande terapirummen fritid mi kvinnor kotterier betingning system aron flam aktivt lyssna arbetsgivarna myndigheter ångest motivation mejl kbt skolan politiker evolutionärt studier organisationer kommunikation missbruk beteendenförändringar psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 vårdnadshavare arbetsmiljön psykisk ohälsa dekonstruktiv kritik modell arbetsbelastning känslor universitetet instruktionsvärde neuropsykologi journalister evidens religion samtalsmetodik domare kognitionspsykologi barn corona belöningssystem utfallsmått politik konsulter sherlock holmes säljaren författningen presentationsteknik åklagare åtgärdsprogrammet makaroner älta metastudier rasitiska åsikter källkritik rättsstat avhumanisering av minoriteter fjällen psykoanalys mattias lundberg rättvist samhälle inlärningspsykologin historiekunskaper mänskliga beteenden tankar psykologiforskning festivalerna parkbänkar högskolan världspolitiken beteendemönster psykologer almedalen uppesittarkvällar urvalssystem juridiska problem flummiga termer beställarkompetens portaler slavar rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan anekdotisk evidens undvikandebeteende usa ukä strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom skola betygssystemet stigmatiserande twitter rubrikform mediahus diagnosen universiteten självförtroende långtidseffekter fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan vetenskap suicidförsök 140 tecken sjukvården linne poliskåren analyseras utmattning liberalt samhälle våldshandlingar feminismen behaviorismen myers briggs arbetsgivare fotbollslag oseriösa svin grupptänkande dåligt mående föräldrar utmattade utbildningsnivån en skruv lös negativ ränta häxjakt ta ansvar klätterträdet gruppterapi genusforskning alkohol ekonomin relationen upprörd emotioner processer arbetsmiljölagen koncentrerar intervjuer oseriösa modeller cannabis exponering licenser digitala samhället sommarstugan drog historierevisionism tillämpad beteendeanalys smärta infarkter politikerföraktet hot chef alkoholförtäring kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna fredstid oheliga allianser samhället självskada bup utvärderat sveriges politiker lättkränkta processen lärarna gratulationer miller och rollnick steg 1 leka geijer mindfulness personliga varumärke curling flock julafton barnbördshusen uppsala strukturella problem kartläggning kändisar opolistisk forskning lagtexter gruppsykologin nätverksfokus falukorv volvo lastvagnar hormon fi förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners acceptans flummiga övergreppsbeteenden medborgare positiva beteenden vänner sjukskrivning biologiforskning bystander effect mänskliga psyket instruktion objektiv sanning jakt strukturer medarbetare observera riksbanken skrika besmittar företeelser och beteenden utvecklingspsykologi social fobi motorcyklar bandura sociala medier finkalibrerad våg emotionellt engagerad interagerar ätstörningar politisk uppfattning ab stödgalor mätverktyg ångestdämpande normativitet oro socioekonomisk utbildningsterapi social fokusering tystnadskultur familj socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet palme organisatoriskt drogande gustav den tredje inlärningshistoriken depressioner prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis utredas larmrapporter forskarvärlden ovärdiga kommunikation eu socialpsykologin sällskapsspel