johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

psykologiforskning tankar beteendemönster generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin läxor psykoanalys mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer de aderton psykologprogrammet heteronormativ älta makaroner släktingar arbetsliv ledamöterna ukä gp tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser slavar sexualitet ishockey kristoffer triumf kontexten stunthen socialpsykologin uppesittarkvällar almedalen teorier analyserar porr psykologiskt gift yoga spel psykiska måendet media psykologprogrammen produktionen inlärningspsykologin coacher cypern metodik kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur social fokusering rasitiska åsikter stroke rosé familjer historierevisionism åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler motorcyklar social fobi interagerar motivationsarbete beteende eu ovärdiga kommunikation intranät strukturer jakt upprörd polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade medarbetare dysfunktionella beteenden ta ansvar debatt urval juridik utreda flummiga acceptans negern i vita huset lovord enögda dokusåpa emotionella utmaningar inlärningseffekterna volvo lastvagnar falukorv partners mätverktyg stödgalor opolistisk forskning kändisar miljön fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel post i kuvert julafton flock våldsfilm skrika riksbanken kraftig berusning zara larsson suicid kunskapsbank konsumtionen och konsumenten instruktion mänskliga psyket raska promenader cancerbesked data empati miller och rollnick emotionella betingningen granskning kommuner övergreppsbeteenden vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk gruppsykologiskt domstolar kritiskt tänkande fi hormon behandlingsinsatser magiskt alkoholförtäring kreativitet lagtexter infarkter licenser exponering världspolitiken strukturella problem pandemi studierektor digitala samhället processer inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller intervjuer geijer arbetsmiljölagen personlighet deaktivering avhumanisering av minoriteter gratulationer lärarna processen lättkränkta ungdomar utmattade kollegor oetiskt oheliga allianser fredstid utbildningsnivån fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande politikerföraktet oseriösa liberalt samhälle utmattning behandlar myers briggs drog sommarstugan dålig uppfostran terapi monogamin förhastade slutsatser barnuppfostran framtiden koncentrerar långtidseffekter självförtroende universiteten den färdiga produkten relationen ekonomin löparnarkomanerna kvacksalvare ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott diagnosen mediahus debatten sexuella övergrepp trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden depressionsymtom psykologiska mekanismer särartfeministerna testosteron brottas depression beteendeaktivering etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa lerig stövel i ansiktet bandura kontraproduktiva socialpsykologi objektiv sanning poliskåren linne sjukvården 140 tecken dekonstruktiv kritik organisationer konsulter politik mi corona betingning aron flam kotterier religion arbetsgivarna barn känslor aktivt lyssna samtalsmetodik instruktionsvärde journalister mejl universitetet arbetsbelastning psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar covid-19 forskningsstöd organisation beteenden forskning stress missbruk vårdnadshavare psykologi kommunikation evolutionärt skolan neuropsykologi kbt evidens motivation domare kognitionspsykologi ångest myndigheter ab belöningssystem utfallsmått system kvinnor modell fritid politiker studier sexualförbrytare ämbete urvalssystem sexiga juridiska problem gruppsykologi psykologer portaler våldshandlingar feminismen innovationsövningar enorma stressorer besmittar företeelser och beteenden flummiga termer beställarkompetens usa svin strategier nämndemän emotionellt engagerad anekdotisk evidens undvikandebeteende grab them by the pussy en skruv lös negativ ränta häxjakt sexologi skola betygssystemet stigmatiserande alkohol regioner varumärke emotinella balansen klanderfällan gpu hen-experimentet alkoholföretagen träning kulturell diktatur färgerna analyseras vetenskap suicidförsök våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna behaviorismen porrfilm biologin tv tro dn kropp harmonierar skuldbelägger konsumenter skogen favoritmetaforen social kontext sveriges radio egenterapi horace uppmärksamhet klätterträdet svt-opinion utvärdera psykoterapeutprogrammet omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer emotioner gruppterapi genusforskning djupa avsugningar triggervarning utbildningsfabriken rasism historiekunskaper terapeuter könen pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen uppsala riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony mentala kalhyggen hot chef strukturerade övningar smärta president kontextuellt social distansering samhället självskada säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran kreti och pleti lika villkor medborgare positiva beteenden porr bup utvärderat sveriges politiker bystander effect mindfulness personliga varumärke curling sociala kontexten steg 1 leka observera planera diktaturer lek kartläggning värvet pornografi sociala medier gruppsykologin organisationsförändring nätverksfokus företag sexigt bottennivåer förklaringsmodeller utvecklingsprodukter lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen p1 utbildningsterapi kapten hallgren kristaller vänner fotbollsplanen pdt beslutsfattare palme organisatoriskt drogande kvacksalveri social nätverket sjukskrivning biologiforskning anekdotisk bevisföring sakfrågor jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden kama sutra uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande rikspolitiken mellanmänskliga relationer certifieringar modellinlärning författningen hamstra svenska akademien ångestdämpande missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning vålsbrott begreppet källkritik rättsstat definiera sig genom avstånd normativitet oro socioekonomisk mattias lundberg rättvist samhälle gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet festivalerna parkbänkar behaviorism målarboken utredas depressioner fia psykonomi sällskapsspel biologisk larmrapporter forskarvärlden säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor kontorslandskap sherlock holmes metastudier politiska landskapet pakter järnrör knarkare fjällen bagage david eberhard twitter rubrikform utvärdera skolan hyllningar mobbning ambitionsnivån operationaliserade forska ekonomi högskolan tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster