johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

diagnoser tillämpad beteendeanalys historierevisionism drog sommarstugan digitala samhället licenser inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran träning alkoholföretagen könen gruppterapi emotioner upprörd relationen ekonomin alkohol genusforskning utmattade kollegor oetiskt horace debatten sexuella övergrepp svt-opinion arbetsgivare föräldrar dåligt mående grupptänkande svin oseriösa fotbollslag utmattning behandlar enorma stressorer innovationsövningar lerig stövel i ansiktet tro terapi monogamin färgerna kulturell diktatur framtiden ämbete dålig uppfostran självförtroende universiteten emotinella balansen varumärke regioner ekonomi kvacksalvare hen-experimentet yrkesutbildningar över- och underskott hyllningar utvärdera skolan psykologprogrammet grab them by the pussy ledarsidor anekdotisk evidens depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier ukä usa undvikandebeteende flummiga termer etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa slavar portaler beställarkompetens socialpsykologi juridiska problem urvalssystem uppesittarkvällar almedalen tankar beteendemönster världspolitiken högskolan parkbänkar festivalerna psykologiforskning psykoanalys mänskliga beteenden historiekunskaper inlärningspsykologin rättvist samhälle mattias lundberg bagage fjällen avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik rasitiska åsikter metastudier älta kontorslandskap ohälsa kliniska diagnoser likhetsfeministerna festivaler tyckande kristoffer triumf kontexten sällskapsspel socialpsykologin eu ovärdiga kommunikation forskarvärlden utredas polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade depressioner psykologprogrammen inlärningshistoriken gustav den tredje organisatoriskt drogande palme utbildningsdepartementet oro normativitet familj tystnadskultur social fokusering utbildningsterapi socioekonomisk ätstörningar missbruksbehandling svenska akademien hamstra bottennivåer stroke rosé mellanmänskliga relationer motivationsarbete beteende organisatoriskt krångel post i kuvert intranät certifieringar jakt rökandet lekfulla jäv kraftig berusning zara larsson lekbeteenden dysfunktionella beteenden social nätverket kvacksalveri urval raska promenader beslutsfattare pdt fotbollsplanen kristaller kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna ryggsäck lilla torget mobbning domstolar kritiskt tänkande kontextuellt åsiktsmaskinen kändisar miljön organisationsförändring kreativitet mentala kalhyggen sexigt flock lek diktaturer planera studierektor suicid kunskapsbank curling personliga varumärke mindfulness geijer leka empati miller och rollnick gratulationer lärarna processen lättkränkta sveriges politiker högskoleförordningen säkerhetsbeteenden uppmärksamhet social distansering egenterapi president hen-uppfostran smärta strukturerade övningar definiera sig genom avstånd harmonierar kropp modellinlärning behandlingsinsatser neuropsykologi kbt universitetet känslor arbetsbelastning modell dekonstruktiv kritik konsulter fritid utfallsmått belöningssystem corona barn kognitionspsykologi domare myndigheter arbetsgivarna evidens journalister covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön vårdnadshavare stress forskning beteenden organisation forskningsstöd missbruk kommunikation psykologi beteendenförändringar ångest religion samtalsmetodik aktivt lyssna aron flam system betingning kotterier kvinnor mi politik organisationer studier evolutionärt politiker skolan instruktionsvärde mejl motivation infarkter politikerföraktet hot chef alkoholförtäring magiskt helena löfgrens vårdnadshavarna fredstid oheliga allianser samhället självskada kärnfamiljstänk data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen bup utvärderat cancerbesked triggervarning utbildningsfabriken rasism sociala kontexten steg 1 julafton barnbördshusen uppsala strukturella problem kartläggning värvet opolistisk forskning lagtexter gruppsykologin nätverksfokus företag volvo lastvagnar hormon fi förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners falukorv flummiga övergreppsbeteenden medborgare positiva beteenden vänner acceptans biologiforskning bystander effect mänskliga psyket instruktion objektiv sanning sjukskrivning strukturer medarbetare observera riksbanken skrika besmittar företeelser och beteenden utvecklingspsykologi behandlare motorcyklar bandura sociala medier finkalibrerad våg emotionellt engagerad interagerar social fobi politisk uppfattning ab stödgalor mätverktyg ångestdämpande familjer kunskap emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord uppskjutandebeteenden utbildningsmål media metodik juridik coacher debatt socialtjänst kognitiva förmågan psykiska måendet sakfrågor yoga psykologiskt gift målarboken teorier ishockey uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande biologisk larmrapporter sherlock holmes säljaren författningen presentationsteknik åklagare åtgärdsprogrammet terapirummen david eberhard vålsbrott begreppet ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner operationaliserade cypern de aderton cancer sociala förstärkare ambitionsnivån anknytningsmönster läxor spel behaviorism tveksamma modeller engagemang prediktorn kontraproduktiva fia psykonomi sexiga gruppsykologi psykologer brottas aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen gruppsykologiskt beteendeaktivering depression trender i samhället politiska landskapet pakter järnrör knarkare undvikanden evidensbaserade metoder stigmatiserande twitter rubrikform mediahus diagnosen skola betygssystemet långtidseffekter fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan gpu suicidförsök 140 tecken sjukvården linne poliskåren analyseras vetenskap liberalt samhälle våldshandlingar feminismen behaviorismen myers briggs biologin tv social kontext testosteron särartfeministerna nämndemän negern i vita huset skogen favoritmetaforen utbildningsnivån en skruv lös negativ ränta häxjakt ta ansvar klätterträdet personlighet ungdomar löparnarkomanerna omgiven av idioter handpåläggning biologiska markörer deaktivering processer arbetsmiljölagen koncentrerar intervjuer oseriösa modeller cannabis terapeuter my little pony våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna pandemi riskbruk exponering