johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

mindfulness bystander effect leka steg 1 sociala kontexten curling personliga varumärke kommuner övergreppsbeteenden sveriges politiker utvärderat bup porr positiva beteenden medborgare fi hormon vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk gruppsykologiskt domstolar kritiskt tänkande lagtexter infarkter smärta strukturerade övningar chef barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys riskbruk uppsala triggervarning djupa avsugningar könen terapeuter historiekunskaper rasism utbildningsfabriken psykoterapeutprogrammet utvärdera genusforskning gruppterapi emotioner biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter egenterapi sveriges radio svt-opinion klätterträdet uppmärksamhet horace kropp dn social kontext favoritmetaforen skogen skuldbelägger konsumenter harmonierar sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler liberalt samhälle utmattning behandlar myers briggs drog träning alkoholföretagen suicidförsök vetenskap analyseras färgerna kulturell diktatur löparnarkomanerna kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan emotinella balansen varumärke debatten sexuella övergrepp stigmatiserande betygssystemet skola sexologi häxjakt negativ ränta särartfeministerna testosteron trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden depressionsymtom psykologiska mekanismer feminismen våldshandlingar portaler beställarkompetens flummiga termer besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar ämbete sexualförbrytare psykologer gruppsykologi juridiska problem sexiga urvalssystem ekonomi forska psykologiforskning tankar beteendemönster generalisering läs- och skrivkunskaper psykologprogrammet heteronormativ psykoanalys mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer de aderton ukä gp david eberhard bagage fjällen knarkare järnrör pakter aldrig bättre förr säljaren sherlock holmes kontorslandskap dåliga arbetsvilkor gemene hen jungfrusilen fia ishockey kristoffer triumf kontexten stunthen socialpsykologin yoga spel psykiska måendet teorier analyserar porr psykologiskt gift coacher cypern metodik media psykologprogrammen produktionen inlärningspsykologin social fokusering rasitiska åsikter socioekonomisk oro normativitet definiera sig genom avstånd rättsstat källkritik likhetsfeministerna festivaler stroke rosé familjer historierevisionism åklagare presentationsteknik uppsala universitet kama sutra motorcyklar social fobi interagerar motivationsarbete beteende universitetsvärlden prostituerade medarbetare strukturer jakt upprörd polis rabblakunskaper juridik utreda biologiforskning sjukskrivning social nätverket kvacksalveri organisatoriskt drogande emotionella utmaningar inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen vänner kristaller kapten hallgren stödgalor åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget utvecklingsprodukter förklaringsmodeller post i kuvert opolistisk forskning kändisar miljön fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel kraftig berusning zara larsson värvet kartläggning lek diktaturer barn kognitionspsykologi känslor samtalsmetodik evidens kbt neuropsykologi skolan arbetsbelastning studier organisationer politiker politik mi corona betingning aron flam belöningssystem arbetsgivarna myndigheter beteendenförändringar covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön stress organisation beteenden forskning forskningsstöd psykologi kommunikation missbruk vårdnadshavare religion kotterier ab utfallsmått system kvinnor modell fritid konsulter dekonstruktiv kritik evolutionärt universitetet mejl journalister instruktionsvärde motivation domare aktivt lyssna ångest riksbanken skrika våldsfilm flock julafton observera planera gruppsykologin organisationsförändring nätverksfokus företag sexigt pornografi sociala medier mätverktyg partners falukorv volvo lastvagnar bottennivåer dokusåpa enögda lovord negern i vita huset acceptans flummiga p1 utbildningsterapi urval debatt ta ansvar dysfunktionella beteenden beslutsfattare palme jäv lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden anekdotisk bevisföring sakfrågor globala marknaden samhällsbärande rikspolitiken mellanmänskliga relationer certifieringar intranät ovärdiga kommunikation eu svenska akademien ångestdämpande missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning modellinlärning författningen hamstra tystnadskultur familj uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap vålsbrott begreppet gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet mattias lundberg rättvist samhälle behaviorism målarboken utredas depressioner festivalerna parkbänkar psykonomi sällskapsspel biologisk larmrapporter forskarvärlden almedalen uppesittarkvällar kliniska diagnoser ohälsa åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande sexualitet slavar ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner älta metastudier politiska landskapet rubrikform utvärdera skolan hyllningar mobbning ambitionsnivån operationaliserade twitter högskolan tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor fälldin varning linne poliskåren objektiv sanning socialpsykologi kontraproduktiva 140 tecken sjukvården arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering depression brottas bandura lerig stövel i ansiktet rädlsa nämndemän emotionellt engagerad anekdotisk evidens undvikandebeteende usa svin strategier mediahus diagnosen över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy en skruv lös ekonomin relationen den färdiga produkten universiteten självförtroende långtidseffekter alkohol regioner barnuppfostran förhastade slutsatser monogamin terapi dålig uppfostran koncentrerar framtiden behaviorismen porrfilm biologin tv tro sommarstugan grupptänkande dåligt mående föräldrar arbetsgivare fotbollslag oseriösa politikerföraktet oheliga allianser oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån fredstid processen lärarna gratulationer avhumanisering av minoriteter deaktivering personlighet ungdomar lättkränkta intervjuer oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen geijer pandemi strukturella problem världspolitiken exponering licenser digitala samhället studierektor kreativitet alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser mentala kalhyggen hot samhället självskada säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president kontextuellt social distansering granskning emotionella betingningen miller och rollnick empati data kreti och pleti lika villkor mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten kunskapsbank suicid cancerbesked raska promenader