ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN
Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön.
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Yvonne Waara » FAMILJEN ÄR EN KOMPLICERAD ORGANISATION : ”Kommentar och reflektion kommer i sinom tid, måste bara tänka, och det tar tid n..”
-
PL » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Alternativ lösning; https://www.svtplay.se/video/14760148/20000-days-on-earth--n..”
-
Eva » SLUTA GÅ I ONÖDIG TERAPI!: ”Den som anser sig uppnå något verkligt meningsfullt med terapi ska inte omedelba..”
-
Maria Reutfors Åhman » LÄXOR ÄR DÅLIG UPPFOSTRAN!: ”Men här har vi kanske ett upplägg för samarbete?! Låt oss tänka vidare! /Maria”
-
O » MODELL VS INSTRUKTION - Återbesöket: ”Någon är på G! ”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
tankar beteendemönster generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin läxor anknytningsmönster ambitionsnivån mobbning hyllningar utvärdera skolan rubrikform twitter operationaliserade makaroner släktingar arbetsliv ledamöterna ukä gp david eberhard terapirummen åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser slavar sexualitet tyckande kristoffer triumf kontexten stunthen socialpsykologin uppesittarkvällar almedalen forskarvärlden utredas målarboken behaviorism parkbänkar festivalerna depressioner psykologprogrammen produktionen inlärningspsykologin coacher cypern metodik media normativitet definiera sig genom avstånd rättsstat källkritik begreppet vålsbrott kunskap ätstörningar missbruksbehandling ångestdämpande svenska akademien hamstra författningen modellinlärning politisk uppfattning social fobi interagerar motivationsarbete beteende eu ovärdiga kommunikation intranät certifieringar jakt upprörd polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade medarbetare strukturer sjukskrivning social nätverket kvacksalveri organisatoriskt drogande palme beslutsfattare pdt fotbollsplanen vänner kristaller kapten hallgren utbildningsterapi p1 flummiga falukorv partners mätverktyg stödgalor åsiktsmaskinen kändisar miljön fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel post i kuvert opolistisk forskning värvet kartläggning lek diktaturer planera observera julafton steg 1 sociala kontexten curling personliga varumärke mindfulness bystander effect leka bup porr positiva beteenden medborgare lika villkor kreti och pleti data högskoleförordningen säkerhetsbeteenden självskada samhället social distansering kontextuellt president hen-uppfostran smärta strukturerade övningar chef hot mentala kalhyggen behandlingsinsatser exponering världspolitiken strukturella problem pandemi studierektor digitala samhället licenser inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller intervjuer geijer arbetsmiljölagen processer deaktivering avhumanisering av minoriteter gratulationer lärarna processen lättkränkta ungdomar personlighet klätterträdet uppmärksamhet horace egenterapi sveriges radio svt-opinion arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande politikerföraktet oseriösa fotbollslag utmattning behandlar myers briggs drog sommarstugan tro terapi monogamin förhastade slutsatser barnuppfostran framtiden koncentrerar dålig uppfostran självförtroende universiteten den färdiga produkten relationen ekonomin löparnarkomanerna kvacksalvare hen-experimentet skola sexologi häxjakt negativ ränta en skruv lös grab them by the pussy ledarsidor evidensbaserade metoder undvikanden depressionsymtom psykologiska mekanismer särartfeministerna testosteron trender i samhället depression beteendeaktivering etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa lerig stövel i ansiktet bandura brottas psykologer gruppsykologi juridiska problem sexiga urvalssystem ämbete sexualförbrytare studier organisationer konsulter modell mi corona utfallsmått aron flam kotterier myndigheter religion ångest känslor aktivt lyssna samtalsmetodik kbt instruktionsvärde mejl skolan evolutionärt psykisk ohälsa arbetsmiljön beteendenförändringar covid-19 forskningsstöd organisation beteenden forskning stress missbruk vårdnadshavare psykologi kommunikation arbetsbelastning universitetet neuropsykologi journalister evidens motivation domare kognitionspsykologi barn arbetsgivarna ab belöningssystem system betingning kvinnor fritid politik politiker dekonstruktiv kritik kontraproduktiva 140 tecken sjukvården linne poliskåren objektiv sanning socialpsykologi beställarkompetens portaler våldshandlingar feminismen innovationsövningar enorma stressorer besmittar företeelser och beteenden flummiga termer undvikandebeteende usa svin strategier nämndemän emotionellt engagerad anekdotisk evidens betygssystemet stigmatiserande sexuella övergrepp debatten mediahus diagnosen över- och underskott yrkesutbildningar långtidseffekter alkohol regioner varumärke emotinella balansen klanderfällan gpu suicidförsök alkoholföretagen träning kulturell diktatur färgerna analyseras vetenskap liberalt samhälle våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna behaviorismen porrfilm biologin tv social kontext dn kropp harmonierar skuldbelägger konsumenter skogen favoritmetaforen utbildningsnivån fredstid oheliga allianser oetiskt kollegor utmattade genusforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer emotioner gruppterapi könen djupa avsugningar triggervarning utbildningsfabriken rasism historiekunskaper terapeuter my little pony pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen uppsala riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser infarkter lagtexter kreativitet alkoholförtäring magiskt helena löfgrens vårdnadshavarna hormon fi kritiskt tänkande domstolar gruppsykologiskt kärnfamiljstänk utvärderat sveriges politiker övergreppsbeteenden kommuner granskning emotionella betingningen miller och rollnick empati cancerbesked raska promenader mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten kunskapsbank suicid zara larsson kraftig berusning riksbanken skrika våldsfilm flock sexigt pornografi sociala medier gruppsykologin organisationsförändring nätverksfokus företag volvo lastvagnar bottennivåer förklaringsmodeller utvecklingsprodukter lilla torget ryggsäck inlärningseffekterna emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord negern i vita huset acceptans biologiforskning utreda juridik urval debatt ta ansvar dysfunktionella beteenden lekbeteenden anekdotisk bevisföring sakfrågor jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare motorcyklar kama sutra uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande rikspolitiken mellanmänskliga relationer rosé stroke festivaler likhetsfeministerna presentationsteknik åklagare historierevisionism familjer oro socioekonomisk rasitiska åsikter social fokusering tystnadskultur familj uppskjutandebeteenden utbildningsmål utbildningsdepartementet mattias lundberg rättvist samhälle gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan psykiska måendet spel yoga psykologiskt gift analyserar porr teorier ishockey fia psykonomi sällskapsspel biologisk larmrapporter sherlock holmes säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor kontorslandskap älta metastudier politiska landskapet pakter järnrör knarkare fjällen bagage heteronormativ psykologprogrammet de aderton cancer sociala förstärkare mänskliga beteenden psykoanalys psykologiforskning forska ekonomi högskolan tveksamma modeller engagemang prediktorn