johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

presentationsteknik likhetsfeministerna festivaler stroke rosé familjer historierevisionism åklagare globala marknaden uppsala universitet kama sutra motorcyklar social fobi interagerar motivationsarbete beteende universitetsvärlden prostituerade medarbetare strukturer jakt upprörd polis rabblakunskaper organisatoriskt drogande palme beslutsfattare dysfunktionella beteenden ta ansvar debatt kapten hallgren utbildningsterapi p1 flummiga acceptans negern i vita huset lovord enögda stödgalor åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget utvecklingsprodukter gruppsykologin sociala medier pornografi sexigt företag nätverksfokus organisationsförändring diktaturer planera observera julafton flock våldsfilm skrika mänskliga psyket raska promenader cancerbesked suicid kunskapsbank konsumtionen och konsumenten instruktion medborgare lika villkor kreti och pleti data empati miller och rollnick emotionella betingningen samhället social distansering kontextuellt president hen-uppfostran högskoleförordningen säkerhetsbeteenden självskada kreativitet lagtexter infarkter smärta strukturerade övningar chef pandemi studierektor digitala samhället licenser exponering världspolitiken strukturella problem triggervarning djupa avsugningar könen terapeuter historiekunskaper rasism utbildningsfabriken processen lättkränkta ungdomar personlighet deaktivering avhumanisering av minoriteter gratulationer lärarna oheliga allianser fredstid utbildningsnivån utmattade kollegor oetiskt kropp dn social kontext favoritmetaforen skogen skuldbelägger konsumenter harmonierar drog sommarstugan tro tv biologin porrfilm kulturell diktatur träning alkoholföretagen suicidförsök vetenskap analyseras färgerna varumärke regioner alkohol långtidseffekter självförtroende universiteten den färdiga produkten relationen negativ ränta en skruv lös grab them by the pussy ledarsidor yrkesutbildningar över- och underskott diagnosen strategier svin usa undvikandebeteende anekdotisk evidens emotionellt engagerad nämndemän innovationsövningar feminismen våldshandlingar portaler beställarkompetens flummiga termer besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer urvalssystem ämbete sexualförbrytare psykologer gruppsykologi juridiska problem sexiga högskolan ekonomi forska psykologiforskning tankar beteendemönster generalisering läs- och skrivkunskaper rubrikform twitter operationaliserade ambitionsnivån mobbning hyllningar utvärdera skolan pakter politiska landskapet metastudier älta makaroner släktingar arbetsliv kliniska diagnoser slavar sexualitet tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet ohälsa socialpsykologin uppesittarkvällar almedalen forskarvärlden larmrapporter biologisk sällskapsspel behaviorism parkbänkar festivalerna depressioner utredas målarboken coacher cypern metodik media psykologprogrammen produktionen inlärningspsykologin källkritik begreppet vålsbrott kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden familj corona betingning aron flam ab arbetsgivarna myndigheter ångest aktivt lyssna domare motivation instruktionsvärde journalister mejl skolan evolutionärt dekonstruktiv kritik konsulter fritid modell kvinnor vårdnadshavare missbruk kommunikation psykologi forskningsstöd organisation beteenden forskning stress psykisk ohälsa covid-19 beteendenförändringar arbetsmiljön mi politik politiker organisationer studier arbetsbelastning universitetet neuropsykologi kbt evidens samtalsmetodik känslor kognitionspsykologi barn religion belöningssystem kotterier utfallsmått system rättsstat definiera sig genom avstånd normativitet oro socioekonomisk rasitiska åsikter social fokusering tystnadskultur inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet mattias lundberg rättvist samhälle gustav den tredje analyserar porr teorier psykiska måendet spel yoga psykologiskt gift stunthen kontexten kristoffer triumf ishockey fia psykonomi gemene hen dåliga arbetsvilkor kontorslandskap sherlock holmes säljaren aldrig bättre förr jungfrusilen järnrör knarkare fjällen bagage david eberhard gp ukä ledamöterna cancer sociala förstärkare mänskliga beteenden psykoanalys heteronormativ psykologprogrammet de aderton tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor fälldin varning linne poliskåren objektiv sanning socialpsykologi kontraproduktiva 140 tecken sjukvården arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering depression brottas bandura lerig stövel i ansiktet rädlsa psykologiska mekanismer depressionsymtom undvikanden evidensbaserade metoder trender i samhället testosteron särartfeministerna häxjakt sexologi skola betygssystemet stigmatiserande sexuella övergrepp debatten mediahus emotinella balansen klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare löparnarkomanerna ekonomin barnuppfostran förhastade slutsatser monogamin terapi dålig uppfostran koncentrerar framtiden myers briggs behandlar utmattning liberalt samhälle våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna behaviorismen dåligt mående föräldrar arbetsgivare fotbollslag oseriösa politikerföraktet grupptänkande uppmärksamhet klätterträdet svt-opinion sveriges radio egenterapi horace handpåläggning biologiska markörer emotioner gruppterapi genusforskning utvärdera psykoterapeutprogrammet omgiven av idioter oseriösa modeller cannabis inlärningshistorik processer arbetsmiljölagen geijer intervjuer riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen uppsala alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser mentala kalhyggen hot domstolar gruppsykologiskt kärnfamiljstänk helena löfgrens vårdnadshavarna hormon fi kritiskt tänkande positiva beteenden porr bup utvärderat sveriges politiker övergreppsbeteenden kommuner granskning curling sociala kontexten steg 1 leka bystander effect mindfulness personliga varumärke lek kartläggning värvet zara larsson kraftig berusning riksbanken finkalibrerad våg fruktansvärda förhållanden miljön kändisar opolistisk forskning post i kuvert organisatoriskt krångel mätverktyg partners falukorv volvo lastvagnar bottennivåer förklaringsmodeller kristaller vänner fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna emotionella utmaningar dokusåpa kvacksalveri social nätverket sjukskrivning biologiforskning utreda juridik urval lekfulla rökandet utvecklingspsykologi behandlare lekbeteenden anekdotisk bevisföring sakfrågor jäv samhällsbärande rikspolitiken mellanmänskliga relationer certifieringar intranät ovärdiga kommunikation eu svenska akademien ångestdämpande missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning modellinlärning författningen hamstra