johanwaara

 

2017 > 12

« Tillbaka

I många olika forum infinner sig styggelsen att beskriva mellanmänskliga relationer i ”flummiga” termer och vi vill helst nästan se det som något magiskt. Om vi har den synen blir det också betydligt svårare att arbeta med hur människor påverkar varandra. Lite extra flummigt blir det då kommer till att analysera familjer och hur vi skall se på just dessa sammanslutningar av individer. Synen på familjen präglas inte sällan av anekdotisk evidens, politik, kärnfamiljtänk, religion, normativitet, värderingar och allt detta är självfallet dåligt grundat i forskning. Denna syn kan ni stötta på i kontakten med skola, BUP, socialtjänst, familjer och faktiskt även vid universiteten. Någon säger kanske att man inte kan forska på allt och det finns massor vi inte vet. Så är det såklart, men vi vet trots allt massor och vi måste ordentligt ta reda på vad denna kunskapsbank pekar ut för riktning. Den som arbetar med just familjer kan få lite av en uppförsbacke eftersom de ovetenskapliga tankarna och teorierna inte visar de bästa vägarna för att hjälpa och har lågt instruktionsvärde. Tittar vi evolutionärt på familjen så är den ju primärt där för att hjälpa vår avkomma eftersom ju människan inte funkar själv utan nätverk förens att den uppnått en förhållandevis hög ålder, till skillnad från många andra djur. Detta är ju även en vedertagen förklaringsmodell till monogamin skall tilläggas. Det betyder såklart inte att vi kanske skulle ha ett ännu bättre och tryggare nätverk för avkomman om vi jobbade i flock, men det får bli en annan bloggpost.
 
Inom organisationer påverkas kontakten mellan människor av ett system där kontexten (miljön om du så vill), biologin samt beteenden är vad som påverkar oss. Dessa tre skall inte se som separata utan exempelvis så påverkas våra beteenden av de biologiska förutsättningar som vi har med oss. En viktig grundregel är att mina beteenden är andras miljö och andras beteenden är min. Självfallet påverkar även interaktionen med miljön våra beteenden så som kontorslandskap, vårt hem, skogen, det lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen osv. För att verkligen kunna förstå en organisation av människor måste man givet ovan besitta gedigen kunskap avseende psykologi och mänskliga beteenden. I en organisation så påverkar ju även emotioner hur vi hanterar uppkomna situationer samt hur vi bedömer andra. Det går väldigt fort för en betingning att uppstå kring en individ och ibland är denna betingning positiv, ibland neutral och i andra sammanhang negativ. Samtliga av dessa variabler ger att organisationen är svår att analysera och förändra, men det går.
 
För att då återknyta till rubriken så är den kanske mest komplicerade organisationen familjen. Här finns det massor med komplicerade beteendemönster att ta hänsyn till. Det handlar mycket om emotioner och en inlärningshistorik som går tillbaks till det att familjen formades. För att förstå dessa komplicerade system måste vi gå till forskning inom utvecklings-, kognitions-, social-, neuro- och gruppsykologi. Vi bör även ha bra kunskaper kring interaktionen mellan människa och miljö då den självfallet också påverkar familjen avsevärt. Till sist så handlar det om att ha omfattande kunskaper kring KBT för att kunna hjälpa och förändra framåt. Det som har varit, har varit och det kan vi inte förändra, vi kan däremot arbeta strukturerat och göra imorgon lite bättre än idag. Med hjälp av tillämpad beteendeanalys kan vi först förstå hur var och en av familjemedlemmarna ser på den nuvarande situationen och sedan kan vi träffa allesammans för att se hur dessa analyser interagerar med varandra. Sedan skjuter vi baserat på vår analys in lämpliga insatser och åtgärder så som exponering, beteendeaktivering, strukturerade övningar, lära ut aktivt lyssnande, missbruksbehandling osv. Vi måste också aktivit jobba med undvikanden, säkerhets- och uppskjutandebeteenden samt se till vilka över- och underskott som finns på individnivå och inom gruppen. Finns det dessutom psykisk ohälsa så kan vi behöva behandla denna för den individ som inte mår bra. Jobbar vi utifrån dessa tekniker kommer vi snabbt framåt och undviker också det som Miller och Rollnick inom MI beskriver som klanderfällan. Denna fälla handlar om att vi klandrar den som är i behov av hjälp baserat på deras tidigare beteenden och/eller vad den inte klarar just nu. Så om du önskar jobba med familjer och hjälpa dessa så är det viktigt att du förstår att familjen är en komplicerad organisation. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: beteenden, religion, psykologi, neuropsykologi, socialpsykologi, kognitionspsykologi, aktivt lyssna, forskning, exponering, evolutionärt, instruktionsvärde, system, kbt, politik, organisationer, mellanmänskliga relationer, flummiga termer, magiskt, familjer, anekdotisk evidens, kärnfamiljstänk, normativitet, skola, bup, socialtjänst, universiteten, kunskapsbank, teorier, monogamin, flock, kontexten, biologin, miljön, kontorslandskap, skogen, lilla torget, fjällen, klätterträdet, fotbollsplanen, mänskliga beteenden, emotioner, betingning, beteendemönster, inlärningshistorik, utvecklingspsykologi, gruppsykologi, tillämpad beteendeanalys, interagerar, beteendeaktivering, strukturerade övningar, missbruksbehandling, undvikanden, säkerhetsbeteenden, uppskjutandebeteenden, över- och underskott, psykisk ohälsa, miller och rollnick, mi, klanderfällan

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter

kontexten sällskapsspel socialpsykologin eu ovärdiga kommunikation forskarvärlden larmrapporter utredas polis rabblakunskaper universitetsvärlden prostituerade depressioner inlärningshistoriken gustav den tredje organisatoriskt drogande palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan normativitet familj tystnadskultur social fokusering utbildningsterapi socioekonomisk oro familjer ångestdämpande mätverktyg stödgalor ab politisk uppfattning ätstörningar interagerar emotionellt engagerad finkalibrerad våg sociala medier bandura motorcyklar social fobi utvecklingspsykologi besmittar företeelser och beteenden skrika riksbanken observera medarbetare strukturer social nätverket kvacksalveri urval raska promenader beslutsfattare dysfunktionella beteenden fotbollsplanen kristaller kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna pdt lilla torget mobbning domstolar kritiskt tänkande kontextuellt åsiktsmaskinen ryggsäck miljön organisationsförändring kreativitet mentala kalhyggen sexigt företag kartläggning strukturella problem uppsala barnbördshusen julafton kunskapsbank curling personliga varumärke mindfulness geijer leka steg 1 miller och rollnick gratulationer lärarna processen lättkränkta sveriges politiker utvärderat kärnfamiljstänk självskada samhället oheliga allianser fredstid vårdnadshavarna helena löfgrens magiskt alkoholförtäring chef hot politikerföraktet infarkter smärta tillämpad beteendeanalys historierevisionism drog sommarstugan digitala samhället licenser inlärningshistorik rikspolitiken barnuppfostran träning alkoholföretagen könen terapeuter biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter löparnarkomanerna ungdomar personlighet deaktivering kollegor oetiskt horace debatten sexuella övergrepp svt-opinion skogen negern i vita huset nämndemän särartfeministerna testosteron social kontext favoritmetaforen biologin myers briggs behaviorismen feminismen våldshandlingar liberalt samhälle utmattning analyseras poliskåren linne sjukvården 140 tecken suicidförsök vetenskap klanderfällan generalisering läs- och skrivkunskaper varning fälldin långtidseffekter självförtroende skola diagnosen mediahus rubrikform twitter stigmatiserande betygssystemet anekdotisk evidens depressionsymtom psykologiska mekanismer strategier ukä usa undvikandebeteende flummiga termer etiketterings- och fokuseringsfällan arbets- och organisationspsykologi rädlsa slavar portaler beställarkompetens socialpsykologi juridiska problem urvalssystem uppesittarkvällar almedalen psykologer engagemang tveksamma modeller behaviorism spel läxor anknytningsmönster prediktorn sociala förstärkare cancer de aderton cypern operationaliserade ambitionsnivån släktingar arbetsliv ledamöterna begreppet vålsbrott david eberhard bagage kontorslandskap ohälsa kliniska diagnoser likhetsfeministerna festivaler tyckande terapirummen fritid mi kvinnor kotterier betingning system aron flam aktivt lyssna arbetsgivarna myndigheter ångest motivation mejl kbt skolan politiker evolutionärt studier organisationer kommunikation missbruk beteendenförändringar psykologi forskningsstöd forskning beteenden organisation stress covid-19 vårdnadshavare arbetsmiljön psykisk ohälsa dekonstruktiv kritik modell arbetsbelastning känslor universitetet instruktionsvärde neuropsykologi journalister evidens religion samtalsmetodik domare kognitionspsykologi barn corona belöningssystem utfallsmått politik konsulter sherlock holmes säljaren författningen presentationsteknik åklagare åtgärdsprogrammet makaroner älta metastudier rasitiska åsikter källkritik rättsstat avhumanisering av minoriteter fjällen psykoanalys mattias lundberg rättvist samhälle inlärningspsykologin historiekunskaper mänskliga beteenden tankar psykologiforskning festivalerna parkbänkar högskolan världspolitiken beteendemönster kontraproduktiva fia psykonomi sexiga gruppsykologi depression brottas aldrig bättre förr jungfrusilen gemene hen gruppsykologiskt beteendeaktivering evidensbaserade metoder trender i samhället politiska landskapet pakter järnrör knarkare undvikanden yrkesutbildningar ledarsidor grab them by the pussy psykologprogrammet utvärdera skolan hyllningar över- och underskott gpu hen-experimentet kvacksalvare ekonomi regioner varumärke emotinella balansen universiteten terapi dålig uppfostran ämbete framtiden kulturell diktatur färgerna monogamin tv tro lerig stövel i ansiktet innovationsövningar enorma stressorer behandlar arbetsgivare fotbollslag oseriösa svin grupptänkande dåligt mående föräldrar utmattade utbildningsnivån en skruv lös negativ ränta häxjakt ta ansvar klätterträdet gruppterapi genusforskning alkohol ekonomin relationen upprörd emotioner processer arbetsmiljölagen koncentrerar intervjuer oseriösa modeller cannabis diagnoser my little pony våldtäktsfriafestivaler sociala förstärkarna pandemi riskbruk exponering behandlingsinsatser modellinlärning kropp harmonierar definiera sig genom avstånd strukturerade övningar högskoleförordningen hen-uppfostran president egenterapi social distansering uppmärksamhet säkerhetsbeteenden empati data kreti och pleti psykoterapeutprogrammet kommuner granskning emotionella betingningen bup suicid cancerbesked triggervarning utbildningsfabriken rasism sociala kontexten värvet studierektor planera diktaturer lek flock kändisar opolistisk forskning lagtexter gruppsykologin nätverksfokus falukorv volvo lastvagnar hormon fi förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners acceptans flummiga övergreppsbeteenden medborgare positiva beteenden vänner sjukskrivning biologiforskning bystander effect mänskliga psyket instruktion objektiv sanning behandlare lekbeteenden zara larsson kraftig berusning jäv lekfulla rökandet jakt certifieringar intranät post i kuvert organisatoriskt krångel beteende motivationsarbete mellanmänskliga relationer rosé stroke bottennivåer hamstra svenska akademien missbruksbehandling utbildningsmål kunskap emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord uppskjutandebeteenden psykologprogrammen media metodik juridik coacher debatt socialtjänst psykiska måendet sakfrågor yoga psykologiskt gift målarboken teorier kristoffer triumf ishockey uppsala universitet globala marknaden samhällsbärande biologisk