johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

pandemi sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys historierevisionism koncentrerar arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran ekonomin alkohol genusforskning gruppterapi emotioner upprörd relationen debatten sexuella övergrepp svt-opinion klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta svin oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande lerig stövel i ansiktet tro tv biologin myers briggs behaviorismen framtiden ämbete dålig uppfostran terapi monogamin färgerna kulturell diktatur regioner ekonomi kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan generalisering läs- och skrivkunskaper psykologprogrammet grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott hyllningar utvärdera skolan pakter politiska landskapet trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden knarkare järnrör jungfrusilen aldrig bättre förr brottas depression beteendeaktivering gruppsykologiskt gemene hen uppesittarkvällar almedalen psykologer gruppsykologi sexiga behaviorism spel läxor anknytningsmönster prediktorn engagemang tveksamma modeller rättvist samhälle mattias lundberg psykoanalys mänskliga beteenden historiekunskaper inlärningspsykologin begreppet vålsbrott david eberhard bagage fjällen avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik författningen säljaren sherlock holmes kontorslandskap ohälsa kliniska diagnoser eu ovärdiga kommunikation forskarvärlden larmrapporter biologisk samhällsbärande globala marknaden universitetsvärlden prostituerade depressioner utredas polis rabblakunskaper organisatoriskt drogande palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan socialtjänst debatt social fokusering utbildningsterapi socioekonomisk oro normativitet familj tystnadskultur hamstra bottennivåer stroke rosé familjer ångestdämpande mätverktyg sociala medier bandura motorcyklar social fobi interagerar emotionellt engagerad finkalibrerad våg kraftig berusning zara larsson lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi besmittar företeelser och beteenden skrika mänskliga psyket bystander effect biologiforskning sjukskrivning objektiv sanning instruktion lika villkor inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen kristaller kapten hallgren fi hormon volvo lastvagnar falukorv partners utvecklingsprodukter förklaringsmodeller lagtexter opolistisk forskning kändisar miljön organisationsförändring kreativitet barnbördshusen julafton flock lek diktaturer mindfulness geijer leka steg 1 sociala kontexten rasism utbildningsfabriken processen lättkränkta sveriges politiker utvärderat bup emotionella betingningen granskning social distansering egenterapi president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden uppmärksamhet hot politikerföraktet infarkter smärta strukturerade övningar definiera sig genom avstånd harmonierar neuropsykologi instruktionsvärde universitetet arbetsbelastning känslor modell dekonstruktiv kritik konsulter politik utfallsmått kotterier corona system kognitionspsykologi aktivt lyssna samtalsmetodik religion evidens journalister covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön vårdnadshavare stress forskning beteenden organisation forskningsstöd missbruk kommunikation psykologi beteendenförändringar ångest myndigheter arbetsgivarna domare aron flam betingning barn belöningssystem kvinnor mi fritid organisationer studier politiker evolutionärt skolan kbt mejl motivation chef alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser modellinlärning kropp samhället självskada kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna fredstid oheliga allianser lärarna gratulationer miller och rollnick empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner personliga varumärke curling kunskapsbank suicid cancerbesked triggervarning uppsala strukturella problem kartläggning värvet studierektor planera gruppsykologin nätverksfokus företag sexigt mentala kalhyggen kritiskt tänkande domstolar mobbning lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen kontextuellt medborgare positiva beteenden vänner acceptans flummiga övergreppsbeteenden urval kvacksalveri social nätverket dysfunktionella beteenden beslutsfattare raska promenader jäv lekfulla rökandet jakt strukturer medarbetare observera riksbanken beteende motivationsarbete mellanmänskliga relationer certifieringar intranät post i kuvert organisatoriskt krångel svenska akademien missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning ab stödgalor enögda lovord uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap emotionella utmaningar dokusåpa gustav den tredje inlärningshistoriken psykologprogrammen media metodik juridik coacher psykologiskt gift målarboken teorier psykiska måendet sakfrågor yoga socialpsykologin sällskapsspel kontexten kristoffer triumf ishockey uppsala universitet presentationsteknik åklagare åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande festivaler likhetsfeministerna ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner älta metastudier rasitiska åsikter de aderton cancer sociala förstärkare ambitionsnivån operationaliserade cypern högskolan världspolitiken beteendemönster tankar psykologiforskning festivalerna parkbänkar urvalssystem juridiska problem socialpsykologi kontraproduktiva fia psykonomi arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan flummiga termer beställarkompetens portaler slavar rädlsa psykologiska mekanismer depressionsymtom anekdotisk evidens undvikandebeteende usa ukä strategier mediahus diagnosen skola betygssystemet stigmatiserande twitter rubrikform varumärke emotinella balansen universiteten självförtroende långtidseffekter fälldin varning linne poliskåren analyseras vetenskap suicidförsök 140 tecken sjukvården innovationsövningar enorma stressorer behandlar utmattning liberalt samhälle våldshandlingar feminismen nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen social kontext testosteron särartfeministerna horace oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån en skruv lös omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer deaktivering personlighet ungdomar löparnarkomanerna intervjuer oseriösa modeller cannabis terapeuter könen alkoholföretagen träning riskbruk exponering licenser digitala samhället sommarstugan drog