johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

mänskliga psyket raska promenader cancerbesked suicid kunskapsbank konsumtionen och konsumenten instruktion medborgare lika villkor kreti och pleti data empati miller och rollnick emotionella betingningen granskning fi hormon vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk gruppsykologiskt domstolar kritiskt tänkande lagtexter infarkter smärta strukturerade övningar chef pandemi studierektor digitala samhället licenser exponering världspolitiken strukturella problem intervjuer geijer arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik cannabis oseriösa modeller omgiven av idioter psykoterapeutprogrammet utvärdera genusforskning gruppterapi emotioner biologiska markörer handpåläggning horace egenterapi sveriges radio svt-opinion klätterträdet uppmärksamhet grupptänkande politikerföraktet oseriösa fotbollslag arbetsgivare föräldrar dåligt mående behaviorismen sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler liberalt samhälle utmattning behandlar myers briggs träning alkoholföretagen suicidförsök vetenskap analyseras färgerna kulturell diktatur regioner alkohol långtidseffekter självförtroende universiteten den färdiga produkten relationen debatten sexuella övergrepp stigmatiserande betygssystemet skola sexologi häxjakt negativ ränta särartfeministerna testosteron trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden depressionsymtom psykologiska mekanismer feminismen våldshandlingar portaler beställarkompetens flummiga termer besmittar företeelser och beteenden enorma stressorer innovationsövningar sjukvården 140 tecken kontraproduktiva socialpsykologi objektiv sanning poliskåren linne varning fälldin läxor anknytningsmönster prediktorn engagemang tveksamma modeller de aderton psykologprogrammet heteronormativ psykoanalys mänskliga beteenden sociala förstärkare cancer ledamöterna ukä gp david eberhard bagage fjällen knarkare järnrör jungfrusilen aldrig bättre förr säljaren sherlock holmes kontorslandskap dåliga arbetsvilkor gemene hen psykonomi fia ishockey kristoffer triumf kontexten stunthen behaviorism parkbänkar festivalerna depressioner utredas målarboken coacher cypern metodik media psykologprogrammen produktionen inlärningspsykologin social fokusering rasitiska åsikter socioekonomisk oro normativitet definiera sig genom avstånd rättsstat källkritik likhetsfeministerna festivaler stroke rosé familjer historierevisionism åklagare presentationsteknik uppsala universitet kama sutra motorcyklar social fobi interagerar motivationsarbete beteende jäv sakfrågor anekdotisk bevisföring lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi rökandet lekfulla urval juridik utreda biologiforskning sjukskrivning social nätverket kvacksalveri dokusåpa emotionella utmaningar inlärningseffekterna pdt fotbollsplanen vänner kristaller förklaringsmodeller bottennivåer volvo lastvagnar falukorv partners mätverktyg organisatoriskt krångel post i kuvert opolistisk forskning kändisar miljön fruktansvärda förhållanden finkalibrerad våg planera observera julafton flock våldsfilm skrika barn kognitionspsykologi känslor samtalsmetodik evidens kbt neuropsykologi skolan arbetsbelastning studier organisationer politiker politik mi corona betingning aron flam ab arbetsgivarna myndigheter beteendenförändringar covid-19 psykisk ohälsa arbetsmiljön stress organisation beteenden forskning forskningsstöd psykologi kommunikation missbruk vårdnadshavare religion belöningssystem kotterier utfallsmått system kvinnor modell fritid konsulter dekonstruktiv kritik evolutionärt universitetet mejl journalister instruktionsvärde motivation domare aktivt lyssna ångest diktaturer lek kartläggning värvet zara larsson kraftig berusning riksbanken organisationsförändring nätverksfokus företag sexigt pornografi sociala medier gruppsykologin utvecklingsprodukter lilla torget ryggsäck åsiktsmaskinen stödgalor enögda lovord negern i vita huset acceptans flummiga p1 utbildningsterapi kapten hallgren debatt ta ansvar dysfunktionella beteenden beslutsfattare palme organisatoriskt drogande rabblakunskaper polis upprörd jakt strukturer medarbetare prostituerade universitetsvärlden globala marknaden samhällsbärande rikspolitiken mellanmänskliga relationer certifieringar intranät ovärdiga kommunikation eu svenska akademien ångestdämpande missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning modellinlärning författningen hamstra tystnadskultur familj uppskjutandebeteenden utbildningsmål kunskap vålsbrott begreppet gustav den tredje inlärningshistoriken socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet mattias lundberg rättvist samhälle psykologiskt gift analyserar porr teorier psykiska måendet spel yoga sällskapsspel biologisk larmrapporter forskarvärlden almedalen uppesittarkvällar socialpsykologin ohälsa åtgärdsprogrammet terapirummen tyckande sexualitet slavar kliniska diagnoser arbetsliv släktingar makaroner älta metastudier politiska landskapet pakter utvärdera skolan hyllningar mobbning ambitionsnivån operationaliserade twitter rubrikform läs- och skrivkunskaper generalisering beteendemönster tankar psykologiforskning forska ekonomi högskolan sexiga juridiska problem gruppsykologi psykologer sexualförbrytare ämbete urvalssystem arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan beteendeaktivering depression brottas bandura lerig stövel i ansiktet rädlsa nämndemän emotionellt engagerad anekdotisk evidens undvikandebeteende usa svin strategier mediahus diagnosen över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy en skruv lös varumärke emotinella balansen klanderfällan gpu hen-experimentet kvacksalvare löparnarkomanerna ekonomin barnuppfostran förhastade slutsatser monogamin terapi dålig uppfostran koncentrerar framtiden porrfilm biologin tv tro sommarstugan drog harmonierar skuldbelägger konsumenter skogen favoritmetaforen social kontext dn kropp oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån fredstid oheliga allianser lärarna gratulationer avhumanisering av minoriteter deaktivering personlighet ungdomar lättkränkta processen utbildningsfabriken rasism historiekunskaper terapeuter könen djupa avsugningar triggervarning uppsala riskbruk tillämpad beteendeanalys diagnoser my little pony pornografi- och sexmissbrukare barnbördshusen kreativitet alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser mentala kalhyggen hot samhället självskada säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president kontextuellt social distansering positiva beteenden porr bup utvärderat sveriges politiker övergreppsbeteenden kommuner personliga varumärke curling sociala kontexten steg 1 leka bystander effect mindfulness