johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

över- och underskott hyllningar utvärdera skolan psykologprogrammet grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar undvikanden knarkare järnrör pakter politiska landskapet trender i samhället evidensbaserade metoder beteendeaktivering gruppsykologiskt gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr brottas depression gruppsykologi sexiga psykonomi fia kontraproduktiva socialpsykologi engagemang tveksamma modeller behaviorism spel läxor anknytningsmönster prediktorn sociala förstärkare cancer de aderton cypern operationaliserade ambitionsnivån släktingar arbetsliv ledamöterna begreppet vålsbrott david eberhard bagage kontorslandskap ohälsa kliniska diagnoser likhetsfeministerna festivaler tyckande terapirummen biologisk samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet ishockey kristoffer triumf teorier målarboken psykologiskt gift yoga sakfrågor psykiska måendet inlärningshistoriken gustav den tredje organisatoriskt drogande palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst familj tystnadskultur social fokusering utbildningsterapi socioekonomisk oro normativitet ångestdämpande mätverktyg stödgalor ab politisk uppfattning ätstörningar interagerar emotionellt engagerad finkalibrerad våg sociala medier bandura motorcyklar social fobi utvecklingspsykologi besmittar företeelser och beteenden skrika riksbanken observera medarbetare strukturer jakt objektiv sanning instruktion mänskliga psyket bystander effect biologiforskning sjukskrivning vänner positiva beteenden medborgare övergreppsbeteenden flummiga acceptans partners utvecklingsprodukter förklaringsmodeller fi hormon volvo lastvagnar falukorv nätverksfokus gruppsykologin lagtexter opolistisk forskning kändisar flock lek diktaturer planera studierektor värvet curling personliga varumärke mindfulness geijer leka steg 1 miller och rollnick gratulationer lärarna processen lättkränkta sveriges politiker utvärderat bup självskada samhället oheliga allianser fredstid vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk alkoholförtäring chef hot politikerföraktet infarkter smärta tillämpad beteendeanalys historierevisionism drog sommarstugan digitala samhället licenser exponering cannabis oseriösa modeller intervjuer koncentrerar arbetsmiljölagen processer emotioner upprörd relationen ekonomin alkohol genusforskning gruppterapi klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta en skruv lös utbildningsnivån utmattade föräldrar dåligt mående grupptänkande svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare behandlar enorma stressorer innovationsövningar lerig stövel i ansiktet tro tv monogamin färgerna kulturell diktatur framtiden ämbete dålig uppfostran terapi klanderfällan generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin långtidseffekter självförtroende universiteten känslor arbetsbelastning modell dekonstruktiv kritik konsulter politik utfallsmått belöningssystem corona barn kognitionspsykologi domare samtalsmetodik religion evidens journalister neuropsykologi instruktionsvärde universitetet psykologi kommunikation missbruk beteendenförändringar forskningsstöd organisation beteenden forskning stress vårdnadshavare arbetsmiljön psykisk ohälsa covid-19 kbt mejl motivation ångest myndigheter arbetsgivarna aktivt lyssna aron flam system betingning kotterier kvinnor mi fritid organisationer studier evolutionärt politiker skolan gpu hen-experimentet kvacksalvare ekonomi regioner varumärke emotinella balansen vetenskap suicidförsök 140 tecken sjukvården linne poliskåren analyseras utmattning liberalt samhälle våldshandlingar feminismen behaviorismen myers briggs biologin favoritmetaforen social kontext testosteron särartfeministerna nämndemän negern i vita huset skogen svt-opinion sexuella övergrepp debatten horace oetiskt kollegor deaktivering personlighet ungdomar löparnarkomanerna omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer terapeuter könen alkoholföretagen träning barnuppfostran rikspolitiken inlärningshistorik diagnoser my little pony våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna pandemi riskbruk magiskt behandlingsinsatser modellinlärning kropp harmonierar definiera sig genom avstånd strukturerade övningar högskoleförordningen hen-uppfostran president egenterapi social distansering uppmärksamhet säkerhetsbeteenden empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen kunskapsbank suicid cancerbesked triggervarning utbildningsfabriken rasism sociala kontexten julafton barnbördshusen uppsala strukturella problem kartläggning företag sexigt mentala kalhyggen kreativitet organisationsförändring miljön ryggsäck åsiktsmaskinen kontextuellt kritiskt tänkande domstolar mobbning lilla torget pdt inlärningseffekterna lika villkor kapten hallgren kristaller fotbollsplanen dysfunktionella beteenden beslutsfattare raska promenader urval kvacksalveri social nätverket behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning jäv lekfulla rökandet mellanmänskliga relationer certifieringar intranät post i kuvert organisatoriskt krångel beteende motivationsarbete familjer rosé stroke bottennivåer hamstra svenska akademien missbruksbehandling utbildningsmål kunskap emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord uppskjutandebeteenden psykologprogrammen media metodik juridik coacher debatt depressioner prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis utredas larmrapporter forskarvärlden ovärdiga kommunikation eu socialpsykologin sällskapsspel kontexten sherlock holmes säljaren författningen presentationsteknik åklagare åtgärdsprogrammet makaroner älta metastudier rasitiska åsikter källkritik rättsstat avhumanisering av minoriteter fjällen psykoanalys mattias lundberg rättvist samhälle inlärningspsykologin historiekunskaper mänskliga beteenden tankar psykologiforskning festivalerna parkbänkar högskolan världspolitiken beteendemönster psykologer almedalen uppesittarkvällar urvalssystem juridiska problem flummiga termer beställarkompetens portaler slavar rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan anekdotisk evidens undvikandebeteende usa ukä strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom skola betygssystemet stigmatiserande twitter rubrikform mediahus diagnosen