johanwaara

 

2018 > 01

« Tillbaka

Vid arbete med människor skall den sociala kontexten runt en individ alltid vägas in, utredas och analyseras om man önskar göra en bra kartläggning samt också sjösätta lämpliga beteendeförändringar. Med det sagt så skall denna del ses om en av flera och oftast inte den viktigaste. Man kan gå fel om fokus ligger allt för mycket på denna del och detta blir tydligt vid exempelvis psykisk ohälsa där ju den primära anledningen till uppkomsten är biologisk. Den som utreder och behandlar med ett nätverksfokus för ögonen hamnar alltså fel i sin analys samt det efterföljande åtgärdsprogrammet vilket självfallet ger att utfallet inte blir som önskat. Anledningen till att det blir fel är att man letar hos föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner etc för att hitta roten till problemet och därmed skjuta in riktade åtgärder mot dessa sociala förstärkare. Det är inte primärt här roten till problemen finns och de ger att såväl analys som åtgärdsprogram blir fel. Roten till olika problem ligger precis som det står ovan i framförallt biologiska markörer, men det är självfallet viktigt att se till att det sociala nätverket och miljön runt en individ påverkar hur dessa tar sig uttryck. En ytterligare dimension är då två biologiska föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa bor tillsammans med sina barn som dels delar det biologiska arvet samt den dagliga miljön. Dessa föräldrar orkar inte med en rimlig mängd engagemang samt har förmodligen dålig kontroll på situationen givet sitt eget mående. I ett sådant fall blir såväl analysen som det efterföljande förändringsarbete komplicerat och svårt. För att lyckas kommer det med största sannolikhet krävas insatser för såväl den vuxne som för barnet.
 
För att förtydliga ovan kan vi ta ett exempel där du utreder och arbetar med en 16-åring som röker cannabis någon gång i veckan. Önskar du göra detta stringent och få bästa möjliga resultat så måste du vara noga i din analys avseende vad detta rökandet fyller för funktion. En del i detta är till att börja med det juridiska problem som uppstår. Dvs man får inte röka cannabis och det anses extra allvarligt om unga människor gör det. Med anledning av denna syn så kan myndigheter av olika slag lite för snabbt tillskriva detta användande rubriker så som riskbruk och missbruk. Utifrån den forskning som finns kring motivationsarbete (MI) så uppstår här så kallade etiketterings- och fokuseringsfällor där behandlaren har fel fokus. Om vi dock bortser från dessa motivations och juridiska bekymmer så måste vi primärt se till om det finns psykisk ohälsa som ligger till grund för användandet. Rökandet kan precis som alkoholförtäring fungera som ångestdämpande, få depressionssymtom att lindras alternativt vara en form av självskada. Skulle vår utredning visa att det förhåller sig på det viset så måste vi fokusera all vår kraft på att jobba med de ohälsoproblem som vår analys pekat ut. Vi kommer få en förhållandevis snabb effekt där rökning minskar i samma takt som personens psykiska ohälsa förbättras. I detta arbete kommer fokus på familj och nätverk vara sekundärt och allt fokus läggs på att arbeta med den eventuella diagnosen. Det betyder inte att man helt struntar i nätverket och familjen men dessa delar används primärt för att jobba med förbättringen och förstärka nya beteenden. Förbättringsarbete kan gå långsammare om det så som ovan beskrivits finns psykisk ohälsa även hos föräldrarna och då måste även de få behandling. Nu är det inte alls så att alla 16-åringar som röker cannabis eller dricker alkohol på helgerna gör detta för att de mår psykiskt dåligt. Då måste vi gå tillbaka till vår analys och se till vilka konsekvenser rökandet har för denna ungdom. Först då vi tydligt vet det så kan vi jobba vidare och strukturerat.
 
Ovan delar är inte unikt för en gruppering av människor och samma gäller såväl inom en familj som inom en annan organisation av individer. Självfallet finns det en sak i en familj som spökar lite extra och det är den emotionella betingningen och inlärningshistoriken. Många vårdnadshavare har svårt med just den emotionella balansen och då uppstår inte sällan curling av olika slag. Andrar klarar inte balansen och ansvaret pga sitt eget dåliga mående, men dessa båda delar får jag återkomma till. Med detta sagt önskar jag att alla nu tar och lägger krutet på rätt saker vid utredningar och behandling så att fokus hamnar rätt och utfallet blir optimalt. För att göra detta är det viktigt att komma ihåg att det biologiska arvet är primärt med att det lever i samexistens med miljön. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: sociala kontexten, utredas, analyseras, kartläggning, beteendenförändringar, psykisk ohälsa, biologisk, behandlar, nätverksfokus, åtgärdsprogrammet, föräldrar, partners, släktingar, kollegor, vänner, sociala förstärkare, biologiska markörer, social nätverket, engagemang, cannabis, rökandet, juridiska problem, riskbruk, missbruk, motivationsarbete, mi, etiketterings- och fokuseringsfällan, alkoholförtäring, ångestdämpande, depressionsymtom, självskada, familj, diagnosen, beteenden, emotionella betingningen, inlärningshistoriken, vårdnadshavare, emotinella balansen, curling

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter

pdt fotbollsplanen kristaller kapten hallgren lika villkor inlärningseffekterna ryggsäck lilla torget mobbning domstolar kritiskt tänkande kontextuellt åsiktsmaskinen kändisar miljön organisationsförändring kreativitet mentala kalhyggen sexigt flock lek diktaturer planera studierektor suicid kunskapsbank curling personliga varumärke mindfulness geijer leka bup emotionella betingningen granskning kommuner psykoterapeutprogrammet kreti och pleti data högskoleförordningen säkerhetsbeteenden uppmärksamhet social distansering egenterapi president hen-uppfostran smärta strukturerade övningar definiera sig genom avstånd harmonierar kropp modellinlärning behandlingsinsatser exponering riskbruk pandemi sociala förstärkarna våldtäktsfriafestivaler my little pony terapeuter cannabis oseriösa modeller intervjuer koncentrerar arbetsmiljölagen processer deaktivering biologiska markörer handpåläggning omgiven av idioter löparnarkomanerna ungdomar personlighet klätterträdet ta ansvar häxjakt negativ ränta en skruv lös utbildningsnivån favoritmetaforen skogen negern i vita huset nämndemän särartfeministerna testosteron social kontext tv biologin myers briggs behaviorismen feminismen våldshandlingar liberalt samhälle vetenskap analyseras poliskåren linne sjukvården 140 tecken suicidförsök universiteten emotinella balansen varumärke regioner ekonomi kvacksalvare hen-experimentet yrkesutbildningar över- och underskott hyllningar utvärdera skolan psykologprogrammet grab them by the pussy ledarsidor evidensbaserade metoder undvikanden knarkare järnrör pakter politiska landskapet trender i samhället depression beteendeaktivering gruppsykologiskt gemene hen jungfrusilen aldrig bättre förr brottas psykologer gruppsykologi sexiga psykonomi fia kontraproduktiva prediktorn engagemang tveksamma modeller behaviorism spel läxor anknytningsmönster ambitionsnivån sociala förstärkare cancer de aderton cypern operationaliserade makaroner släktingar arbetsliv ledamöterna begreppet vålsbrott david eberhard terapirummen åtgärdsprogrammet åklagare presentationsteknik författningen säljaren sherlock holmes larmrapporter biologisk samhällsbärande globala marknaden uppsala universitet ishockey teorier målarboken psykologiskt gift yoga sakfrågor psykiska måendet psykologprogrammen inlärningshistoriken gustav den tredje organisatoriskt drogande palme utbildningsdepartementet kognitiva förmågan normativitet familj tystnadskultur social fokusering utbildningsterapi socioekonomisk oro familjer ångestdämpande mätverktyg stödgalor ab politisk uppfattning social fobi interagerar emotionellt engagerad finkalibrerad våg sociala medier bandura motorcyklar behandlare utvecklingspsykologi besmittar företeelser och beteenden skrika riksbanken observera medarbetare strukturer sjukskrivning objektiv sanning instruktion mänskliga psyket bystander effect biologiforskning aron flam aktivt lyssna samtalsmetodik religion ångest motivation mejl instruktionsvärde skolan politiker evolutionärt studier organisationer politik mi kvinnor kotterier betingning system arbetsmiljön vårdnadshavare covid-19 psykisk ohälsa forskningsstöd forskning beteenden organisation stress psykologi beteendenförändringar missbruk kommunikation barn corona belöningssystem utfallsmått fritid konsulter dekonstruktiv kritik modell arbetsbelastning känslor universitetet kbt neuropsykologi journalister evidens arbetsgivarna myndigheter domare kognitionspsykologi beslutsfattare raska promenader urval kvacksalveri social nätverket dysfunktionella beteenden lekbeteenden zara larsson kraftig berusning jäv lekfulla rökandet jakt certifieringar intranät post i kuvert organisatoriskt krångel beteende motivationsarbete mellanmänskliga relationer rosé stroke bottennivåer hamstra svenska akademien missbruksbehandling ätstörningar kunskap emotionella utmaningar dokusåpa enögda lovord uppskjutandebeteenden utbildningsmål media metodik juridik coacher debatt socialtjänst depressioner prostituerade universitetsvärlden rabblakunskaper polis utredas forskarvärlden ovärdiga kommunikation eu socialpsykologin sällskapsspel kontexten kristoffer triumf tyckande festivaler likhetsfeministerna kliniska diagnoser ohälsa kontorslandskap älta metastudier rasitiska åsikter källkritik rättsstat avhumanisering av minoriteter fjällen bagage mattias lundberg rättvist samhälle inlärningspsykologin historiekunskaper mänskliga beteenden psykoanalys psykologiforskning festivalerna parkbänkar högskolan världspolitiken beteendemönster tankar almedalen uppesittarkvällar urvalssystem juridiska problem socialpsykologi beställarkompetens portaler slavar rädlsa arbets- och organisationspsykologi etiketterings- och fokuseringsfällan flummiga termer undvikandebeteende usa ukä strategier psykologiska mekanismer depressionsymtom anekdotisk evidens betygssystemet stigmatiserande twitter rubrikform mediahus diagnosen skola självförtroende långtidseffekter fälldin varning läs- och skrivkunskaper generalisering klanderfällan gpu dålig uppfostran ämbete framtiden kulturell diktatur färgerna monogamin terapi tro lerig stövel i ansiktet innovationsövningar enorma stressorer behandlar utmattning fotbollslag oseriösa svin grupptänkande dåligt mående föräldrar arbetsgivare svt-opinion sexuella övergrepp debatten horace oetiskt kollegor utmattade genusforskning alkohol ekonomin relationen upprörd emotioner gruppterapi könen alkoholföretagen träning barnuppfostran rikspolitiken inlärningshistorik licenser digitala samhället sommarstugan drog historierevisionism tillämpad beteendeanalys diagnoser infarkter politikerföraktet hot chef alkoholförtäring magiskt helena löfgrens vårdnadshavarna fredstid oheliga allianser samhället självskada kärnfamiljstänk utvärderat sveriges politiker lättkränkta processen lärarna gratulationer miller och rollnick empati cancerbesked triggervarning utbildningsfabriken rasism sociala kontexten steg 1 julafton barnbördshusen uppsala strukturella problem kartläggning värvet opolistisk forskning lagtexter gruppsykologin nätverksfokus företag volvo lastvagnar hormon fi förklaringsmodeller utvecklingsprodukter partners falukorv flummiga övergreppsbeteenden medborgare positiva beteenden vänner acceptans