johanwaara

 

ARVET I SAMEXISTENS MED MILJÖN

7 januari 2018 « Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

ovärdiga kommunikation forskarvärlden larmrapporter biologisk samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet psykiska måendet teorier målarboken psykologiskt gift yoga sakfrågor metodik media psykologprogrammen inlärningshistoriken gustav den tredje organisatoriskt drogande emotionella utmaningar kunskap utbildningsmål uppskjutandebeteenden lovord enögda dokusåpa bottennivåer stroke rosé familjer ångestdämpande mätverktyg stödgalor bandura motorcyklar social fobi interagerar emotionellt engagerad finkalibrerad våg sociala medier zara larsson lekbeteenden behandlare utvecklingspsykologi besmittar företeelser och beteenden skrika riksbanken bystander effect biologiforskning sjukskrivning objektiv sanning instruktion mänskliga psyket övergreppsbeteenden flummiga acceptans vänner positiva beteenden medborgare kontextuellt åsiktsmaskinen ryggsäck lilla torget mobbning domstolar kritiskt tänkande mentala kalhyggen sexigt företag nätverksfokus gruppsykologin lagtexter värvet kartläggning strukturella problem uppsala barnbördshusen geijer leka steg 1 sociala kontexten rasism utbildningsfabriken triggervarning kreti och pleti data empati miller och rollnick gratulationer lärarna processen fredstid vårdnadshavarna helena löfgrens kärnfamiljstänk självskada samhället oheliga allianser politikerföraktet infarkter smärta strukturerade övningar definiera sig genom avstånd harmonierar kropp våldtäktsfriafestivaler my little pony diagnoser tillämpad beteendeanalys historierevisionism drog koncentrerar arbetsmiljölagen processer inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran träning ungdomar personlighet deaktivering biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter löparnarkomanerna sexuella övergrepp svt-opinion klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta testosteron social kontext favoritmetaforen skogen negern i vita huset nämndemän särartfeministerna våldshandlingar liberalt samhälle utmattning behandlar enorma stressorer innovationsövningar lerig stövel i ansiktet dålig uppfostran terapi monogamin färgerna kulturell diktatur framtiden ämbete kvacksalvare hen-experimentet gpu klanderfällan generalisering läs- och skrivkunskaper varning twitter stigmatiserande betygssystemet skola diagnosen mediahus rubrikform politiska landskapet trender i samhället evidensbaserade metoder undvikanden knarkare järnrör pakter aldrig bättre förr brottas depression beteendeaktivering gruppsykologiskt gemene hen jungfrusilen fia kontraproduktiva socialpsykologi juridiska problem urvalssystem uppesittarkvällar festivalerna psykologiforskning tankar beteendemönster världspolitiken högskolan parkbänkar mattias lundberg psykoanalys mänskliga beteenden historiekunskaper inlärningspsykologin rättvist samhälle vålsbrott david eberhard bagage fjällen avhumanisering av minoriteter rättsstat källkritik festivaler tyckande terapirummen åtgärdsprogrammet åklagare presentationsteknik författningen fritid mi kvinnor kotterier barn betingning aron flam aktivt lyssna arbetsgivarna myndigheter evidens motivation mejl kbt skolan evolutionärt politiker studier organisationer kommunikation vårdnadshavare beteendenförändringar psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 missbruk arbetsmiljön psykisk ohälsa dekonstruktiv kritik modell känslor arbetsbelastning universitetet instruktionsvärde neuropsykologi journalister ångest religion samtalsmetodik domare kognitionspsykologi system corona belöningssystem utfallsmått politik konsulter likhetsfeministerna kliniska diagnoser ohälsa kontorslandskap sherlock holmes säljaren begreppet ledamöterna arbetsliv släktingar makaroner älta metastudier rasitiska åsikter de aderton cancer sociala förstärkare ambitionsnivån operationaliserade cypern behaviorism tveksamma modeller engagemang prediktorn anknytningsmönster läxor spel psykonomi sexiga gruppsykologi psykologer almedalen slavar rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan flummiga termer beställarkompetens portaler ukä strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom anekdotisk evidens undvikandebeteende usa psykologprogrammet utvärdera skolan hyllningar över- och underskott yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy ekonomi regioner varumärke emotinella balansen universiteten självförtroende långtidseffekter fälldin sjukvården linne poliskåren analyseras vetenskap suicidförsök 140 tecken feminismen behaviorismen myers briggs biologin tv tro svin grupptänkande dåligt mående föräldrar arbetsgivare fotbollslag oseriösa debatten horace oetiskt kollegor utmattade utbildningsnivån en skruv lös ekonomin relationen upprörd emotioner gruppterapi genusforskning alkohol intervjuer oseriösa modeller cannabis terapeuter könen alkoholföretagen sociala förstärkarna pandemi riskbruk exponering licenser digitala samhället sommarstugan hot chef alkoholförtäring magiskt behandlingsinsatser modellinlärning egenterapi social distansering uppmärksamhet säkerhetsbeteenden högskoleförordningen hen-uppfostran president psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen bup utvärderat sveriges politiker lättkränkta mindfulness personliga varumärke curling kunskapsbank suicid cancerbesked studierektor planera diktaturer lek flock julafton kreativitet organisationsförändring miljön kändisar opolistisk forskning fi förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners falukorv volvo lastvagnar hormon lika villkor kapten hallgren kristaller fotbollsplanen pdt inlärningseffekterna raska promenader urval kvacksalveri social nätverket dysfunktionella beteenden beslutsfattare kraftig berusning jäv lekfulla rökandet jakt strukturer medarbetare observera organisatoriskt krångel beteende motivationsarbete mellanmänskliga relationer certifieringar intranät post i kuvert hamstra svenska akademien missbruksbehandling ätstörningar politisk uppfattning ab utbildningsterapi social fokusering tystnadskultur familj normativitet oro socioekonomisk juridik coacher debatt socialtjänst kognitiva förmågan utbildningsdepartementet palme universitetsvärlden rabblakunskaper polis utredas depressioner prostituerade eu socialpsykologin sällskapsspel kontexten kristoffer triumf ishockey