johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

steg 1 sociala kontexten curling personliga varumärke mindfulness bystander effect leka empati miller och rollnick emotionella betingningen granskning kommuner övergreppsbeteenden sveriges politiker utvärderat kärnfamiljstänk gruppsykologiskt domstolar kritiskt tänkande fi hormon vårdnadshavarna helena löfgrens magiskt alkoholförtäring kreativitet lagtexter infarkter diagnoser tillämpad beteendeanalys riskbruk uppsala barnbördshusen pornografi- och sexmissbrukare my little pony terapeuter historiekunskaper rasism utbildningsfabriken triggervarning djupa avsugningar könen gruppterapi emotioner biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter psykoterapeutprogrammet utvärdera genusforskning utmattade kollegor oetiskt oheliga allianser fredstid utbildningsnivån arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande politikerföraktet oseriösa fotbollslag utmattning behandlar myers briggs drog sommarstugan tro tv monogamin förhastade slutsatser barnuppfostran framtiden koncentrerar dålig uppfostran terapi universiteten den färdiga produkten relationen ekonomin löparnarkomanerna kvacksalvare hen-experimentet yrkesutbildningar över- och underskott diagnosen mediahus debatten sexuella övergrepp stigmatiserande betygssystemet anekdotisk evidens emotionellt engagerad nämndemän strategier svin usa undvikandebeteende flummiga termer besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar feminismen våldshandlingar portaler beställarkompetens socialpsykologi objektiv sanning poliskåren linne sjukvården 140 tecken kontraproduktiva prediktorn engagemang tveksamma modeller högskolan ekonomi forska psykologiforskning ambitionsnivån mobbning hyllningar utvärdera skolan rubrikform twitter operationaliserade makaroner släktingar arbetsliv ledamöterna ukä gp david eberhard bagage åtgärdsprogrammet ohälsa kliniska diagnoser slavar sexualitet tyckande terapirummen kontexten stunthen socialpsykologin uppesittarkvällar almedalen forskarvärlden teorier analyserar porr psykologiskt gift yoga spel psykiska måendet psykologprogrammen produktionen inlärningspsykologin coacher cypern metodik media utbildningsmål uppskjutandebeteenden familj tystnadskultur social fokusering rasitiska åsikter socioekonomisk oro familjer historierevisionism åklagare presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler stroke rosé mellanmänskliga relationer rikspolitiken samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet kama sutra motorcyklar behandlare utvecklingspsykologi rökandet lekfulla jäv sakfrågor anekdotisk bevisföring lekbeteenden dysfunktionella beteenden ta ansvar debatt urval juridik utreda biologiforskning fotbollsplanen vänner kristaller kapten hallgren utbildningsterapi p1 flummiga falukorv partners mätverktyg stödgalor åsiktsmaskinen ryggsäck miljön fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg organisatoriskt krångel post i kuvert opolistisk forskning kändisar kartläggning lek diktaturer planera observera julafton barn kognitionspsykologi domare motivation evidens instruktionsvärde neuropsykologi universitetet arbetsbelastning studier organisationer konsulter modell mi corona utfallsmått aron flam kotterier myndigheter religion beteendenförändringar covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön stress organisation beteenden forskning forskningsstöd psykologi kommunikation missbruk vårdnadshavare arbetsgivarna ab belöningssystem system betingning kvinnor fritid politik politiker dekonstruktiv kritik evolutionärt skolan mejl kbt journalister samtalsmetodik aktivt lyssna känslor ångest värvet zara larsson kraftig berusning riksbanken skrika våldsfilm flock sexigt pornografi sociala medier gruppsykologin organisationsförändring nätverksfokus företag volvo lastvagnar bottennivåer förklaringsmodeller utvecklingsprodukter lilla torget pdt inlärningseffekterna emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord negern i vita huset acceptans beslutsfattare palme organisatoriskt drogande kvacksalveri social nätverket sjukskrivning strukturer medarbetare prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis upprörd jakt certifieringar intranät ovärdiga kommunikation eu beteende motivationsarbete interagerar social fobi politisk uppfattning modellinlärning författningen hamstra svenska akademien ångestdämpande missbruksbehandling ätstörningar kunskap vålsbrott begreppet källkritik rättsstat definiera sig genom avstånd normativitet kognitiva förmågan utbildningsdepartementet mattias lundberg rättvist samhälle gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst depressioner festivalerna parkbänkar behaviorism målarboken utredas kristoffer triumf ishockey fia psykonomi sällskapsspel biologisk larmrapporter sherlock holmes säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen dåliga arbetsvilkor kontorslandskap älta metastudier politiska landskapet pakter järnrör knarkare fjällen psykoanalys heteronormativ psykologprogrammet de aderton cancer sociala förstärkare mänskliga beteenden anknytningsmönster läxor fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering beteendemönster tankar sexualförbrytare ämbete urvalssystem sexiga juridiska problem gruppsykologi psykologer brottas bandura lerig stövel i ansiktet rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering depression trender i samhället testosteron särartfeministerna psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden evidensbaserade metoder ledarsidor grab them by the pussy en skruv lös negativ ränta häxjakt sexologi skola självförtroende långtidseffekter alkohol regioner varumärke emotinella balansen klanderfällan gpu suicidförsök alkoholföretagen träning kulturell diktatur färgerna analyseras vetenskap liberalt samhälle våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna behaviorismen porrfilm biologin favoritmetaforen social kontext dn kropp harmonierar skuldbelägger konsumenter skogen svt-opinion sveriges radio egenterapi horace uppmärksamhet klätterträdet personlighet ungdomar lättkränkta processen lärarna gratulationer avhumanisering av minoriteter deaktivering processer arbetsmiljölagen geijer intervjuer oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik licenser digitala samhället studierektor pandemi strukturella problem världspolitiken exponering behandlingsinsatser mentala kalhyggen hot chef strukturerade övningar smärta hen-uppfostran president kontextuellt social distansering samhället självskada säkerhetsbeteenden högskoleförordningen data kreti och pleti lika villkor medborgare positiva beteenden porr bup suicid cancerbesked raska promenader mänskliga psyket instruktion konsumtionen och konsumenten kunskapsbank